Thore Skogman

Från Wikipedia
Thore Skogman
Thore Skogman och Anita Lindblom 1963.
FödelsenamnLars-Thore Skogman
Född9 mars 1931
Hallstahammar, Västmanland, Sverige
Död9 december 2007 (76 år)
Gävle, Gästrikland, Sverige
BakgrundSverige Sverige
PartnerBritt Skogman (1957–2006)
BarnMaria Skogman (1961-)
GenrerSchlager, klassisk musik
RollLåtskrivare, sångare, skådespelare
År som aktiva1961-2007
Relaterade artisterSimons, Sven-Ingvars
Thore Skogman och Eva Eriksson tillsammans med Lennart Hyland i Hylands hörna 1966.

Elof Lars Thore Skogman, född 9 mars 1931 i Hallstahammar, död 9 december 2007 i Gävle (folkbokförd i Karlstad), var en svensk sångare, kompositör, textförfattare, skådespelare och musiker. Han var en lätt igenkännbar sångare med en glad och folklig framtoning samt en mycket produktiv kompositör/textförfattare; totalt finns 1302[1][2][3] låtar registrerade i hans namn, vilket är rekord.

Idag finns det två museum till Thores ära, ett i Hallstahammar och ett i Årjäng. Den 28 oktober 2016 fick han även en staty av hans siluett på Hammartorget i Hallstahammar. [4]

Biografi

Tidiga år

Thore Skogman var son till reparatören Elof Skogman och Inez Skogman, född Karlsson. Före sin sångkarriär var han anställd som kalkylator på Bultfabriken i Hallstahammar 1945–1955[källa behövs], som assisterande försäljningschef hos AB John H Ericsson i Västerås 1955–1958. Han var anställd vid reklamavdelningen hos grammofonbolaget Cupol 1958-1961 och hos Bonniers Folkbibliotek 1961–1962. Han var verksam som frilansande sångare från 1961.

Thore Skogman beskrivs bäst med hans egen självbiografiska visa "Jag har rött hår och glest mellan tänderna". Han scendebuterade i en lokalrevy i Hallstahammar 1950 där han framförde sin första komposition "Hemlängtan", som senare döptes om till "Ensam jag är" och som blev en av Skogmans största skivframgångar. Han skickade sina visor till olika grammofonbolag och förlag i Stockholm och 1953 sjöng han med Kvartetten Synkopen in "Älgjakten".

Skogman skivdebuterade 1955 med låtarna "Man måste vara om sig och kring sig" och "Maskerad". Han medverkade i radioprogrammet På styva linan och fick därefter framträda i Kungsträdgården i Stockholm.

Sent 50-tal–1960-talet: Karriären tar fart

Efter att han medverkat i Frukostklubben tog karriären fart på allvar. Skogman som då varit anställd på Bultfabriken i Hallstahammar kunde nu säga upp sig och ägna sig åt musikkarriären på heltid. Han flyttade till Stockholm 1958 och började arbeta som PR-man på grammofonbolaget Cupol. År 1959 kom "Storfiskarvalsen" och "Penninggaloppen", två hits som ökade populariteten ännu mer. Samma år fick han chansen att vara programledare i en radioserie från Bal Palais i Stockholm.

Under många år turnerade Thore Skogman i folkparkerna, ofta tillsammans med dragspelaren Carl-Einar Schierman. Han skrev ständigt nya visor, inte bara till sig själv utan även till andra artister. Lily Berglund sjöng in "Fröken Johansson och jag", Siw Malmkvist hade glädje av "Bergsprängartango" och Sven-Ingvars fick "Fröken Fräken" och "Min gitarr". Lasse Lönndahl sjöng "Twist till menuett" i Melodifestivalen 1963. Laila Westersund fick två humoristiska låtar, "Jag heter Vivan" och "Örsprånget från Harsprånget". Anna-Lena Löfgren sjöng "Kärlek på lasarett"[5] och Jan Höiland hamnade på Svensktoppen med "Tiotusen röda rosor", som blivit en av Skogmans mest önskade melodier.

På 1960-talet lanserades Skogman i fyra långfilmer. I Tre dar i buren 1963 och Tre dar på luffen 1964 spelade han tillsammans med Anita Lindblom. Sedan kom Pang i bygget 1965, där Lill-Babs och han sjöng "Pop opp i topp", en låt som popgruppen Dag Vag gjorde cover på 1982. 1967 kom filmen En sån strålande dag.

Skogman var flitigt förekommande i radio och TV på 1960-talet. Han var värd för Det ska vi fira, gjorde Thores trekvart med Julia Caesar och Robert Broberg. I samband med högertrafikomläggningen 1967 gjorde han TV-programmet Onkel Thores stuga.

Senare år

Tillsammans med Eva Bysing satte han 1972 upp en bejublad krogshow på Berns i Stockholm, showen spelades även på Kronprinsen i Malmö. 1979 hamnade han i operettens förtrollade värld och spelade Sigismund i Vita Hästen på Säffleoperan.

Året därpå spelade han Paris i Sköna Helena på samma scen. Han gjorde rollen som Bonni i Czardasfurstinnan på Oscarsteaterni Stockholm 1981. För Säffleoperan skrev han en musipretten Kriga för kärleken som handlade om seriefiguren 91:an Karlsson. Under 1990-talet spelade han under flera somrar folklustspelet På Kalle Västmans veranda tillsammans med Berith Bohm och Eva Bysing. 1996 var det premiär för Skogmans musikal Guldhatten på Säffleoperan med Monica Silverstrand och Laila Westersund i huvudrollerna.

Skogman var sommarpratare i Sveriges Radio 7 augusti 1982 och 1 juli 2007.

I början av december 2007 bröt Thore Skogman benet och lades in på Gävle lasarett. Han drabbades av en stroke och avled den 9 december.

Bokproduktion

Förutom musik skrev han även böcker, 1981 kom Samlade tankar på pränt. 1987 gav han ut Rim utan reson, en bok med limerickar och samma år kom sångboken Sjung med Skogman.

1997 kom notalbumet Öppna ditt hjärta som innehåller flera av Thore Skogmans klassiska kompositioner. År 2000 gav han ut Thore – i rimighetens namn. I Årjängs kommun finns Thore-stugan, ett museum över Thore Skogman som innehåller hans scenkläder inklusive en legendarisk blågul kostym, foton och tidningsurklipp.

Stil och betydelse

Thore Skogman var förknippad med trallvänlig dragspelsmusik, men hans musik spände över många olika genrer. På senare år skrev han till exempel klassisk musik för piano och violin. Som sångare framträdde han också i de mest skiftande sammanhang. Han gjorde kyrkokonserter och sjöng på rockklubbar.

I Stims verkregister står Thore Skogman som upphovsman till 1243 låtar, vilket är rekord.[6] På Svensktoppen har hans musik tagit sig in 22 gånger, varav 11 gånger med honom själv som sångare.

År 1993 utsågs Skogman till Filipstads ambassadör.

År 2014 startades en minnesförening med namnet Thore Skogmans Vänner. Föreningen har en egen hemsida och ett litet museum med verk av Skogman, bl.a. skivor, böcker, affischer och foton. Museet finns i Hallstahammar där Thore Skogman föddes.[7]

Diskografi i urval

  • 1959 – Fullträffar (innehöll Penninggaloppen, Storfiskarvalsen, m.fl.)
  • 1965 – Thore Skogman i skivspåret
  • 1967 – En sån strålande dag
  • 1968 – Opp i varv
  • 1970 – Hesa Fredrik och Pelle Propeller
  • 1970 – The Old Skogman
  • 1971 – Dans på Skogmans loge
  • 1972 – Eva Bysing och Thore Skogman på Berns
  • 1973 – Led milda ljus
  • 1973 – Det glada Liseberg
  • 1975 – Det ska gå med musik
  • 1980 – Lätt operett
  • 1985 – Skogmans jul
  • 1991 – En evig sång
  • 1997 – Hård-Rock med Thore Skogman
  • 2001 – Ljudblommor
  • 2008 – Thore Goes Metal

Filmografi

Filmmusik i urval

Teater

Roller

Kända Skogman-låtar

Källor

  • STIM
  • SMDB /Svensk Mediedatabas
  • Kungliga biblioteket

Referenser

  1. ^ ”There is value in music”. Stim.se. https://www.stim.se/. Läst 15 augusti 2016. 
  2. ^ ”Nya låtar med Thore Skogman”. www.vasterastidning.se. http://www.vasterastidning.se/noje/nya-latar-med-thore-skogman/repqls!uLfqzHLY6KdaIpB@1IUTWQ/. Läst 4 januari 2018. 
  3. ^ ”Outgivna Thore Skogman-låtar släpps”. Värmlands Folkblad. 8 december 2017. https://www.vf.se/kultur-och-noje/outgivna-thore-skogman-latar-ska-slappas/. Läst 4 januari 2018. 
  4. ^ Nyheter, SVT. ”Thores staty på plats i Hallstahammar”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/thores-staty-pa-plats-i-hallstahammar. Läst 24 mars 2017. 
  5. ^ [1]
  6. ^ STIM - Thore Skogman har avlidit Arkiverad 30 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [2]
  8. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24807&pos=25. Läst 26 juni 2015. 
  9. ^ ”Svensktoppen - 1962”. http://www.sr.se/Diverse/AppData/Isidor/files/2023/3460.txt. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thore_Skogman&oldid=42299928”