Skvattram
| Skvattram | |
| Systematik | |
|---|---|
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Rododendronsläktet Rhododendron |
| Art | Skvattram R. tomentosum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhododendron tomentosum | |
| Auktor | Harmaja, 1990 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Skvattram (Rhododendron tomentosum), även kallad Getpors, är en art i familjen ljungväxter och utbredd från norra och centrala Europa till norra Asien.
Skvattram är en liten buske som brukar bli från ett par decimeter till en och en halv meter hög. Bladen är smala och har nedåtrullade kanter, undersidan är kraftigt hårig. Bladen är vintergröna och torktåliga. Liksom andra rhododendronarter är bladens form temperaturberoende, så att de rullas ihop hårdare och fälls mer neråt ju kallare det blir. Blommorna är vita och har en karakteristisk doft. De sitter i klasar i grenspetsarna och är till skillnad från andra ljungväxters knappt alls sambladiga. Frukten är en kapsel. Arten trivs i sank skogsmark som myrar och mossar.
Innehåll |
Underarter [redigera]
Arten är mångformig och exakt var gränsen går mot liknande arter är inte fullt utrett. Två underarter kan urskiljtas:
- subsp. tomentosum - oftast upprätta buskar. Bladundersidorna har täta rödaktiga ullhår.
- Den andra underarten har ännu inget giltigt namn under Rhododendron men hette tidigare Ledum palustre subsp. decumbens (Aiton) Hultén - det är krypande buskar. Bladundersidorna har rött hår och vita ullhår.
Innehållsämnen [redigera]
Skvattram innehåller bl a
- arbutin, C12H16O7, ett fast ämne.
- ericolin, som är en gul amorf massa (en glykosid) med bitter smak.
- ericinol, en sönderfallsprodukt ur ericolin. Den är en från början färglös, välluktande olja, som efter hand blir brun.
- leditansyra
- ledol, en seskviterpen
- myrcen, 7-metyl-3-metylen-1,6-octadien, C10H10, en färglös eller svagt gulaktig vätska
- palustrol, en sesqiterpen
- quercetin = xanthaurin, C15H10O7. Namnet av latin quercus = ek
- spår av diverse alkaloider
Användning [redigera]
Skvattram används inom växtfärgning och ger då en gul, relativt ljushärdig färg. På grund av innehållet av garvämnen i växten används den även för färgning av lin.
Det sägs att man kan hålla mygg borta genom att gnida in sig med skvattram. Växten har också använts som malmedel. Några av de alternativa namnen nedan antyder en förmodad effekt mot löss.
Skvattram har använts som ersättning för pors och humle som krydda vid ölbryggning. Skvattram ger öl en viss narkotisk effekt som lätt ger huvudvärk. Växten har även använts som brännvinskrydda.
Enligt gammal farmakologi kan Herba Ledi = Rosmarinus Sylvestris, en infusion på årsskott med knappt utslagna blommor, vara effektivt mot reumatism och hudutslag. Herba Ledi är urin- och svettdrivande. Den flyktiga oljan i bladen har en starkt irriterande verkan på slemhinnor och folkmedicinisk användning har orsakar förgiftningar[1].
Synonymer [redigera]
Svenska [redigera]
- Bockhorn, getblomma, klammerris, kägrabuske, lummer, myrkrona, myrkull, myrris, skvackor, skvatteonris, svikra, skväckare, skväckla, skvärka, vild skogsmarin, vägglusgräs.[2]
- Följande tillhör, trots namnen, inte porsväxter:
- Dypors, geitpårs, getpors, hästpors, klädpors, luspors, myrpors, porsis, svinpors, vildpors, väggluspors [2]
Namn som innehåller ledet get har växten fått p g a att den luktar lika skarpt som en get.
Vetenskapliga [redigera]
subsp. tomentosum
- Ledum palustre L.
- Ledum tomentosum Stokes nom. superfl.
- Rhododendron palustre (L.) Kron & Judd nom. illeg.
subsp. "decumbens" (ogiltigt)
- Ledum decumbens (Aiton) Loddiges ex Steudel
- Ledum palustre subsp. decumbens (Aiton) Hultén
- Ledum palustre var. decumbens Aiton
- Rhododendron subarcticum Harmaja
- Rhododendron tomentosum subsp. subarcticum (Harmaja) G. D. Wallace nom. illeg.
Referenser [redigera]
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 80. ISBN 91-20-04445-3
- ^ [a b] Alingsåstraktens biodlareförening
- ^ Bokk-pors i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
Källor [redigera]
- Tyskspråkiga Wikipedia
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Skvattram
- Den virtuella floran - Skvattram
- Skvattram i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)