Friedrich von Hayek

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Friedrich August von Hayek Nobelpristagare
Född 8 maj 1899
Wien, Österrike-Ungern
Död 23 mars 1992 (92 år)
Freiburg im Breisgau, Baden-Württemberg, Tyskland
Nationalitet Österrike, Storbritannien
Utbildning Nationalekonomi, filosofi, statsvetenskap, psykologi, juridik
Alma mater Wiens universitet (Dr. jur. 1921, Dr. rer. pol 1923)
Noterbara verk Vägen till träldom, Frihetens grundvalar, Det stora misstaget. Socialismens felslut, Kunskap, konkurrens och rättvisa
Religion Agnostiker[1]
Utmärkelser Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974), Frihetsmedaljen (1991)
Namnteckning

Friedrich August von Hayek [ha´jεk], född 8 maj 1899 i Wien, död 23 mars 1992 i Freiburg im Breisgau, Baden-Württemberg, var en österrikisk- brittisk nationalekonom och politisk filosof. Hayek förespråkade klassisk liberalism och var motståndare till socialism och kollektivism. Han erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 tillsammans med Gunnar Myrdal med följande motivering av Nobelkommittén: "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt för studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella fenomen".[2] Hayek kritiserade John Maynard Keynes förespråkande av statligt inflytande över marknadsekonomin och var en central gestalt inom den österrikiska skolan.

Åren 1927-31 var Hayek chef för konjunkturinstitutet i Wien, 1931-50 professor i nationalekonomi vid London School of Economics och 1950-62 vid University of Chicago, senare vid Freiburgs universitet och Salzburgs universitet.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hayek föddes i Wien i en aristokratisk familj med flera framstående intellektuella personer inom ämnen som statistik och biologi. Hans morfar var den välkände Franz von Juraschek. Hans far publicerade ett omfattande botaniskt arbete när han arbetade som läkare i regeringens sociala välfärdssystem. På moderns sida var han syssling till filosofen Ludwig Wittgenstein. När första världskriget utbröt 1914 ljög Hayek om sin ålder och lät inskriva sig i den österrikisk-ungerska armén. Han undgick allvarliga skador och fick medalj för sin insats. Efter kriget inriktade Hayek sig på en akademisk karriär. Han avlade två doktorsexamina, i juridik 1921 och statsvetenskap 1923, vid Wiens universitet. Han studerade även psykologi och nationalekonomi. Från att ha varit sympatiskt inställd till socialism förändrades hans politiska synsätt. I artikeln The Use of Knowledge in Society från 1945 argumenterade Hayek för prismekanismens förmåga att synkronisera lokal kunskap och på så sätt låta samhällets individer uppnå olika och komplicerade mål genom spontan ordning. Han påverkades av Ludwig von Mises privata seminarier, där även Fritz Machlup deltog. Hayek studerade under professor Friedrich von Wieser.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ explorersfoundation.org (2007). ”Hayek — Religion, Agnosticism, Support of Civilization”. http://explorersfoundation.org/glyphery/379.html. 
  2. ^ Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974). ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/index.html. 
  3. ^ Nationalencyklopedin (2011). ”Friedrich A von Hayek”. http://www.ne.se/lang/friedrich-a-von-hayek. 

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Vägen till träldom (The road to serfdom) (översättning M. Loya och C. Sterzel, Norstedt, 1944)
  • Frihetens grundvalar (The constitution of liberty) (översättning Barbro Ahlström & Carl Johan Ljungberg, Ratio, 1983)
  • Det stora misstaget: socialismens felslut (The fatal conceit) (översättning Britt Arenander, Ratio, 1990)
  • Vägen till träldom: till socialister i alla partier (The road to serfdom) (översättning Margareta Eklöf, Timbro, 1996)
  • Kunskap, konkurrens och rättvisa: Hayek om marknadsekonomins processer (i urval och med introduktion av Nils Karlson, översättning: Cecilia Brinck [m.fl.], Ratio, 2003)
  • The Fatal Conceit: the Errors of Socialism (University of Chicago Press, 1992)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]