Vera Schmiterlöw

Från Wikipedia
Vera Schmiterlöw
Vera Schmiterlöw
Vera Schmiterlöw
FöddAlice Vera Cecilia Charlotta Schmiterlöw
19 juli 1904
Varberg, Sverige Sverige
Död9 september 1987 (83 år)
Högalids församling, Stockholm, Sverige
SläktingarBertram Schmiterlöw (halvbror)
Christer Schmiterlöw (halvbror)
Betydande roller
Babette i Thomas Graals myndling
IMDb SFDb

Alice Vera Cecilia Charlotta Schmiterlöw, född 19 juli 1904 i Varberg, död 9 september 1987 i Högalids församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schmiterlöw studerade vid Dramatens elevskola 1921–1924. Hon filmdebuterade 1920 i Gustaf Molanders Bodakungen. Åren 1927–1932 var hon huvudsakligen verksam i Tyskland och medverkade där i ett 20-tal filmer. Hon lämnade Tyskland i protest mot de antisemitiska strömningar som började anas på 30-talet.

En livslång vänskap mellan Greta Garbo och Schmiterlöw grundlades medan de gick på scenskolan. På Krigsarkivet i Stockholm finns originalbreven från Garbo till vännen i Sverige.

Schmiterlöw var dotter till majoren Edvard Schmiterlöw och hans första hustru Alice Bexell.[1] Hon var äldre halvsyster till konstnärerna Bertram Schmiterlöw (1920–2002) och Christer Schmiterlöw (1926–1995).

Vera Schmiterlöw är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[2]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1922 Victorie, tjänsteflicka Duvals skilsmässa
Alexandre Bisson och Antony Mars		 Gustaf Linden Dramaten
En proverska Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
Marta Stulen lycka
Giuseppe Giacosa		 Tore Svennberg Dramaten
1923 Första kammarjungfrun Vägen till Dover
A. A. Milne		 Karl Hedberg Dramaten
Fru de Ligneray Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
Fru Wahrendorff Sköldpaddskammen
Richard Kessler		 Karl Hedberg Dramaten
Lady Agatha Lasenby Den beundrandsvärde Crichton
J. M. Barrie		 Karl Hedberg Dramaten
En jungfru Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith		 Olof Molander Dramaten
1924 Gwendoline Mister Ernest
Oscar Wilde		 Gustaf Linden Dramaten
Ebberöds bank
Axel Breidahl och Axel Frische		 Sigurd Wallén Södra Teatern[3]
1925 Bulldoggen
Sapper (pseudonym för H. C. McNeile)		 Ragnar Widestedt Vasateatern[4]
Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt		 Rune Carlsten Djurgårdsteatern[5]
1926 Annie Sjöberg Dagens hjälte
Carlo Keil-Möller		 Rune Carlsten Södra Teatern[6][7]
Angeline Borgmästarinnan
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Albert Ranft Vasateatern[8]
1930 Lottie God morgon, Bill
P.G. Wodehouse och Ladislaus Fodor		 Gösta Cederlund Komediteatern[9][10]
1931 Nunnornas barn
Gregorio Martínez Sierra		 Sandro Malmquist Konserthusteatern[11]
1932 Emilie Högqvist Den förste Bernadotte
Herbert Grevenius		 Per Lindberg Konserthusteatern[12]
Första damen Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[13][14]
Helga Anthon Mästerkatten i stövlarna (Markis'en af Carabas)
Palle Rosenkrantz		 Gösta Ekman Vasateatern[15][16]
Ann Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Vasateatern[17][18]
Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog		 Gösta Ekman Folkteatern[19]
I de bästa familjer (In The Best Of Families)
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[20]
1933 Charleys tant
Brandon Thomas		 Folkteatern[21]
I de bästa familjer (In The Best Of Families)
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Vasateatern[22]
1938 Prinsessan Tamara Kvinnorna
Clare Boothe Luce		 Rune Carlsten Dramaten[23]
1950 Emily Caroline Brent Tio små niggerpojkar
Agatha Christie		 Börje Mellvig Riksteatern[24]
1951 Markens gud
Paul Green		 Börje Mellvig Riksteatern[25]
1957 Fru Ulfstjerna Johan Ulfstjerna
Tor Hedberg		 Sandro Malmquist Riksteatern[26][27]
1958 Järnvattnet i Madrid
Lope de Vega		 Sandro Malmquist Riksteatern[28]
1962 Frau Fahrenkopf Iguanans natt
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[29]
1966 Madame Durand-Bénéchol Kaktusblomman
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		 Per Gerhard Vasateatern[30]
1973 Madame Durand-Bénéchol Kaktusblomman
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		 Per Gerhard Vasateatern[31]
1975 Paulina No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar		 Isa Quensel Oscarsteatern[32]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.adelsvapen.com/genealogi/Schmiterl%C3%B6w_nr_1768
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  4. ^ Bo Bergman (18 januari 1925). ”'Bulldoggen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-01-18/16/9. Läst 28 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 augusti 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-08-29/233/7. Läst 20 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-30/28/14. Läst 24 januari 2016. 
  7. ^ Oscar Rydqvist (31 januari 1926). ”'Dagens hjälte' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-31/29/12. Läst 24 januari 2016. 
  8. ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22443&pos=322. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 28 februari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-28/57/14. Läst 8 augusti 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (2 mars 1930). ”'Go'morron, Bill!' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-02/59/10. Läst 8 augusti 2015. 
  11. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  12. ^ Ord och Bild 1932 s. 397
  13. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  15. ^ ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  16. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  17. ^ ”Broadway”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14529&pos=63. Läst 20 april 2024. 
  18. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  19. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  20. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  21. ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015. 
  23. ^ ”Rollboken”. Dramaten. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529074840/http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Play/438/. Läst 5 juni 2015. 
  24. ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410182815/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-fredag-26-maj-1950-sida-15_1950.jpeg. Läst 27 november 2021. 
  25. ^ Age (30 maj 1951). ”Klart för turnéer”. Dagens Nyheter: s. 32. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-05-30/142/32. Läst 3 juni 2018. 
  26. ^ ”Riksteatern ger ny Millerpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  27. ^ Ebbe Linde (21 januari 1957). ”'Johan Ulfstjerna' hos Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-21/20/9. Läst 27 december 2021. 
  28. ^ ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  29. ^ ”Iguanans natt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14075&pos=483. Läst 6 maj 2016. 
  30. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1966). ”Vänta med Vasan”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-22/257/18. Läst 17 april 2016. 
  31. ^ Barbro Hähnel (20 januari 1973). ”Skådespelarna lyfter upp 'Kaktusblomman'”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-01-20/18/13. Läst 23 augusti 2015. 
  32. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vera_Schmiterlöw&oldid=54638702”