A.K. Cajander

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aimo Kaarlo Cajander


Ämbetsperiod
2 juni 1922–14 november 1922
President Kaarlo Juho Ståhlberg
Företrädare Juho Vennola
Efterträdare Kyösti Kallio
Ämbetsperiod
18 januari 1924–31 maj 1924
President Kaarlo Juho Ståhlberg
Företrädare Kyösti Kallio
Efterträdare Lauri Ingman
Ämbetsperiod
12 mars 1937–1 december 1939
President Kyösti Kallio
Företrädare Juho Vennola
Efterträdare Kyösti Kallio

Ämbetsperiod
22 december 1928–16 augusti 1929
President Lauri Kristian Relander
Statsminister Oskari Mantere
Företrädare Jalo Lahdensuo
Efterträdare Juho Niukkanen

Född 4 april 1879
Finland Nystad, Finland
Död 21 januari 1943 (63 år)
Finland Helsingfors, Finland
Nationalitet Finland Finland
Politiskt parti Opolitisk
Nationella Framstegspartiet (1927-)
Ministär Regeringen Cajander I, II, III
Regeringen Mantere

Aimo Kaarlo Cajander, född den 4 april 1879 i Nystad, död 21 januari 1943 i Helsingfors, var en finländsk politiker för det Nationella Framstegspartiet och statsminister i tre regeringar. Han verkade även som försvarsminister i Manteres regering. Aimo Cajander var bror till agronomen Eino Cajander.

Cajander blev 1904 docent i botanik, forstkandidat 1906, filosofie doktor 1915 och 1911 professor i skogsvärdeslära vid Helsingfors universitet. Han var även tillförordnad direktör för Evois forstinstitut från 1907, lärare i skogsskötsel vid Helsingsfors universitet 1908 samt generaldirektör vid Finlands Forststyrelse 1921.

Han företog flera vetenskapliga resor till Olonets, Onega och Vitahavsområdet, Sibirien samt till olika delar av Centraleuropa. Han studerade under sina resor främst torvmossarnas utveckling, växtarternas invandringsvägar och förhållandet mellan klimat, jordmån och vegetation samt skilda skogstyper. Han uppställde riktlinjer och arbetsprogram för växtgeografiska och växttopografiska undersökningar och är upphovsman till den så kallade skogstypsläran.

Modell Cajander[redigera | redigera wikitext]

Under vinterkriget namngavs soldatuniformen (eller mera avsaknad av denna) efter Cajander. Denna uniform bestod av den stridandes egen klädsel, en kokard och ett bälte. I juni 1939 hade Cajander uttryckt sin förnöjdhet över att arméns anskaffningar (och kostnaderna) hade överförts till nästa år. Detta visade sig vara en grav felbedömning och ett stort men i det kommande kriget.

Cajanders regeringar[redigera | redigera wikitext]

Förutom statsminister var Cajander biträdande lantbruksminister (1922) samt försvarsminister (1928–1929).

Omedelbart efter Sovjetunionens anfall i november 1939 rekommenderade överbefälhavaren Gustaf Mannerheim president Kallio att denne skulle utse en ny regeringsbildare.[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dag Sebastian Ahlander: Gustaf Mannerheim, 2016, sidan 180
  2. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih


Företrädare:
Juho Vennola
Finlands statsminister
1922
Efterträdare:
Kyösti Kallio
Företrädare:
Kyösti Kallio
Finlands statsminister
1924
Efterträdare:
Lauri Ingman
Företrädare:
Jalo Lahdensuo
Finlands försvarsminister
1928-1929
Efterträdare:
Juho Niukkanen
Företrädare:
Kyösti Kallio
Finlands statsminister
1937–1939
Efterträdare:
Risto Ryti