Tobisgrissla
Tobisgrissla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Tobisgrisslan är inte bara kraftfullt rödfärgad om benen utan även i näbbgapet. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning | Alkfåglar Alcae |
Familj | Alkor Alcidae |
Släkte | Cepphus |
Art | Tobisgrissla C. grylle |
Vetenskapligt namn | |
§ Cepphus grylle | |
Auktor | Linné, 1758 |
Utbredning | |
Synonymer | |
Uria grylle |
Tobisgrissla (Cepphus grylle) är en fågel som tillhör familjen alkor.[2]
Utseende
Tobisgrisslan är om sommaren helt svart utom en stor vit vingfläck, och de röda benen. Näbben är mörk och smal. När fågeln flyger ser man vita vingkanter. På vintern skiftar färgen på huvudet och undersidan till vitt. Vingarna behåller dock sina färger. Könen är lika. Totallängden är mellan 34 och 37 cm och vingspannet 52-58 cm.
Utbredning och systematik
Tobisgrisslan häckar på steniga stränder, klippor och öar i norra Atlanten, i Europa söderut till Irland, och i Nordamerika söderut till Maine och västerut till Alaska. De övervintrar ofta i häckningsområdet, men kan också flytta något söderut på vintern. Om vattnet fryser flyttar de ut till öppet vatten.
Underarter
Arten delas in i fem underarter i två distinkta grupper:[2]
- Cepphus grylle mandtii – arktiska östra Nordamerika och arktiska norra Palearktis
- grylle-gruppen
- Cepphus grylle arcticus – subarktiska östra Nordamerika och södra Grönland till Brittiska öarna och Skandinavien
- Cepphus grylle faeroeensis – Färöarna
- Cepphus grylle grylle – Östersjön
- Cepphus grylle islandicus – Island
Förekomst i Sverige
Två underarter förekommer i Sverige: nominatformen C. g. grylle som häckar längs ostkusten, och C. g. arcticus som häckar i Bohuslän. Under 2005 blev Sveriges största koloni av tobisgrisslor, cirka 2 600 individer på Malågrundet i Västerbotten, helt utplånad av minkar.[3]
Ekologi
Denna fågel dyker från ytan och simmar under vattnet för att söka sin föda. De äter huvudsakligen fisk och kräftdjur men också en del blötdjur, insekter och växtdelar.
Tobisgrissla och människan
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] 1996 uppskattades världspopulationen till mellan 400.000 och 700.000 individer. 2015 uppskattade dock Birdlife International beståndet i Europa till mellan 304.000 och 742.000 individer, vilket extrapolerat på hela utbredningsområdet skulle ge en större världspopulation mellan cirka 400.000 och 1,5 miljoner individer.[1] Den svenska populationen kategoriseras som nära hotad (NT) av ArtDatabanken.[4]
Namn
Tobisgrisslan har även kallats för grisla, gresla eller Olle drucken. Äldre dialektala namn är iste i Bohuslän och Skåne, grylla på Gotland och gröttla i Kalmar.[5][6] Andra namn är tejst, teiste och teste, vilka emellertid även kan avse fisken tejstefisk (Pholis gunnellus). Den kallas så då just denna fisk utgör huvudföda för tobisgrisslan.
Källor
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Cepphus grylle Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ "Mink tog hela fågelkolonin". Jaktojagare.se. Läst 2012-01-25.
- ^ Artdatabankens rödlista 2015 Arkiverad 23 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Teiste i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Carl Agardh Westerlund (1867) Skandinavisk oologi, Albert Bonniers förlag, Stockholm, sid:67
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör tobisgrissla.
- Dansk ornitologisk forening
- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder