Älvsborgs försvarsområde
| Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) | |
 Vapen för Älvsborgs regemente tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Älvsborgs försvarsområde |
| Datum | 1942–1997 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Försvarsområde |
| Roll | Försvarsområdesregemente |
| Del av | Älvsborgs regemente [a] |
| Efterföljare | Västra Götalands försvarsområde |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Borås garnison |
| Förläggningsort | Borås |
| Befälhavare | |
| Försvarsområdesbefälhavare | Matts Uno Liljegren [b] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/1960 | .jpg) |
| Förbandstecken m/1960 | .jpg) |
Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Borås garnison i Borås.[1]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Älvsborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Uddevalla försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Älvsborgs försvarsområde med Älvsborgs regemente. Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 15/Fo 34. Detta medförde att Älvsborgs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Älvsborgs försvarsområde var Älvsborgs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[2]
Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas.[3] Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando.[4] I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".[3]
Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]
När försvarsområdet bildades förlades staben till Norra Drottninggatan 21 i Uddevalla. Den 1 juli 1958 flyttades staben till Vänersborg där staben förlades till Drottninggatan 38 samt med förrådsverksamhet vid Skyttegatan 6. Från den 1 juli 1975 förlades staben till Borås där den samlokaliserades med regementsstaben för Älvsborgs regemente.[1]
Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]
Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.
- 1942–1946: Överste Sixten Wockatz
- 1946–1950: Överste Bengt Reuterskiöld
- 1950–1959: Överste Hjalte Wiberg
- 1959–1967: Överste Sören Tilly
- 1967–1975: Överste Torsten Nordin
- 1975–1981: Överste 1. graden Åke Lundberg
- 1981–1986: Överste 1. graden Sven Henry Magnusson
- 1986–1989: Överste 1. graden Per Blomquist
- 1989–1992: Överste 1. graden Svante Bergh
- 1992–1998: Överste 1. graden Matts Uno Liljegren
Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Västra militärområdet, åren 1975–1997 chefen för Älvsborgs regemente.
- ^ Liljegren blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 73
- ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 13 juli 2019.
- ^ [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019.
- ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
