Våtarv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Nate” leder hit. För nateväxter, se Nateväxter.
Våtarv
Stellaria media våtarv.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Nejlikväxter
Caryophyllaceae
Släkte Stjärnblommor
Stellaria
Art Våtarv
S. media
Vetenskapligt namn
§ Stellaria media
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med
Stellaria media

Våtarv (Stellaria media) är ett mycket vanligt och rikligt förekommande ogräs.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Våtarven är ettårig och är både höstgroende efter blomningen och vårgroende sedan den övervintrat i form av små skott eller skottstumpar. Blommorna är små med fem vita kronblad, som är kluvna till basen. Vid första anblicken är det lätt att tro att det faktiskt är tio kronblad.

Våtarven har en tunn hårig rand ner längs med stjälken. Detta gör att den kan skiljas ifrån till exempel hönsarv, som istället har en helt hårig stjälk. Vidare har våtarven en rund stjälk vilket gör att den enkelt kan skiljas ifrån exempelvis grässtjärnblomman, vilken har (i synnerhet vid basen) fyrkantig stjälk.

Rörelser[redigera | redigera wikitext]

Våtarven är ett lärorikt exempel på flera slags rörelser hos växter. Den utför periodiskt en skyddsrörelse, som består i att bladen från sitt utbredda läge reser sig upp intill stjälken på kvällen för att undgå värmeförlust under natten. Den utför också karpotropiska rörelser, det vill säga att blomskaftet efter befruktningen riktar sig nedåt i hela sin längd, liksom för att lämna plats för de yngre, utslagna blommorna i knippet. Ur detta läge rätar de åter upp sig vid frömognaden.

Våtarv

Det finns ytterligare en rörelse, nämligen den, som det mogna fröhusets flikar utför, sedan de en varm och solig dag, då fröhuset står upprätt, böjt sig ifrån varandra för att släppa ut fröna. När fröhuset blir det allra minsta fuktigt sluter det sig snabbt så att fröna hålls helt torra. Det behövs eftersom det kan ta ganska lång tid innan lämpliga förutsättningar för fröspridningen uppkommer och fröna måste vara torra hela denna väntan för att behålla sin förmåga att spridas och sedan gro. Denna rörelse beror på hygroskopisk formförändring i fröhusets torra vägg och finns hos de flesta nejlikväxter som har frukter som öppnar sig.

Hårighet[redigera | redigera wikitext]

Hos våtarven har man också studerat en egendomligt fördelad hårighet: varje ledstycke är hårbeklätt endast utefter en linje som förbinder en bladvinkel med mellanrummet mellan de två närmast högre upp sittande bladen. Dessa hårstrimmor fuktas lättare av en regndroppe än växtens yta för övrigt och bildar ett ledningssystem som håller kvar regnvattnet och leder dess droppar från den ena bladvinkeln till den andra. Dessutom har dessa mjuka hår förmågan att suga in regnvatten. På denna genväg vinner växten saftighet, spänning och friskhet.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Hela växten är ätbar och behöver inte tillagas. Den rik på protein, kolhydrater och C-vitamin. Den kan plockas tills snön faller.[1]

Småfåglar och kycklingar äter gärna våtarv, vilket givit upphov till det lokala namnet fågelgräs.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Förklaring Referens

Arv
Fettagg Västerbotten
Fågelgräs Skåne Förr skiljde man inte på örter och gräs.
Även det vi idag kallar örter kallades då gräs.
Nata [2]
Nate
Natagräs (Se fågelgräs)
Tagg Västerbotten
Vannarre
Vannarv [2]
Vassarv Närke

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988
  2. ^ [a b] Johan Ernst Rietz. Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]