Beck (film)

Från Wikipedia
Lockpojken
GenreThriller
RegissörPelle Seth
ProducentLars Blomgren
Thomas Lydholm
ManusRolf Börjlind
SkådespelarePeter Haber
Mikael Persbrandt
Figge Norling
Stina Rautelin
OriginalmusikUlf Dageby
Premiär1997
Speltid94 min
LandSverige Sverige
Danmark Danmark
Norge Norge
Tyskland Tyskland
SpråkSvenska
UppföljareMannen med ikonerna
IMDb SFDb

Beck eller Beck – Lockpojken är en svensk thriller från 1997. Detta är den första filmen i den första omgången med Peter Haber som Martin Beck och Mikael Persbrandt som Gunvald Larsson. Filmen hade biopremiär den 27 juni 1997.

Handling[redigera | redigera wikitext]

En dag råkar en person, som jobbar på ett värmeverk i Stockholm, till sin fasa påträffa en kropp på väg in i ugnen bland soporna. Martin Beck får ta hand om det svåra fallet. Han utgår från att ett mycket brutalt mord har begåtts, men han vet inte när, var eller hur. Hans enda spår är en kodad e-postadress på Internet, från en man som kommer att mörda igen.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen kallades filmen endast för Beck, senare döptes den om till Beck – Lockpojken. Den spelades in hösten 1996 i Stockholm. Filmteamet valde under hela inspelningsperioden att använda sig av utemiljöer med kraftigt regnfall. Det finns ett tiotal scener i filmen där det inte regnar på grund av att yttre omständigheter omöjliggjorde detta. Detta är den första Beckfilmen som inte baseras på någon av Sjöwall Wahlöös romaner utan har nyskrivet originalmanus.

I biografin över Gösta Ekman Farbrorn som inte vill va' stor avslöjas att det var meningen att Gösta Ekman skulle ha fortsatt att spela Beck i den här filmserien, efter att ha gjort rollen i sex filmer 1993–1994, men att han på grund av olika fördröjningar i produktionsarbetet valde att hoppa av. I boken berättas även att det var Gösta Ekman som hittade på Ingvar Hirdwalls karaktär "Grannen".[1]

Rollista[redigera | redigera wikitext]

  Peter Haber  –  Martin Beck
  Mikael Persbrandt  –  Gunvald Larsson
  Figge Norling  –  Benny Skacke
  Stina Rautelin  –  Lena Klingström
  Niklas Falk  –  Domare Björn Lagerfeldt
  Per Morberg  –  Joakim Wersén
  Ingvar Hirdwall  –  grannen
  Rebecka Hemse  –  Inger Beck
  Fredrik Ultvedt  –  Jens Loftegård
  Michael Nyqvist  –  John Banck
  Anna Ulrica Ericsson  –  Yvonne Jäder
  Peter Hüttner  –  Oljelund
  Bo Höglund  –  servitören
  Jan von Melen  –  Hasse Larsson
  Mia Benson  –  åklagare Lindgren
  Oskar Löfkvist  –  Aron
  Lamin Touray  –  Nicklas Engström
  Roderyk Mundenius  –  Paaren Garoglian
  Bergljót Árnadóttir  –  Kerstin, Martins exhustru
  Stefan Roos  –  Keith Karlsson
  Mina Azarian  –  Ino Garoglian, Paarens mamma
  Göran Thorell  –  man vid T-banespärren
  Franciska Löfgren  –  glasögonexpediten
  Pierre Fränckel  –  läkaren
  Gerhard Hoberstorfer  –  systemoperatören
  Carl Carlswärd  –  torped 1
  Lamine Dieng  –  torped 2
  Stephan Karlsén  –  SL:s trafikledare
  Robert Jakobsson  –  Ekblad, langare i början av filmen
  Mikael Alsberg  –  Ekblads advokat
  Goran Marjanovic  –  tidningsbudet
  Åke Kinberg  –  soparbetaren

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustafson, Klas (2010). Gösta Ekman: farbrorn som inte vill va' stor. Stockholm: Leopard. Libris 11807834. ISBN 978-91-7343-262-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]