Vara kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Vara.
Kommunen ligger ca 10 mil nordöst om Göteborg i de centrala delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner från öster i en krök genom kommunen mot norr. Vara kommun gränsar i väster till Essunga kommun och Grästorps kommun, i norr till Lidköpings kommun, i nordöst till Skara kommun och i sydöst till Falköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Herrljunga kommun i före detta Älvsborgs län.
Kommunens område motsvarar socknarna Edsvära, Eling, Fyrunga, Hällum, Jung, Kvänum, Larv, Laske-Vedum, Levene, Long, Längjum, Naum, Norra Vånga, Ryda, Skarstad, Slädene, Sparlösa, Södra Kedum, Södra Lundby, Tråvad, Vara, Västerbitterna, Önum, Österbitterna och Öttum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vara municipalsamhälle inrättades i Vara landskommun 26 oktober 1883 och upplöstes 1894 när Vara köping bildades ur landskommunen, vars resterande del införlivades i köpingskommunen 1936. Kvänums municipalsamhälle inrättades 21 november 1913 och upplöstes vid utgången av 1961. Vedums municipalsamhälle inrättades 4 december 1925 och upplöstes vid utgången av 1959.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området de fem "storkommunerna" Kvänum (av de tidigare kommunerna Edsvära, Fyrunga, Jung, Kvänum, Norra Vånga och Öttum), Larv (av Larv, Längjum och Tråvad), Levene (av Levene, Long, Slädene och Sparlösa), Ryda (av Hällum, Naum, Ryda, Skarstad, Södra Kedum och Önum) och Vedum (av Eling, Laske-Vedum, Södra Lundby, Västerbitterna och Österbitterna) medan Vara köping förblev oförändrad.
1967 införlivades i köpingen Levene, Ryda och Vedums landskommuner. Vara kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vara köping. 1974 införlivades Essunga, Kvänums och Larvs kommuner. Ur kommunen utbröts 1983 huvuddelen av det område som utgjort Essunga kommun och återbildades som egen kommun.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, och från 1974 till 2009 ingick den i Lidköpings domsaga. Sedan 2009 ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.[6]
Vara kommun ligger mitt i Västergötlands gamla kulturbygd, och flera historiskt intressanta personer har levt och verkat här, bland annat ska kung Stenkil ha bott i Levene, och därmed troligen även dennes söner Halsten och Inge den äldre.
Birger jarls bror, lagmannen Eskil Magnusson, bodde senare i Long, där ännu senare även Birger jarl dog.
I Larv finns Larva hed, där bland annat delar av historien kring Västgötaherrarnas uppror utspelade sig.
| Befolkningsutvecklingen i Vara kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
17 101 |
| 1975 |
|
16 717 |
| 1980 |
|
16 932 |
| 1985 |
|
16 787 |
| 1990 |
|
16 997 |
| 1995 |
|
16 844 |
| 2000 |
|
16 044 |
| 2005 |
|
16 008 |
| 2010 |
|
15 762 |
| 2015 |
|
15 662 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Vara kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:
Kommunen genomkorsas från sydväst mot nordöst av E20 och från nordväst mot sydöst av riksväg 47. I Vara avtar länsväg 187 åt norr. Från nordöst mot söder genomkorsas kommunen av järnvägen Älvsborgsbanan med stationer i Håkantorp, Vara och Vedum. I Håkantorp i kommunens norra del ansluter Kinnekullebanan åt nordöst med stopp även i Stora Levene. Båda banorna trafikeras av Västtågens regiontåg.
| Presidium 2015–2018 |
| Ordförande |
S
|
Fredrik Nelander |
| Förste vice ordförande |
C
|
Elof Jonsson |
| Andre vice ordförande |
M
|
Gabriela Bosnjakovic |
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav sex tillhör socialdemokraterna, tre tillhör moderaterna, två tillhör centerpartiet och liberalerna och sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.[8]
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Bengt Karlsson |
| Förste vice ordförande |
C
|
Ingemar Gruvaeus |
| Andre vice ordförande |
M
|
Mona Hellberg Wikström |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Socialnämnden |
C
|
Ulf Genitz |
S
|
Fredrik Pettersson |
| Bildningsnämnden |
S
|
Carl-Uno Olsson |
C
|
Irene Karlsson |
| Miljö- och byggnadsnämnden |
S
|
Peter Persson |
M
|
Johannes Lundén |
| Valnämnden |
S
|
Peter Persson |
M
|
Per Gunnarsson |
Mandatfördelning i Vara kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
ÖVR |
SD |
NYD |
OKS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
9 |
|
|
|
|
|
15 |
5 |
|
11 |
|
41 |
87,3 |
|
| 1973 |
|
11 |
|
|
|
|
|
20 |
5 |
1 |
12 |
|
49 |
91,3 |
|
| 1976 |
|
10 |
|
|
|
|
2 |
20 |
4 |
1 |
12 |
|
49 |
91,5 |
|
| 1979 |
|
10 |
|
|
|
|
8 |
16 |
4 |
1 |
10 |
|
49 |
89,8 |
|
| 1982 |
|
12 |
|
|
|
|
8 |
14 |
2 |
1 |
12 |
|
49 |
90,2 |
|
| 1985 |
|
13 |
|
|
|
|
7 |
13 |
4 |
1 |
11 |
|
49 |
88,5 |
|
| 1988 |
1 |
13 |
1 |
|
|
|
6 |
13 |
4 |
1 |
10 |
|
49 |
84,8 |
|
| 1991 |
1 |
11 |
1 |
|
|
3 |
3 |
10 |
4 |
2 |
14 |
|
49 |
85,4 |
|
| 1994 |
1 |
14 |
2 |
1 |
|
1 |
2 |
11 |
3 |
1 |
13 |
|
49 |
83,8 |
|
| 1998 |
3 |
12 |
1 |
|
|
|
|
10 |
3 |
4 |
16 |
|
49 |
78,17 |
|
| 2002 |
3 |
14 |
1 |
|
|
|
|
10 |
4 |
3 |
14 |
|
49 |
76,82 |
|
| 2006 |
2 |
13 |
|
|
1 |
|
|
8 |
3 |
2 |
16 |
|
45 |
79,10 |
|
| 2010 |
2 |
14 |
1 |
|
2 |
|
|
6 |
4 |
2 |
14 |
|
45 |
81,46 |
|
| 2014 |
2 |
16 |
1 |
|
5 |
|
|
5 |
2 |
1 |
13 |
|
45 |
83,17 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Volvo Pentas fabrik utanför Vara.
I kommunen finns företag som Asko Appliances AB - vitvarutillverkning, Vianor - däcktillverkning, Apply Leirvik Emtunga AB- bostadshotell till oljeborrplattformar och Volvo Penta - tillverkning av dieselmotorer för marint bruk.
Vara folkbibliotek återfinns på Stora torget i Vara. Det finns även tre filialbibliotek som ligger i Vedum, Kvänum och Levene.
Kommunens gymnasieskola, Lagmansgymnasiet, finns på Allégatan och i direkt anslutning till denna ligger Vara konserthus. Här ligger också Vara folkhögskola som drivs av Västra Götalandsregionen.
Ett urval av sevärdheter är:
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Vara kommun. http://vara.se/kommun-och-politik/politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 16 november 2016.
Sverige
Wikimedia Commons har media som rör Vara kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
