Vara kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För kommunen i Estland, se Vara kommun, Estland.
Vara kommun
Kommun
Vara kommunhus.JPG
Vara kommunhus
SloganHär ser vi längre / Vara vågar
Kommunens vapen.
Vara kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortVara
Inrättad1 januari 1971
UtbrutetEssunga kommun (1983)
(Essunga församling)
Areal, befolkning
Areal700,66 kvadratkilometer ()[1]
- därav land696,86 kvadratkilometer[1]
- därav vatten3,8 kvadratkilometer[1]
Folkmängd16 131 ()[2]
Bef.täthet23,15 inv./km² (land)
Läge
Vara Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°16′00″N 12°57′00″Ö / 58.266666666667°N 12.95°Ö / 58.266666666667; 12.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Lidköpings domsaga ()
Vara domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2924[3]
Anställda1 475 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1470 (–)
1660 (–)
GeoNames2665011
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vara kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Vara.

Jordbrukskommunen Vara är belägen på Västgötaslätten. Kommunens mellersta delar består av en bördig och uppodlad slätt som övergår i Kedumbergens skogsområde i nordväst. Förutom en stor jord- och skogsbruksekgor finns även en stor tillverkningsindustri som domineras av små och medelstora företag.

Sedan kommunen bildades har invånarantalet varit relativt stabilt och legat mellan 15 662 och 17 101 personer. Efter de första två valen på 2010-talet styrdes kommunen av två breda blocköverskridande koalitionener. Mandatperioden 2018–2022 styrs dock kommunen av de borgerliga partierna CenterpartietLiberalerna och Moderaterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Edsvära, Eling, Fyrunga, Hällum, Jung, Kvänum, Larv, Laske-Vedum, Levene, Long, Längjum, Naum, Norra Vånga, Ryda, Skarstad, Slädene, Sparlösa, Södra Kedum, Södra Lundby, Tråvad, Vara, Västerbitterna, Önum, Österbitterna och Öttum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vara municipalsamhälle inrättades i Vara landskommun 26 oktober 1883 och upplöstes 1894 när Vara köping bildades ur landskommunen, vars resterande del införlivades i köpingskommunen 1936. Kvänums municipalsamhälle inrättades 21 november 1913 och upplöstes vid utgången av 1961. Vedums municipalsamhälle inrättades 4 december 1925 och upplöstes vid utgången av 1959.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de fem "storkommunerna" Kvänum (av de tidigare kommunerna Edsvära, Fyrunga, Jung, Kvänum, Norra Vånga och Öttum), Larv (av Larv, Längjum och Tråvad), Levene (av Levene, Long, Slädene och Sparlösa), Ryda (av Hällum, Naum, Ryda, Skarstad, Södra Kedum och Önum) och Vedum (av Eling, Laske-Vedum, Södra Lundby, Västerbitterna och Österbitterna) medan Vara köping förblev oförändrad.

1967 införlivades i köpingen Levene, Ryda och Vedums landskommuner. Vara kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vara köping. 1974 införlivades Essunga, Kvänums och Larvs kommuner. Ur kommunen utbröts 1983 huvuddelen av det område som utgjort Essunga kommun och återbildades som egen kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, och från 1974 till 2009 ingick den i Lidköpings domsaga. Sedan 2009 ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.[6]

Vara kommun ligger mitt i Västergötlands gamla kulturbygd, och flera historiskt intressanta personer har levt och verkat här, bland annat ska kung Stenkil ha bott i Levene, och därmed troligen även dennes söner Halsten och Inge den äldre.

Birger jarls bror, lagmannen Eskil Magnusson, bodde senare i Long, där ännu senare även Birger jarl dog.

I Larv finns Larva hed, där bland annat delar av historien kring Västgötaherrarnas uppror utspelade sig.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger cirka 10 mil nordöst om Göteborg i de centrala delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner från öster i en krök genom kommunen mot norr. Vara kommun gränsar i väster till Essunga kommun och Grästorps kommun, i norr till Lidköpings kommun, i nordöst till Skara kommun och i sydöst till Falköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Herrljunga kommun i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Jordbrukskommunen Vara är belägen på Västgötaslätten. Berggrunden har en flack överyta och består huvudsakligen av gnejs. Kommunen mellersta delar består av en bördig och uppodlad slätt som övergår i Kedumbergens skogsområde i nordväst. Vid Sjötorp består landskapet av moränryggar och grusfält och söder om centralorten finns ett stort flygsandsfält. Dessa områden tillkom i samband med den senaste inlandsisens avsmältning. Lidan flyter genom kommunen en mer eller mindre djupt nedskuren dalgång.[7]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns fem naturreservat i Vara kommun, varav fyra förvaltades av Länsstyrelsen i Västra Götaland och ett av kommunen.

Ranahult var Sveriges första kommunala reservat. Landskapet är kuperat och har varit odlat sedan 1500-talet. Reservatet Rösjö mosse utgörs av Skaraborgs största våtmark och löper även in i Falköpings kommun. I Löjtnantsholm finns öppna, parallella diken som undgått täckdikning. Dessa har bevarats eftersom de har blivit en ovanlig syn i Sverige. De övriga två reservaten var Skallstaden och Levene äng.[8]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Kvänum, Larvs, Levene, Ryda, Vara och Vedum.

Distrikt (socknar) inom Vara kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 23 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna. [9]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Totalt bodde 58,6 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[10] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns nio tätorter i kommunen:[11]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Koalitionen samlade 25 av 45 mandat.

Efter valet 2014 fortsatte samma koalition att styra i majoritet.[12] Mandatperioden 2018–2022 styr en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna.[13]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Elof Jonsson
Förste vice ordförande M Johannes Lundén
Andre vice ordförande S Bengt Karlsson

Mandatfördelning i Vara kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖVRSDNYDOKSHVKBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701915511
915511
4187,3
37
197311205112
1120512
4991,3
46
1976102204112
10220412
4991,5
427
1979108164110
10816410
4989,8
409
1982128142112
12814212
4990,2
409
1985137134111
13713411
4988,5
3811
198811316134110
13613410
4984,8
3910
1991111133104214
1133104214
4985,4
3712
19941142112113113
142211313
4983,8
2920
19983121103416
312103416
4978,17
2821
20023141104314
314104314
4976,82
3019
2006213183216
21383216
4579,10
2817
20102141264214
214264214
4581,46
2718
20142161552113
21655213
4583,17
2817
2018212745213
212745213
4583,96
2817
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter. Mandatperioden 2014–2018 tillhörde sex av dessa Socialdemokraterna, tre Moderaterna och två tillhörde Centerpartiet. Liberalerna och Sverigedemokraterna hade en ledamot vardera.[14]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Gabriela Bosnjakovic
Förste vice ordförande C Irene Carlsson
Andre vice ordförande S Fredrik Nelander

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Ulf Genitz M Helen Bender
Bildningsnämnden M Peter Jonsson C Magnus Fridén
Miljö- och byggnadsnämnden M Johannes Lundén S Peter Persson
Valnämnden M Per Gunnarsson S Peter Persson
Tekniska nämnden M Erik Lindström S Sten-Olof Sundvall

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Volvo Pentas fabrik utanför Vara.

Vara är en utpräglad jordbrukskommun. I början av 2020-talet stod jord- och skogsbruket för sju procent av arbetstillfällena i kommunen, vilket var betydligt högre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var cirka två procent. Små och medelstora företag dominerade tillverkningsindustrin, som svarade för knappt en tredjedel av arbetstillfällena. Bland de större företagen i kommunen hittas Vedum Kök & Bad AB, Volvo Penta AB och Swegon AB.[7]

Bland företag med lång tradition hittas exempelvis Conditori Nordpolen med ett 40-tal anställda 2022.[15]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas från sydväst mot nordöst av E20 och från nordväst mot sydöst av riksväg 47. I Vara tar länsväg 187 av åt norr. Från nordöst mot söder genomkorsas kommunen av järnvägen Älvsborgsbanan med stationer i Håkantorp, Vara och Vedum. I Håkantorp i kommunens norra del ansluter Kinnekullebanan åt nordöst med stopp även i Stora Levene. Båda banorna trafikeras av Västtågens regiontåg.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Vara folkbibliotek återfinns på Stora torget i Vara. Det finns även tre filialbibliotek som ligger i Vedum, Kvänum och Levene.

Kommunens gymnasieskola, Lagmansgymnasiet, finns på Allégatan och i direkt anslutning till denna ligger Vara konserthus. Intill ligger också Academy Of Music & Business. På Torggatan 41 ligger också Vara folkhögskola som drivs av Västra Götalandsregionen.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 16 131 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 148:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.


Befolkningsutvecklingen i Vara kommun 1970–2020[16]
År Folkmängd
1970
  
17 101
1975
  
16 717
1980
  
16 932
1985
  
16 787
1990
  
16 997
1995
  
16 844
2000
  
16 044
2005
  
16 008
2010
  
15 762
2015
  
15 662
2020
  
16 096

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Offentlig konst[redigera | redigera wikitext]

Vara kommun har en tydlig kulturprofil.[17] I början av 2020-talet fanns ett 30-tal konstverk runt om i utemiljörna och "ett antal" i de offentliga inomhusmiljörna. De olika konstverken är från olika tidsepoker och gjorda med varierande tekniker.[18] Ett av de offentlig konstverken i utomhusmiljö är Blue Orange utanför resecentrum i centralorten.[19]

Museum[redigera | redigera wikitext]

År 2015 byggdes Vara folkhögskolas elevförbunds forngård och museum som främst visar lantbruksföremål från 1700-1800 talet. På området visas exempelvis Naumstugan och Väderbenstampen.[20] Kålles Rekordmagasin ligger i Tråvad. Museet beskrivs av Visit Vara som ett "privatmuseum rikt på idrotts- och nöjeshistoria. Här finns en särskild våning för OS och VM, spännande fotbollshistoria och allt om tidningen Rekordmagasinet".[21]

I en särskild byggnad i anslutning till Sparlösa kyrka visas den märkliga runstenen Sparlösastenen. Den beskrivs som unik då både på grund av dess bilder men också för att den har både samnordiska och svenska runor.[22]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns fem byggnadsminnen i kommunen. Dessa är: Tingshuset i Vara, Bjertorp slott, Slädene storegård, Vedums station och Bengtssonska spannmålsmagasinet.[23]

Lagerhuset i Vara är det enda av de nio statliga lagerhus som, i beredskapssyfte, tillkom under första världskriget och som idag är i drift.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Vara - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vara-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 29 augusti 2022. 
  8. ^ Fransson, Ulrika. ”Naturreservat i Vara”. vara.se. https://vara.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard/naturreservat-i-vara/. Läst 29 augusti 2022. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1470&id2=null. Läst 29 augusti 2022. 
  11. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  12. ^ ”Ny politisk majoritet i Vara kommun - www.vara.se”. archive.ph. 8 december 2014. https://archive.ph/pVJwV. Läst 29 augusti 2022. 
  13. ^ ”Styre i kommuner” (PDF). Sveriges kommuner och regioner. 1 april 2021. https://skr.se/download/18.5454beb81808a4df36f49833/1652256315297/Styre-kommun-uppdat-20210427.xlsx. Läst 30 augusti 2022. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen”. Vara kommun. http://vara.se/kommun-och-politik/politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 16 november 2016. 
  15. ^ ”Konditoriet – Conditori Nordpolen”. nordpolen.se. https://nordpolen.se/konditoriet/. Läst 29 augusti 2022. 
  16. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  17. ^ Arvidsson, Stina. ”Konst i Vara kommun”. vara.se. https://vara.se/uppleva-och-gora/konst-i-vara-kommun/. Läst 29 augusti 2022. 
  18. ^ Arvidsson, Stina. ”Konstfadder”. vara.se. https://vara.se/uppleva-och-gora/konst-i-vara-kommun/konstfadder/. Läst 29 augusti 2022. 
  19. ^ ”The Blue Orange”. Statens konstråd. https://statenskonstrad.se/konst/the-blue-orange/. Läst 29 augusti 2022. 
  20. ^ ”Museum och fornstuga”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/vara/produkter/vara-folkhogskola-museum/. Läst 29 augusti 2022. 
  21. ^ ”Kålles Redordmagasin”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/vara/produkter/kalles-rekordmagasin/. Läst 29 augusti 2022. 
  22. ^ ”Sparlösastenen”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/vara/produkter/sparlosastenen/. Läst 29 augusti 2022. 
  23. ^ Ihanus, Minna. ”Kulturmiljö”. vara.se. https://vara.se/bygga-bo-och-miljo/bygg/kulturmiljo/. Läst 29 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]