Carl Ludwig

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Karl Ludwig.
Carl Ludwig
Carl Ludwig (physiologist).jpg
Född29 december 1816[1][2][3]
Witzenhausen
Död23 april 1895 eller 24 april 1895
Leipzig
NationalitetTysk
Alma materPhilipps-Universität Marburg Blue pencil.svg
SysselsättningLäkare, universitetslärare, fysiolog, anatom
ArbetsgivareWiens universitet
Zürichs universitet
Leipzigs universitet
Philipps-Universität Marburg
UtmärkelserCopleymedaljen (1884)[4]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1878)
Hedersdoktor[5]
Utländsk ledamot av Royal Society
Baly Medal (1877)
Redigera Wikidata
Carl Ludwig.

Carl Friedrich Wilhelm Ludwig, född 29 december 1816 i Witzenhausen, Hessen, död 24 april 1895 i Leipzig, var en tysk fysiolog.

Ludwig blev 1842 docent vid universitetet i Marburg, där han 1846 befordrades till extra ordinarie professor i jämförande anatomi. År 1849 kallades han till ordinarie professor i anatomi och fysiologi i Zürich samt 1855 till professor i fysiologi vid den militärmedicinska akademien i Wien (Josephinum). Därifrån flyttade han 1865 för att överta professuren i fysiologi i Leipzig, där för honom inrättades ett högklassigt fysiologiskt laboratorium.

Ludwig var både som vetenskaplig forskare och som lärare av den allra största betydelse. Jämte Hermann von Helmholtz, Emil du Bois-Reymond och Ernst Wilhelm von Brücke delar han äran av att inom den tyska fysiologin ha grundlagt en rent fysikalisk åskådning av livsföreteelserna, vilken han genomförde i sin Lehrbuch der Physiologie des Menschen (två band, 1852-56; andra upplagan 1857-61). Detta arbete kan i viss mån betraktas som höjdpunkten av hans vetenskapliga verksamhet, ty man finner i detsamma programmet för hela den mångfald av undersökningar, som sedan dess utgick från hans laboratorium.

Bland hans arbeten märks införandet inom fysiologin av den grafiska metoden, som han självständigt uppfann och vilken blev ett oumbärligt hjälpmedel vid all fysiologisk forskning, de epokgörande undersökningarna över avsöndringar och utsöndringar, över blodtrycket och dess växlingar, över blodets strömningshastighet, över hjärtats innervation, över blodgaserna, över lymfans fysiologi. Hans tidigare specialarbeten trycktes i särskilda tidskrifter och efter sin överflyttning till Leipzig utgav han de på hans laboratorium utförda undersökningarna under titeln "Arbeiten aus der physiologischen Anstalt zu Leipzig" (elva band, 1866-76); sedan 1877 publicerades nämnda arbeten i du Bois-Reymonds "Archiv für Physiologie".

De flesta av de män, som i Europa och USA under Ludwigs tid ägnade sig åt fysiologin, var hans direkta lärjungar. Redan 1874 var antalet av dem, som på hans laboratorium utfört vetenskapliga arbeten, 142, och detta antal ökades sedan dess högst betydligt. Han tilldelades Copleymedaljen 1884. Ludwig var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1869.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6zw3xq6, omnämnd som: Carl Ludwig, läst: 9 oktober 2017
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Carl-F-W-Ludwigtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Carl F.W. Ludwig, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ Marburger Professorenkatalog, Marburger Professorenkatalog ID: 10501, omnämnd som: Carl Friedrich Wilhelm Ludwig, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018
  5. ^ Carl Ludwig, Dr. h.c. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 21 december 2018