Franz Ernst Neumann

Från Wikipedia
Franz Ernst Neumann
Franz Ernst Neumann, 1856.
Född11 september 1798[1][2][3]
Joachimsthal[4], Tyskland
Död23 maj 1895[1][2][3] (96 år)
Königsberg[5][4]
BegravdGelehrtenfriedhof
Medborgare iKonungariket Preussen[4]
Utbildad vidFriedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin[4]
Jenas universitet
Königsbergs universitet
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Friedrichswerder Gymnasium,
SysselsättningFysiker[4], kristallograf[6], mineralog[6], universitetslärare[4], matematiker[4], frivilligsoldat[4]
ArbetsgivareKönigsbergs universitet (1828–1829)[6]
Königsbergs universitet (1829–1876)[4]
Gift medWilhelma Neumann[7]
Florentine Hagen
(g. 1830–1838)
BarnCarl Gottfried Neumann (f. 1832)[7]
Ernst Neumann (f. 1834)[7]
Friedrich Julius Neumann (f. 1835)[7]
Luise Neumann (f. 1837)[7]
FöräldrarFranz Ernst Neumann[7]
Charlotte Frederikke Vilhelmine of Kahlden[8]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Königsbergs universitet (1844)[7]
Tredje klassen av Röda örns orden (1854)[7]
Pour le Mérite för vetenskap och konst (1860)[7]
Utländsk ledamot av Royal Society (1862)[9]
Andra klassen av Röda örns orden (1864)[7]
2:a graden av Preussiska Kronorden (1869)[7]
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1872)[7]
Preussiska Kronorden, andra klassen (1876)[7]
Copleymedaljen (1887)[10][7]
Första graden av Preussiska Kronorden (1888)[7]
Redigera Wikidata
Franz Ernst Neumann, porträtt av Carl Steffeck, 1886.

Franz Ernst Neumann, född 11 september 1798 i Joachimsthal, Preussen, död 23 maj 1895 i Königsberg, var en tysk fysiker och mineralog. Han var far till Carl Gottfried och Friedrich Julius Neumann.

Neumann blev 1829 ordinarie professor i fysik och mineralogi vid universitetet i Königsberg samt kan sägas ha bildat en fysikalisk skola omkring sig. Hans avhandlingar, som återfinnas i Johann Christian Poggendorffs "Annalen", behandlar huvudsakligen ljusets brytning, kristallografiska bestämningar och elektriska strömmar. Bland hans arbeten kan särskilt nämnas Vorlesungen über die Theorie der Elasticität der festen Körper und des Lichtäthers (1885). Han tilldelades Copleymedaljen 1886.

Han påvisade Neumanns lag, det vill säga förhållandet, att specifika värmet för en del legeringar kan beräknas ur beståndsdelarnas specifika värme enligt blandningsregeln, det vill säga under den förutsättningen, att legeringens beståndsdelar bibehåller samma specifika värme, som de hade i det fria tillståndet. Detta beräkningssätt äger särskilt god tillämplighet för vissa legeringar mellan två och två av metallerna bly, tenn, antimon och vismut.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Franz Ernst Neumann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 1, unknown value, s. 205-207, läs online, läs online, läs online och läs online .[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Нейман Франц Эрнст”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, 1187860087749153-1, läst: 22 september 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, läst: 22 september 2021, licens: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  8. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 260, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]