Lord Kelvin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från William Thomson Kelvin)
Hoppa till: navigering, sök
Lord Kelvin
Lord Kelvin
William Thomson – Lord Kelvin.
Född William Thomson
26 juni 1824
Belfast, Antrim, Irland
Död 17 december 1907 (83 år)
Largs, Ayrshire, Skottland
Nationalitet Brittisk
Andra namn Baron Kelvin, of Largs in the County of Ayr
Yrke/uppdrag Professor, matematiker, fysiker, ingenjör, uppfinnare
Thomson förbättrade bland annat galvanometern (bilden) vilket gjorde det möjligt att använda den transatlantiska telegrafkabeln då galvanometern kunde känna av de svaga elektriska signalerna.

William Thomson, adlad 1892 till "Baron Kelvin, of Largs in the County of Ayr" – Lord Kelvin, född den 26 juni 1824, död den 17 december 1907, var en irländsk matematiker, fysiker, ingenjör och uppfinnare framför allt verksam i Skottland vid universitetet i Glasgow.

Thomson blev efter studier i Glasgow, Cambridge och Paris professor i Glasgow 1846 och innehade denna lärostol till 1899.[1]

Lord Kelvin gjorde bland annat viktiga insatser inom termodynamiken. Enheten kelvin för temperatur är uppkallad efter honom. Han var även den första VD:n för IEC.

Vid 77 års ålder gjorde han en betydande insats inom kosmologin, då han lyckades lösa gåtan kring Olbers' paradox.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hörz, H., Naturphilosophie als Heuristik?: Korrespondenz zwischen Hermann von Helmholtz und Lord Kelvin (William Thomson), Basilisken-Presse, 2000, ISBN 3-925347-56-9
  • Thomson, W. & Tait, P.G., Treatise on Natural Philosophy, Oxford, 1867
  • Thomson, W., Mathematical and Physical Papers, Cambridge University Press, 1882-1911, ISBN 0-521-05474-5
  • Wilson, D.B. (ed.), The Correspondence Between Sir George Gabriel Stokes and Sir William Thomson, Baron Kelvin of Largs, Cambridge University Press, 1990, ISBN 0-521-32831-4
  • Collected Papers in Physics and Engineering, Cambridge University Press, 1912, ISBN B0000EFOL8
  • Lord Kelvin, On ether and gravitational matter through infinite space (1901).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 236 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Runesson, Anders (2007). ”Kelvin : jakten mot nollpunkten”. Allt om vetenskap (nr. 10): sid. 110-111. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]