Åmål
Åmål | |
Tätort Centralort | |
Centrala Åmål
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Dalsland |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Åmåls kommun |
Koordinater | 59°03′N 12°42′Ö / 59.050°N 12.700°Ö |
Area | 736 hektar |
Folkmängd | 9 373 (2015)[1] |
Befolkningstäthet | 12,74 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T5140 |
Geonames | 2726240 |
Wikimedia Commons: Åmål | |
- För andra betydelser, se Åmål (olika betydelser).
Åmål är en tätort i Dalsland och centralort i Åmåls kommun i Västra Götalands län. Åmål är beläget vid Vänern.
Historia
Åmål (då stavat som Åmoll efter ett äldre Amordh[2]) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Inget annat samhälle i Dalsland har förlänats stadsegenskaper. Stadens anläggning var en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. För skogsägarna var gränshandeln viktig.
1901 brann stora delar av staden norr om Åmålsån, husen på andra sidan Åmålsån, Gamla Stan, vid Plantaget (stadens gamla torg), klarade sig dock. Brandstationen byggdes kort efter det (denna byggnad revs i slutet av 1970-talet).
År 2002 tilldelades Åmål utmärkelsen Årets Stadskärna i Sverige. I den internationella tävlingen Livcom Awards 2005, som avgjordes i La Coruña i Spanien, kom Åmål på en andraplats och kunde då kalla sig själva för världens näst bästa småstad.
Administrativa tillhörigheter
Åmåls stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Åmåls landskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Åmåls kommun med Åmål som centralort.[3]
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1963 (och före 1643) hört till Åmåls församling, dessförinnan till Åmåls stadsförsamling, med mindre delar i Åmåls landsförsamling.[4]
Orten ingick till 1948 i domkretsen för Åmåls rådhusrätt och därefter till 1971 i Tössbo och Vedbo tingslag. Från 1971 till 1999 ingick Åmål i Åmåls domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1999 i Vänersborgs domsaga.[5]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Åmål 1960–2015[1] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 8 667 | |||
1965 | 9 115 | |||
1970 | 9 331 | |||
1975 | 9 556 | |||
1980 | 9 906 | |||
1990 | 9 803 | 730 | ||
1995 | 9 906 | 745 | ||
2000 | 9 355 | 751 | ||
2005 | 9 380 | 758 | ||
2010 | 9 065 | 754 | ||
2015 | 9 373 | 736 | ||
Stadsbild
Åmål är beläget på båda sidor om Åmålsån, som från väst till öst flyter genom staden och mynnar ut i Åmålsviken i Vänern.
Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är torget invid Åmålsån som delar staden i en nordlig och en sydlig hälft.
Stadsdelar
|
Kommunikationer
E45 och länsväg 164 samt järnvägen Vänerbanan passerar Åmål. Avstånd i kilometer till Stockholm 377, Göteborg 175, Karlstad 75 och Oslo 190. Tåg- och bussförbindelser finns på linjen Karlstad–Göteborg. Mera lokal trafik organiseras av Västtrafik, med bussar bland annat till Bengtsfors. Närmaste flygplats finns i Karlstad.
Evenemang
Varje sommar anordnas en stor bluesfestival, som pågår i fyra dagar.
Utbildning
Idrott
I Åmål finns två fotbollsklubbar – IF Viken och IFK Åmål. IF Vikens färger är ljusblå tröjor med vita byxor och ljusblå strumpor. IFK Åmål har samma färger som de mer välkända kamraterna i IFK Göteborg, det vill säga blåvitrandiga tröjor med blå byxor.
Åmåls ishockeylag heter Åmåls SK. Klubbens färger är gula tröjor, svarta byxor och gula strumpor. Den svart-gula färgkombinationen är närmast ett arv från Fengersfors IK, från vars tidigare ishockeysektion Åmåls SK leder sitt ursprung, och ytterst från Västgöta-Dals regemente (1624-1902), som förde de svart-gula färgerna.
Åmåls innebandylag heter Åmåls IBK Klubbens färger är orange/blå tröja, svarta byxor och svarta intersport strumpor.
Fotogalleri
-
Åmåls konsthall
-
Gamla kyrkan i Åmål
Kända personer med anknytning till Åmål
- Ruth Berglund
- Gustaf Björlin
- Ida Bäckman
- Bandet Kid Down
- Karl Gustav Jöreskog, statistiker
- Bengtolle Oldinger, konstnär, född i Åmål
- Gunnar Schyman
- Fritz Gustaf Sundelöf
- Sten Tolgfors, politiker
- Göte Wilhelmsson
Åmål i litteratur och film
Uttrycket "alltid något, sa fan när han fick se Åmål" eller "det var ändå något, sade den, som första gången såg Åmål" ska första gången ha förekommit 15 januari 1846 i Åmåls veckoblad.[6] Det var tydligen välkänt på 1870-talet.[7]
Åmål är även känt från Lukas Moodyssons film Fucking Åmål (1998), som utspelar sig i stadsdelen Ljungsberg. Filmen är dock inspelad i Trollhättan.[8]
Se även
- Åmåls socken
- Lista över Åmåls borgmästare
- Fucking Åmål
- Lista över fasta fornminnen i Åmål (för omfattning av detta område, se Åmåls stad#Sockenkod)
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Hellquist, Elof (1922): [http://runeberg.org/svetym/1285.html Svensk etymologisk ordbok, sid. 1197. Läst 3 februari 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Pelle Holm, Bevingade ord (15 upplagan, 1991) sid. 333.
- ^ Isidor Palm, "Ur en konstnärs lif", första kapitlet, publicerad i Svenska Familj-Journalen (1878), nr. 6, sid. 185.
- ^ Gareth Griffiths, An Åmål State of Mind, in City + Cinema: Essays on the specificity of location in film, Datutop 29, 2007.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Åmål.
|
|