Vara kommun

Vara kommun Kommun
Vara kommunhus
Slogan	Här ser vi längre / Vara vågar
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Skaraborgs län (–1997)
Centralort	Vara
Inrättad	1 januari 1971
Utbrutit	Essunga kommun (1983) (Essunga församling)
Areal, befolkning
Areal	700,66 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	696,86 kvadratkilometer
- därav vatten	3,8 kvadratkilometer
Folkmängd	16 164 (2022-03-31)
Bef.täthet	23,20 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°16′00″N 12°57′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Skaraborgs domkrets (2009-01-12–) Lidköpings domsaga (1974-01-01–2009-01-11) Vara domsaga (–1973-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2924
Anställda	1 475 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1470 (1998–) 1660 (–1997)
GeoNames	2665011
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vara kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Vara.

Kommunen ligger cirka 10 mil nordöst om Göteborg i de centrala delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner från öster i en krök genom kommunen mot norr. Vara kommun gränsar i väster till Essunga kommun och Grästorps kommun, i norr till Lidköpings kommun, i nordöst till Skara kommun och i sydöst till Falköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Herrljunga kommun i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Edsvära, Eling, Fyrunga, Hällum, Jung, Kvänum, Larv, Laske-Vedum, Levene, Long, Längjum, Naum, Norra Vånga, Ryda, Skarstad, Slädene, Sparlösa, Södra Kedum, Södra Lundby, Tråvad, Vara, Västerbitterna, Önum, Österbitterna och Öttum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vara municipalsamhälle inrättades i Vara landskommun 26 oktober 1883 och upplöstes 1894 när Vara köping bildades ur landskommunen, vars resterande del införlivades i köpingskommunen 1936. Kvänums municipalsamhälle inrättades 21 november 1913 och upplöstes vid utgången av 1961. Vedums municipalsamhälle inrättades 4 december 1925 och upplöstes vid utgången av 1959.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de fem "storkommunerna" Kvänum (av de tidigare kommunerna Edsvära, Fyrunga, Jung, Kvänum, Norra Vånga och Öttum), Larv (av Larv, Längjum och Tråvad), Levene (av Levene, Long, Slädene och Sparlösa), Ryda (av Hällum, Naum, Ryda, Skarstad, Södra Kedum och Önum) och Vedum (av Eling, Laske-Vedum, Södra Lundby, Västerbitterna och Österbitterna) medan Vara köping förblev oförändrad.

1967 införlivades i köpingen Levene, Ryda och Vedums landskommuner. Vara kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vara köping. 1974 införlivades Essunga, Kvänums och Larvs kommuner. Ur kommunen utbröts 1983 huvuddelen av det område som utgjort Essunga kommun och återbildades som egen kommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, och från 1974 till 2009 ingick den i Lidköpings domsaga. Sedan 2009 ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Vara kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Levene som var något så ovanligt som en socken delad på tre härader. Essunga kommun är idag egen kommun men var del av Vara en tid.
Kommunsammanslagningarna till Falköpings kommun
före reformerna		efter reformen 1862			dito 1952		dito 1971
-1862		1863-93	1894-1935	1936-51	1952-66	1967-70	1971-73	1974-82	1983-
härad	socken	landskommun, köpingskommun			"storkommun"	"blockkommun"	enhetlig kommun
Barne	Essunga sn	Essunga ln			Essunga ln		Essunga kn		Essunga kn
	Fåglums sn	Fåglums ln
	Kyrkås sn	Kyrkås ln
	Lekåsa sn	Lekåsa ln
	Åsaka sn	Åsaka ln (Barne-Åsaka 1886-)
Viste	Bärebergs sn	Bärebergs ln
	Främmestads sn	Främmestads ln
	Malma sn	Malma ln
	Sparlösa sn	Sparlösa ln			Levene ln
Kålland	Slädene sn	Slädene ln
		Levene ln
Viste	Levene sn
Barne
	Longs sn	Longs ln
	Vara sn	Vara ln						Vara kn
			Vara köping
	Hällums sn	Hällums ln			Ryda ln
	Kedums sn	Kedums ln (Södra Kedum 1886-)
	Naums sn	Naums ln
	Ryda sn	Ryda ln
	Skarstads sn	Skarstads ln
	Önums sn	Önums ln
	Elings sn	Elings ln			Vedums ln
Laske	Lundby sn	Lundby ln (Södra Lundby 1886-)
	Vedums sn	Vedums ln (Laske-Vedum 1886-)
	Västerbitterna sn	Västerbitterna ln
	Österbitterna sn	Österbitterna ln
	Larvs sn	Larvs ln			Larvs ln		Larvs kn
	Längjum och Vässby sn	Längjum och Vässby ln (Längjum 1886-)
	Tråvads sn	Tråvads ln
Skåning	Edsvära sn	Edsvära ln			Kvänums ln		Kvänums kn
	Fyrunga sn	Fyrunga ln
	Jungs sn	Jungs ln
	Kvänums sn	Kvänums ln
	Vånga sn	Vånga ln (Norra Vånga 1886-)
	Öttums sn	Öttums ln

Vara kommun ligger mitt i Västergötlands gamla kulturbygd, och flera historiskt intressanta personer har levt och verkat här, bland annat ska kung Stenkil ha bott i Levene, och därmed troligen även dennes söner Halsten och Inge den äldre.

Birger jarls bror, lagmannen Eskil Magnusson, bodde senare i Long, där ännu senare även Birger jarl dog.

I Larv finns Larva hed, där bland annat delar av historien kring Västgötaherrarnas uppror utspelade sig.

Geografi

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Kvänum, Larvs, Levene, Ryda, Vara och Vedum.

Distrikt (socknar) inom Vara kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 23 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna.

Tätorter

• Vara
• Kvänum
• Tråvad
• Jung
• Vedum
• Larv
• Stora Levene
• Emtunga
• Arentorp

Styre och politik

Politik

Kommunstyrelsen

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Gabriela Bosnjakovic
Förste vice ordförande	C	Irene Carlsson
Andre vice ordförande	S	Fredrik Nelander

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav sex tillhör socialdemokraterna, tre tillhör moderaterna, två tillhör centerpartiet och liberalerna och sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.

Kommunfullmäktige

Presidium 2018–2022
Ordförande	C	Elof Jonsson
Förste vice ordförande	M	Johannes Lundén
Andre vice ordförande	S	Bengt Karlsson

Kommunala nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	C	Ulf Genitz	M	Helen Bender
Bildningsnämnden	M	Peter Jonsson	C	Magnus Fridén
Miljö- och byggnadsnämnden	M	Johannes Lundén	S	Peter Persson
Valnämnden	M	Per Gunnarsson	S	Peter Persson
Tekniska nämnden	M	Erik Lindström	S	Sten-Olof Sundvall

Mandatfördelning i Vara kommun, valen 1970–2018

Valår	V	S	MP	ÖVR	SD	NYD	OKS	HVKB	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	9							15	5		11	9 15 5 11	41	87,3	37
1973		11							20	5	1	12	11 20 5 12	49	91,3	46
1976		10					2		20	4	1	12	10 2 20 4 12	49	91,5	42 7
1979		10					8		16	4	1	10	10 8 16 4 10	49	89,8	40 9
1982		12					8		14	2	1	12	12 8 14 2 12	49	90,2	40 9
1985		13					7		13	4	1	11	13 7 13 4 11	49	88,5	38 11
1988	1	13	1				6		13	4	1	10	13 6 13 4 10	49	84,8	39 10
1991	1	11	1			3	3		10	4	2	14	11 3 3 10 4 2 14	49	85,4	37 12
1994	1	14	2	1		1	2		11	3	1	13	14 2 2 11 3 13	49	83,8	29 20
1998	3	12	1						10	3	4	16	3 12 10 3 4 16	49	78,17	28 21
2002	3	14	1						10	4	3	14	3 14 10 4 3 14	49	76,82	30 19
2006	2	13			1				8	3	2	16	2 13 8 3 2 16	45	79,10	28 17
2010	2	14	1		2				6	4	2	14	2 14 2 6 4 2 14	45	81,46	27 18
2014	2	16	1		5				5	2	1	13	2 16 5 5 2 13	45	83,17	28 17
2018	2	12			7			4	5	2		13	2 12 7 4 5 2 13	45	83,96	28 17
Övriga 1994 var Oberoende
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Industri

Volvo Pentas fabrik utanför Vara.

I kommunen finns företag som Vianor - däcktillverkning, Vedum Kök & Bad AB - köks- och badrumsinredning och Volvo Penta - tillverkning av dieselmotorer för marint bruk.

Tjänster och turism

Ett urval av sevärdheter är:

• Blue Orange, installation på stationshuset av Katharina Grosse
• Conditori Nordpolen, det stora konditoriet i bygden under 100 år
• Tingshuset
• Bjertorp slott, ritat av Ferdinand Boberg
• Slädene storegård
• Bengtssonska spannmålsmagasinet
• Lagerhuset i Vara, med exteriör av Gunnar Asplund
• Vedums stationshus
• Sparlösastenen, en av Sveriges märkligaste runstenar
• Kålles Rekord-Magasin, museum

• 

  Sparlösastenen

• 

  Lagerhuset i Vara

• 

  Conditori Nordpolen i Vara

• 

  Vara konserthus

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas från sydväst mot nordöst av E20 och från nordväst mot sydöst av riksväg 47. I Vara tar länsväg 187 av åt norr. Från nordöst mot söder genomkorsas kommunen av järnvägen Älvsborgsbanan med stationer i Håkantorp, Vara och Vedum. I Håkantorp i kommunens norra del ansluter Kinnekullebanan åt nordöst med stopp även i Stora Levene. Båda banorna trafikeras av Västtågens regiontåg.

Utbildning och forskning

Vara folkbibliotek återfinns på Stora torget i Vara. Det finns även tre filialbibliotek som ligger i Vedum, Kvänum och Levene.

Kommunens gymnasieskola, Lagmansgymnasiet, finns på Allégatan och i direkt anslutning till denna ligger Vara konserthus. Intill ligger också Academy Of Music & Business. På Torggatan 41 ligger också Vara folkhögskola som drivs av Västra Götalandsregionen.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Vara kommun 1970–2015
År			Invånare
1970			17 101
1975			16 717
1980			16 932
1985			16 787
1990			16 997
1995			16 844
2000			16 044
2005			16 008
2010			15 762
2015			15 662
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Se även

• Lista över insjöar i Vara kommun
• Naturreservat i Vara kommun
• Lista över fornlämningar i Vara kommun
• Personer med anknytning till Vara kommun

Externa länkar

• Vara kommun
• Wikimedia Commons har media som rör Vara kommun.
  Bilder & media