Sanktpersfisk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sanktpersfisk
Zeus faber
Zeus faber
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Sanktpersfiskartade fiskar
Zeiformes
Familj Sanktpersfiskar
Zeidae
Släkte Zeus
Art Sanktpersfisk
Z. faber
Vetenskapligt namn
§ Zeus faber
Auktor Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Sanktpersfisk, även kallad Sankt Pers fisk och St. Persfisk, (Zeus faber) är en fisk som tillhör klassen strålfeniga fiskar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Sanktpersfisk har en sidledes ihoptryckt, mycket hög kropp. Den är gråbrun till gult brunaktig, ofta med diffust flammiga markeringar. På var sida av kroppen har den en svart fläck som enligt sägen skulle vara märken efter Sankt Petrus ("Sankte Per") fingertoppar – därav namnet. Den utskjutbara munnen har kraftigt underbett.[1]

Maximalt kan honan bli upp till och med 90 centimeter lång, hanen 45 centimeter. Största noterade vikt är 8 kilogram. Den kan bli åtminstone 12 år gammal.[2]

Sanktpersfiskar tecknade av den skotske naturalisten William MacGillivray cirka 1835.

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Sanktpersfisk lever på 10 till 300 meters djup, sällan långt från kusten. Fisken är vanligtvis solitär utom under parningstiden. Lever på kräftdjur, bläckfisk och andra fiskar. Då den är en tämligen dålig simmare tar den hjälp av sin utskjutbara mun för att fånga byten.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Sanktpersfisken förekommer i Atlantens östra kustområden, från Sydafrika i syd längs Afrikas och Europas atlantkuster, in i Medelhavet och Svarta havet samt upp till och med Brittiska öarna och södra Norge i norr.Arten förekommer dessutom i Indiska oceanens alla kustområden, och återfinns också kring Nya Zeeland och Australien, Japan och Korea.[2]

I Norden går sanktpersfisk in i Skagerrak och Kattegatt samt delar av året i svenska vatten, men den leker inte där. Den har vid sju tillfällen påträffats i Ishavet.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Sanktpersfisk leker under vår till sommar beroende på geografisk hemvist. Äggen är pelagiska. Fisken blir könsmogen vid 3–4 års ålder.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nielsen, Lars (2006). Våra fiskar. illustrationer av Johannes Bojesen, översättning av Ulf Svedberg. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4572-5 
  2. ^ [a b c] Luna, Susan M. (15 november 2011). Zeus faber, John dory” (på engelska). FishBase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1370. Läst 21 maj 2012. 
  3. ^ Muus, Bent J.; Nielsen, Jørgen G. (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. teckningar av Preben Dahlstrøm och Bente Olesen Nyström, översättning av Ulf Svedberg. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-3505-3