Adolphe Wurtz

Från Wikipedia
Adolphe Wurtz
Född26 november 1817 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Strasbourg[4][1]
Död12 maj 1884 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] (66 år)
Paris[5][6]
BegravdPère-Lachaise[7] och tomb of Oppermann
Medborgare iFrankrike[8][9][10]
Utbildad vidStrasbourgs universitet
Justus-Liebig-Universität Gießen
Gymnase Jean-Sturm,
SysselsättningKemist, universitetslärare, politiker[11], läkare
Befattning
Paris sjunde arrondissements borgmästare
Livstidssenator i franska senaten (1881–1884)
President, Franska vetenskapsakademin (1881–1881)[12]
ArbetsgivareMedicinska fakulteten i Paris
medicinska fakulteten vid Strasbourgs universitet (1839–)
Institut national agronomique (1850–1852)
Utmärkelser
Jeckerpriset (1864)[13]
Utländsk ledamot av Royal Society (1864)[14]
Faraday Lectureship Prize (1879)
Copleymedaljen (1881)[15]
Storofficer av Hederslegionen
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[16]
Redigera Wikidata

Charles Adolphe Wurtz, född 26 november 1817 i Strasbourg, död 12 maj 1884 i Paris, var en fransk läkare och kemist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wurtz, som var prästson, ägnade sig i Strasbourg samtidigt åt medicinska och kemiska studier samt ingick 1842 i Justus von Liebigs laboratorium i Giessen. Han blev medicine doktor 1843 i Paris, där han arbetade under Antoine Jérôme BalardSorbonne och sedermera på Jean-Baptiste Dumas privata laboratorium. Wurtz inrättade 1850 tillsammans med Verdeil och Dollfus ett laboratorium efter mönster av det i Giessen, men detta projekt fick överges på grund av ekonomiska svårigheter.

Sedan han 1853 erhållit den kemiska professuren och sedermera dekanatet vid École de médecine, blev detta läroverks laboratorium en vetenskaplig institution, där ett antal unga kemister, både fransmän och utlänningar, utbildades under Wurtz ledning. Av de som arbetade under Wurtz, samt av Paris ledande kemister, grundades 1858 Société chimique de Paris.

Wurtz blev medlem av Franska institutet 1867. År 1872 tog han initiativet till bildandet av Association française pour l’avancement des sciences. År 1881 blev han professor i organisk kemi i Sorbonne och 1884 senator. Han tilldelades Copleymedaljen 1881. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Wurtz första större vetenskapliga arbete, som påbörjades i Giessen, var en undersökning om underfosforsyrlighet (H3PO2). Senare ägnade han sig åt studier av cyansyrans eterarter, som ledde till den epokgörande upptäckten av aminerna (1849), en upptäckt, som hade stort inflytande på utvecklingen af de kemiska teorierna. Betydelsefulla var också hans upptäckt av glykol (1856) och av aldolkondensationen (1872).

Wurtz utövade mycket stort inflytande på sin samtids synsätt inom kemin, särskilt i Frankrike, genom Leçons de philosophìe chimique (1864) och den stora encyklopedien Dictionnaire de chìmie pure et appliquée (1868-1878 samt 2 band tillägg).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Вюрц, Шарль-Адольф, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.senat.fr.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вюрц Шарль Адольф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вюрц Шарль Адольф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, gallica.bnf.fr.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, JSTOR.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.researchgate.net.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.yelp.com.[källa från Wikidata]
  11. ^ senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 28 maj 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ Franska vetenskapsakademin & Centre national de la recherche scientifique, Comptes rendus de l'Académie des Sciences, Franska vetenskapsakademin, unknown value och Gauthier-Villars, 1836 och 1837, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 390, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.toureiffel.paris.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]