Första maj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För datumet, se 1 maj.
Första maj
(S)-tåget på Kungsgatan i Stockholm på 1 maj 2012.JPG
Första maj-demonstrationer i StockholmKungsgatan den 1 maj 2012.
Typ Temadag
Datum 1 maj
Geografi och firare Många länder
Period 1886-
Anledning Arbetarrörelsens dag
Traditioner Demonstrationståg
Tal

Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 på initiativ av Andra internationalen, bland annat till påminnelse av Haymarketmassakern 1886. Denna dag firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier och fackföreningar med demonstrationer och möten.

Första maj i historien[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Första maj har en lång "förhistoria". Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. De tidigaste Första maj-firanden går ända tillbaka till tiden innan kristendomen anlände till Europa. Till exempel det keltiska firandet av Beltane och även Valborgsmässoafton i de germanska länderna. Trots att de hedniska firandena långsamt började försvinna när Europa blev kristet så överlevde en mer sekulär version av firandet inom skolor och kyrkor i Europa. I denna form så är Första maj mer känd för sina traditioner som att dansa runt en Majstång och kröningen av Majdrottningen, i vissa länder. Än idag firas de gamla hedniska riterna från 1 maj av nyhedniska grupper som till exempel wiccaner.

Historia som arbetarhögtid[redigera | redigera wikitext]

Arbetarrörelsens förstamajdemonstrationer var från början intimt förknippade med kampen för åtta timmars arbetsdag. I maj 1886 höll en grupp lokala anarkister, bland andra August Spies, ett möte i Chicago, till följd av att polisen två dagar tidigare skjutit två demonstrerande arbetare, på mötet framfördes bland annat krav om åtta timmars arbetsdag. I slutet av detta möte, som ägde rum på Haymarket Square, kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot demonstranterna, se Haymarketmassakern. Efter mötet greps ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och flera av dessa fängslades eller avrättades. De tre som dömts till fängelse benådades av guvernör John Peter Altgeld 1893, då han ansåg samtliga åtta ha dömts på otillräckliga grunder. Det har inte kunnat fastställas vem som kastade bomben. Till ”Chicagomartyrernas” minne och för att samordna kampen för åtta timmars arbetsdag internationellt utropade Andra internationalen två år senare 1 maj till den internationella generalstrejkens dag på den amerikanska delegationenens förslag.

Första maj i olika delar av världen[redigera | redigera wikitext]

Brasilien[redigera | redigera wikitext]

I Brasilien är Arbetarnas dag, Dia do Trabalhador, en ledig dag, och fackliga organisationer uppmärksammar dagen med evenemang som varar dagen lång. Det är även den första maj som löner för de flesta yrkesområden och de nationella minimilönerna brukar justeras.

Kina[redigera | redigera wikitext]

I Folkrepubliken Kina firas första maj sedan 1990-talet med en gyllene vecka, ett av de tre tillfällen på året då det i Kina råder en veckas generell ledighet. Under högtiden, även känd som 五一 (Pīnyīn: Wǔ Yī, bokstavligen "fem ett"), anordnas landets största nationella parad. Huvuddelen av paraden består av marscherande militärer och militärens luftkonster.

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Förstamajdemonstrationen i Moskva, 1960

Den första förstamajstrejken i Warszawa (Ryska imperiet) 1890 samlade omkring 10 000 arbetare. Därefter 1912—1914 samlades omkring 400 000 arbetare i tåg. Vid Februarirevolutionen 1917 samlades flera miljoner i tåget. Efter Oktoberrevolutionen 1917 firades Första maj under två dagar: med demonstration mot kapitalismen den första dagen och med arbetarfester utе i naturen annandag.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien firas Mayday alltid första måndagen i maj. Dagen firas med demonstration mot kapitalismen, men demonstrationstågen är inte partipolitiska som i många andra länder. Man brukar samla ihop till stora demonstrationer till främst London, Glasgow, Edinburgh och Doncaster. I London har första maj-demonstrationer ofta slutat i kravaller med polisen.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Piratpartiet i Linköping på en demonstration 2011.
Vänsterns samling på Medborgarplatsen i Stockholm. 2006.
Socialdemokraterna tågar mot Norra Bantorget i Stockholm. 2006.
Första maj i Sverige 1899

Den första förstamajdemonstrationen i Sverige skedde på 21 platser över hela landet 1890. [1]

I Stockholm samlades omkring 30 000 personer vid Cirkus, som då låg vid Karlavägen och marscherade till Hakberget, Ladugårdsgärdet, där ytterligare 20 000 personer väntade.[2] Då demonstrationerna inte tilläts innanför stadens gräns valdes Hakberget, då låg utanför dåvarande stadsgränsen. Där lyssnade alltså runt 50 000 till de åtta talarna, som förutom socialisterna Hjalmar Branting, Hinke Bergegren, August Palm, R Hansen, P M Landin och K J Karlsson.[3] anmärkningsvärt nog även innefattade liberalerna Fridtjuv Berg och David Bergström.[4] En resolution antogs av den samlade folkmassan med krav på åtta timmars arbetsdag:

”I följd av ett beslut, enhälligt fattat på den internationella arbetarkongress, som förlidet år hölls i Paris, ha vi idag, den 1 maj 1890, i likhet med hela Europas och Amerikas klassmedvetna proletariat, samlats till en världsdemonstration för lagstadgad 8-timmarsarbetsdag.”

Förstamajtågen i Stockholm gick till Hakberget ända till ÅRTAL SAKNAS!

I Malmö talade Axel Danielsson.[5]

I början av 1900-talet var det inte ovanligt att SAC, kommunisterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna samlades i ett gemensamt tåg. Idag går de oftas i separata tåg.

Första maj är allmän helgdag i Sverige sedan 1939.[6][7] Fram till 2005 var första maj den enda av Sveriges allmänna helgdagar som var en så kallad borgerlig helgdag (borgerlig i bemärkelsen profan eller icke-kyrklig, då den inte har någon koppling till, eller sammanfaller med Svenska kyrkans kyrkoår). Sedan 2005 är även nationaldagen en sådan allmän borgerlig helgdag.

Under andra världskriget fick första maj en nationell karaktär. Socialdemokrater och borgerliga manifesterade nationell enighet på första maj genom att tillsammans gå i "Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende”.

1967 anordnades det första Röd Front-mötet i Göteborg. Mötet representerade slutet på kommunisternas och socialdemokraternas gemensamma första maj-demonstration. Röd Front har sedan dess anordnats varje år över hela landet.

Demonstrationer andra än arbetarrörelsens[redigera | redigera wikitext]

År 1987 demonstrerade Moderata löntagarrådet i Malmö med den dåvarande moderata riksdagsmannen Sten Andersson i spetsen på första maj (samma dag var för övrigt utrikesminister Sten Andersson socialdemokraternas huvudtalare i staden). På 2000-talet har andra partier än de socialistiska med allt större engagemang börjat använda första maj för att manifestera sin politik. Bland annat har Kristdemokraterna i Uppsala under flera år ordnat marscher på första maj för ”rättvisa i barnomsorgen”. År 2006 lockade detta tåg 1 200 deltagare, men intresset har falnat allt mer, och 2014 hade de enligt polisens uppgift färre än 500 som manifesterade Då detta är KD:s enda stora majtåg i Sverige består den även till delar av tillresta från andra orter.[8][9] Även enfrågegrupper har på senare år arrangerat manifestationer på första maj, ett exempel är Piratbyrån som sedan 2004 arrangerat manifestationer på första maj. I Sverige firas första maj även av nazister[10] sedan 2011, då Svenskarnas parti firade det för första gången.

Turkiet[redigera | redigera wikitext]

Första maj är en officiell helgdag i Turkiet. Den avskaffades 1981 efter fjolårets statskupp, men återinfördes av den turkiska regeringen 2010. Taksim-platsen är centrum för manifestationerna sedan en blodig massaker skedde där första maj 1977.

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland hade arbetare firat första maj i flera decennier innan Nazistpartiet efter maktövertagadet 1933 gjorde om dagen till officiell helgdag under namnet ”nationella arbetets dag” (Tag der nationalen Arbeit). Dagen därpå, den 2 maj 1933, förbjöds alla fria fackförbund och det statliga arbetarförbundet DAF inrättades istället och som ersatte de tyska fackföreningarna. De traditionella arbetarsångerna och arbetarsymbolerna blev också förbjudna.

Numera firas första maj åter med arbetarsånger och -symboler, speciellt i Berlin där stora demonstrationer äger rum. I Tyskland har de senaste åren oroligheter brutit ut första maj då vänstergrupper drabbat samman med nynazister.

USA och Kanada[redigera | redigera wikitext]

I USA och Kanada firar man istället för Första maj, Labor day den första måndagen i september. Detta för att bland annat presidenten Grover Cleveland inte ville att den amerikanska arbetarrörelsen skulle hedra Haymarketmassakern och oroligheter uppstå. Alla delstater har gjort den till allmän helgdag. I USA finns inte längre några stora socialistiska partier och därför är det ofta fackförbund som organiserar demonstrationerna. På senare år har dock många fackförbund, sociala rörelser och immigrantorganisationer återupptagit traditionen med stora demonstrationer på Första maj, något som upphörde på 1940-talet.

Öststaterna[redigera | redigera wikitext]

Första maj sågs som en av de viktigaste högtidsdagarna i Sovjetunionen. Där, liksom i flera andra länder i Östeuropa, firades dagen med ståtliga militärparader och var för utomstående ett tillfälle att göra kremlologiska observationer.

Indien[redigera | redigera wikitext]

Det första Första-maj-firandet i Indien anordnades i Madras av Labour Kisan parti i Hindustan den 1 maj 1923.


Sånger[redigera | redigera wikitext]

I hela världen sjungs Internationalen traditionellt av de olika partier och grupper som demonstrerar på första maj. Idag sjungs vanligtvis enbart första och sista verserna samt refrängen, så gör till exempel Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Syndikalister brukar lägga till en egen vers som uppmanar till vapenvägran och kommunisterna sjunger ibland versen som går ut på att arbetarklassen inte ska delta i krigen mot sina klassbröder, utan vända vapnen mot de egna generalerna.

I Sverige brukar socialdemokraterna ofta sjunga Arbetets söner.

Det finns också sedan 1911 en speciell svensk första maj-sång kallad just Första maj med text av den socialistiske pionjären Hannes Sköld.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sydsvenskan http://blogg.sydsvenskan.se/forsvunnamalmo/2013/05/01/123-ar-av-forsta-maj-i-malmo/
  2. ^ LO Historia http://www.lo.se/start/facket_pa_din_sida/forsta_maj/forsta_demonstrationen_i_stockholm
  3. ^ SVT Vetenskap http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varfor-firar-vi-forsta-maj
  4. ^ Martin Grass "Hjalmar Brantings majtal 1890-1924 (1890)" Arbetarhistoria nr 53-54 1990 http://www.arbark.se/dokument/temp/branting-1890-stockholm.pdf
  5. ^ Sydsvenskan http://blogg.sydsvenskan.se/forsvunnamalmo/2013/05/01/123-ar-av-forsta-maj-i-malmo/
  6. ^ Nordisk familjeboks månadskrönika 1938: Borgerlig helgdag i Nordisk familjeboks månadskrönika (1938)
  7. ^ ”Nationaldagen – ny helgdag”. SOU 2004:45. Maj 2004. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/02/22/76/0cbe12c9.pdf. Läst 11 juni 2011. 
  8. ^ Första maj - vad gör ungdomsförbunden?”. Vestmanlands Läns Tidning. 29 april 2009. http://194.68.65.41/utskrift.asp?version=890113. 
  9. ^ Åter dags för det blåa förstamajtåget i Uppsala”. Världen idag. 30 april 2008. http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1945&Itemid=1. 
  10. ^ "Ok att kalla Svenskarnas parti nazistiskt". Sveriges Television. 18 mars 2014.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björklund, Carl Johan (1966). Första maj och förstamajdemonstrationerna. Stockholm: Tiden. Libris 8081054 
  • Engman, Jonas (1999). Rituell process, tradition och media: socialdemokratisk första maj i Stockholm. Stockholm: Univ. Libris 7611590. ISBN 91-7153-929-8 
  • ”Första maj - arbetarnas helgdag: en bildsvit”. Norrbotten "1989,": sid. 65-72 : ill.. 1989. 0546-3467. ISSN 0546-3467.  Libris 10795348
  • Gallin, Dan (1986). Första maj: ursprunget. Fackliga frågor ; 4. Genève: IUF. Libris 10124547 
  • Kollmer, Michael; Vass Josef (1990) (på ger). 100 Jahre 1. Mai: Ausstellungskatalog. Wien: Sozialwissenschaftliche Studienbibliothek der Kammer für Arbeiter und Angestellte für Wien. Libris 10124561 
  • Lindblom, Jenny (2002). Första maj 1960-1975: en presstudie över utvecklingen av första maj-firandet i Norrbotten. C-uppsats / Luleå tekniska universitet, 1402-1773 ; 2002:015. Luleå. Libris 8408460 
  • Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset. Libris 7758422. ISBN 91-86476-23-8 
  • Svärd, Jan (2007). Förstamajmärken 1894-2006. Malmö: Skrivareförlaget. Libris 10394231. ISBN 978-91-86794-65-1 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]