Åkerhumla
| Åkerhumla | |
.jpg) Åkerhumledrottning | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Humlor Bombus |
| Undersläkte | Thoracobombus[1] |
| Art | Åkerhumla B. pascuorum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bombus pascuorum | |
| Auktor | (Scopoli, 1763)[1] |
.jpg) Mörk form av åkerhumla på vägtistel. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Åkerhumla (Bombus pascuorum) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Åkerhumlan är en ganska långtungad humla. Den är orangebrun på mellankropp och bakkroppsspets. Främre delen av bakkroppen är svart; dock har det första segmentet efter mellankroppen oftast både rödbrun och svart behåring. Andra segmentet kan hos drottningar och hanar vara mer eller mindre rent gult. Melanistiska (mer eller mindre helsvarta) individer förekommer. Humlan liknar mosshumla och backhumla, men dessa saknar bakkroppens svarta band. Humlorna, speciellt arbetarna och hanarna, varierar mycket i färgteckning. Arbetarna varierar dessutom i storlek; vissa kan vara nästan så stora som drottningen, men de flesta är klart mindre.[2]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Åkerhumlan förekommer i skog, parker, på äng och vid trädgårdar[3]. Näringsväxter är kransblommiga växter, bland annat salvia, kråkvicker, hallon, gökärt, fruktträd, ärtväxter, rödklöver, vitplister, getväppling, sälg, lejongap, rallarros, häckvicker, vallört, midsommarblomster, oxtunga, åkertistel, och humleblomster.[2] [4]. Boet inrättas oftast ovan jord, i grästuvor, lövhögar och sorkars vinterbon.[4]. Det konstrueras vanligtvis av mossa eller annan växtlighet som mer eller mindre flätas samman. Normalt innehåller det mellan 100 och 200 arbetare, även om så många som 250 har konstaterats.[5]
Enligt vissa forskare är det möjligt att arten söderut (bland annat England) har två generationer per år.[5]
De övervintrande drottningarna kommer fram i mars och flyger till omkring juni, medan de första arbetarna visar sig i april, och könsdjuren (ungdrottningar och drönare) är aktiva från juli till oktober (drottningarna övervintrar därefter). I de norra delarna av utbredningsområdet tenderar humlan att visa sig upptill ett par månader senare.[6]
Predatorer[redigera | redigera wikitext]
Åkerhumlan parasiteras av boparasiten åkersnylthumla, i Sverige upp till norra Svealand (nordligare längs kusten).[4] Som många andra humlor med bon ovan markytan predateras den även av grävlingar och rävar.[5]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Humlan är vanlig i större delen av Europa utom de allra nordligaste delarna, samt i de tempererade delarna av Asien österut till Kina.[6] I Sverige förekommer den över hela landet upp till strax ovan skogsgränsen[2], medan den i Finland främst återfinns i södra halvan av landet inklusive Åland, samt längs Östersjökusten[7].
Underarter i Sverige[redigera | redigera wikitext]
- Dansk åkerhumla (Bombus pascuorum mniorum) - Underart runt Öresund och på Själland
- Sydlig åkerhumla (Bombus pascuorum pallidofacies) - Underart i Götaland och Svealand
- Gotlandshumla (Bombus pascuorum gotlandicus) - Gotländsk helröd underart
- Norrländsk åkerhumla (Bombus pascuorum sparreanus) - Underart i Norrland söder om fjällvärlden
- Arktisk åkerhumla (Bombus pascuorum smithianus) - Underart i Lapplandsfjällen.[8]
Status[redigera | redigera wikitext]
Arten är klassificerad som livskraftig i både Sverige och Finland.[7][9]
Melanistisk individ
Ljust färgad individ
Drottning
.jpg)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Thoracobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/th.html. Läst 19 januari 2015.
- ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 114-115. ISBN 978-91-7139-776-8
- ^ Artdatabankens humlesida - Åkerhumla, översikt Läst 2012-11-22
- ^ [a b c] Artdatabankens humlesida - Åkerhumla Läst 2012-11-22
- ^ [a b c] Benton, Ted (2006) (på engelska). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 371-377. ISBN 0-00-717451-9
- ^ [a b] M Edwards. ”Bombus pascuorum (Scopoli, 1763)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/apidae/bombus-pascuorum. Läst 21 april 2017.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Åkerhumla — Bombus pascuorum (Scopoli, 1763)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204741. Läst 17 februari 2021.
- ^ ”Fastställda namnlistor: Bin” (Kalkylark (Excel, 53 kB)). Artdatabankens artlista. Sveriges Lantbruksuniversitet. Arkiverad från originalet den 27 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140727061720/http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Svenska%20artprojektet/Bin-FASTSTALLDA-080418.xls. Läst 4 november 2012.
- ^ ”Åkerhumla Bombus pascuorum”. Artdatabanken. 2020. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/bombus-pascuorum-103258. Läst 17 februari 2021.
|