Sockerbeta

Sockerbeta
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen Caryophyllales
Familj	Amarantväxter Amaranthaceae
Släkte	Betsläktet Beta
Art	Sockerbeta B. vulgaris Sockerbeta-Gruppen
Vetenskapligt namn
§ Beta vulgaris Sockerbeta-Gruppen
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Sockerbeta (Beta vulgaris Sockerbeta-Gruppen) är en sortgrupp inom arten beta (B. vulgaris) i familjen amarantväxter (Amaranthaceae). Motsvarar engelskans Sugar beet group. Sockerbetan är en rotfrukt som används för att producera socker. Sockret som fås är samma sockerart som fås ur sockerrör, nämligen sackaros. 40 % av världens socker kommer ifrån sockerbetan och från sockerröret övriga 60 %. Sockerbetan innehåller liksom sockerröret cirka 18 % socker.

Historia

Sockerbetan är en ganska sent framkommen kulturväxt. År 1747 upptäckte Andreas Sigismund Marggraf att betor innehåller cirka 1,5% socker. Bland 23 olika insamlingar valdes en tysk sort från Sachsen-Anhalt ut för sockerproduktion. Från denna sort har sedan den moderna sockerbetan selekterats fram.

På 1830-talet anlades på försök de första betodlingarna i Sverige, men odlingen tog fart först på 1880-talet. Omkring år 1950 odlades mängder av sockerbetor i Skåne och 80% av Sveriges sockerbetsskörd kom då från Skåne. Sockerbetor odlas fortfarande främst i Skåne, men även bland annat i Halland och på Gotland.

Skörden av sockerbetor i Sverige 2009 blir kanske den bästa någonsin, prognoser från slutet av november pekar mot över 10 ton socker per hektar genomsnittligt. Högsta notering tidigare var 9,45 ton per hektar ( 1990 ).

Betarealen i Sverige ligger idag (2009), sedan 4 år, stabilt på omkring 40 000 hektar. Det enda kvarvarande sockerbruket i Sverige är Örtofta sockerbruk.

Sockermassa

Sockerbetsmassan är en produkt från sockerbetan.

Sockerbetsmassan är fiberrik och används bland annat, färsk eller ensilerad, i djurfoder för att underlätta matsmältningen och minska gasbildning. Tarmcellerna förses med energi och matsmältningsprocessen underlättas då rika ämnen, SCFA, bildas då sockerbetsmassan bryts ner av tarmbakterierna. I ensilerad form används den främst till mjölkkor, och säljs under produktnamnet HP-massa.

I torkad form säljs sockerbetsmassa med produktnamnet betfor, vilket är ett vanligt fodermedel till hästar. Innan det fodras till hästen måste det dock blötläggas och svällas.

Synonymer

Beta alba Langethal

Beta vulgaris subsp. altissima var. saccharifera Becker-Dillingen

Beta vulgaris subsp. esculenta var. altissima 'Rössig' apud Ulbrich

Beta vulgaris subsp. vulgaris convar. vulgaris var. altissima Döll

Beta maritima var. saccharifera Lange

Beta vulgaris var. altissima DC.

Beta vulgaris var. esculenta f. altissima (Döll) Gürke

Beta vulgaris var. saccarifera' Alef.

Beta vulgaris var. vulgaris f. esculenta subf. altissima apud Beck

Beta vulgaris Var.-Gr. crassa var. saccharifera Alef.

Officiell statistik om sockerbeta

Sockerbetan har odlats främst i södra Sverige och då särskilt i Skåne län. Som mest odlades 60 459 hektar med sockerbetor år 1997, medan den minsta redovisade arealen var 36 463 hektar år 1919. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med sockerbetor i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om areal odlad med sockerbeta i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om areal odlad med sockerbeta i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.

Externa länkar

• Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops
• Arealer – Statistik från Jordbruksverket
• Jordbruk – Statistik från Eurostat
• Vegetabilieproduktion – Statistik från FAO

Källor

• Phillips, Roger & Rix, Martyn (1993) Vegetables. Pan Books. ISBN 0-333-62640-0