Betty Pettersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Betty Pettersson
Betty Pettersson som student.
Född Betty Maria Carolina Pettersson
14 september 1838
Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län, Sverige
Död 7 februari 1885 (46 år)
Stockholm, Sverige
Nationalitet Sverige svensk
Yrke/uppdrag läroverkslärarinna
Känd för första svenska kvinnan med studentexamen, universitetsstudier och tjänst som läroverkslärare

Betty Maria Carolina Pettersson, född 14 september 1838 i Visby domkyrkoförsamling i Gotlands län, död 7 februari 1885 i Hedvig Eleonora församling i Stockholms län, var en svensk läroverkslärare. Hon var både den första kvinnan i Sverige som avlade mogenhetsexamen (studentexamen), skrevs in vid ett universitet (1872[1]) och anställdes som läroverkslärare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Pettersson föddes som dotter i en sadelmakarfamilj,[2] på Adelsgatan 35 i Visby.[3] Hon ansågs begåvad som barn och fick därför möjlighet att studera vid Fröknarna Molanders privatskola i staden.[3] Dessutom tog hon lektioner i engelska och dans. Betty Pettersson var mycket ovanlig bland privatskoleeleverna, som i regel kom från välbärgade familjer.[4]

Därefter skaffade Pettersson sig sannolikt en form av lärarutbildning på fastlandet. Hon återkom till Gotland för arbete som lärarinna i privatskola,[4] innan hon 1860 flyttade permanent från ön.[3] Pettersson arbetade sedan fram till 1871[2] som guvernant i olika adliga familjer, bland annat på slott och herresäten vid Tjust och Nyköping.[3]

Betty Pettersson hade planer på att ta studentexamen (då benämnd mogenhetsexamen). Detta var dock omöjligt för kvinnor fram till 1870, då riksdagen beslöt att öppna Sveriges statliga läroverk även för kvinnliga studenter.[3] Hon avlade därefter examen som privatist vid Nya elementarskolan i Stockholm 16 maj 1871, som första kvinna, vid 33 års ålder.[2] Hennes betyg var vid examen fördelat på tre AB, fyra B+ och sex B. I flit och uppförande gavs hon vitsordet A, medan mogenhetsbetyg och examen noterades med betyget B. I examensprotokollet fick hon särskilda lyckönskningar av rektorn.[4]

Den kvinnliga pionjärinsatsen omskrevs knappt alls i den svenska pressen,[4] men Dagens Nyheter gav henne i alla fall en liten notis.[3]

Redan 1870 hade Pettersson varit anmäld till den första tillgängliga studentexamen, men hon fullföljde aldrig det hela.[4]

Uppsala universitet[redigera | redigera wikitext]

Därefter siktade Pettersson på studier vid universitet, också det ett näst intill okänt fenomen för den tidens svenska kvinnor. Fram till 1873 var det endast de teologiska och juridiska fakulteterna vid svenska universitet/akademier som antog kvinnliga studenter. Det året gavs kvinnor möjlighet att studera även medicin.[4]

Betty Pettersson hade dock redan 27 februari 1872 skrivit in sig vid Uppsala universitet (Gotlands nation) och begärt kunglig dispens för att kunna studera till filosofie examen.[3] Dispensen beviljades bland annat sedan man inte funnit något explixit förbud mot kvinnor vid att studera vid universitet.[4] Petterssons tid vid universitetet var inte helt bekymmersfritt, med karikatyrer och nidvisor skrivna av de övriga 24 medlemmarna på Gotlands nation.[4][3] Under sin tid vid universitetet, som inleddes i oktober 1872,[4] fick hon endast lov att besöka rektorn eller studentnationen om hon kom i sällskap av en manlig släkting. Hon kunde inte heller ta del av andra universitetsaktiviteter än föreläsningar och seminarier.[2]

Betty Pettersson utexaminerades 28 januari 1875 från Uppsala universitet som filosofie kandidat. Under sin tid hade hon studerat i sammanlagt 9 (alternativt 10) olika ämnen, men huvudämnena var nyeuropeisk språkforskning[2] och modern litteratur.[4] Totalt läste hon följande ämnen:[3]

Läroverkstjänst[redigera | redigera wikitext]

Pettersson blev efter sina studier den första kvinnan som anställdes vid ett statligt svenskt (pojk)läroverk. Det skedde hösten 1877,[5] då hon fick anställning som extralärare vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk (senare Östra realskolan[3]) i Stockholm efter ett års provtjänstgöring från hösten 1875 till våren 1876;[4] under provtjänstgöringen fick hon "(Icke utan beröm) Godkänd" som betyg i undervisningsskicklighet. Även fliten och fallenheten för lärarkallet gav höga vitsord.[4]

Där tjänstgjorde hon sedan fram till hösten 1884.[2] Under dessa år fungerade hon även som klassföreståndare.[4]

Under sin tjänstgöring på läroverket fick Betty Pettersson vitsord som en god pedagog.[3] Hon vann både elevernas och deras föräldrars förtroende, och hon gav vid behov extraundervisning i sin bostad.[4] Pettersson fick dock kämpa hårdare emot sin manliga läroverkskollegor.[2]

Privatliv och sista tid[redigera | redigera wikitext]

Betty Pettersson ingick aldrig äktenskap. Hon bodde tillsammans med systern Hedvig, som även verkade som hushållerska. De båda hade även brodern Edvard, som arbetade som sjöman.[3]

Betty Petterssons verksamhet som lärare förkortades dock av hennes förtidiga död 7 februari 1885. Hon avled i lungsot och begravdes på allmän plats[4]Norra kyrkogården i Stockholm.[3]

Minnesmärken och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Efter Betty Petterssons död publicerades en del tidningsartiklar om hennes pionjärinsatser som kvinna, medan hon under sitt yrkesliv uppmärksammades föga.[4] Än idag (2010-talet) saknas dock större minnesmärken över henne.[3]

1925 var det 50 år sedan Petterssons akademiska examen, något som gavs viss uppmärksamhet. 70 år efter hennes bortgång överlämnades 1955 en minnestavla över henne, för placering på Östra real,[4] och en minnestavla över Pettersson finns även på huset i Visby där hon växte upp (beslutat 1977 av kulturnämnen i Visby kommun[4]).

Först 1990 restes en minnesvård över Betty Pettersson vid hennes grav på Norra kyrkogården i Stockholm.[4]Gotlands nation i Uppsala (där puben har namn efter Betty Pettersson[3]) finns även sedan 2006[3] ett oljeporträtt av Pettersson målat av Kajsa Hallberg,[3] målat efter ett par svart-vita fotografier av henne.

Däremot finns inget större minnesmärke över Betty Pettersson i födelsestaden Visby. I samband med 2000 års etablering av flera nya gymnasier i Visby kom ett av gymnasierna att få namn efter Elfrida Andrée. Enligt uppgift låg Betty Petterssons "vanliga" namn henne i fatet i samband med namngivningen.

Att Betty Pettersson 1870 inte fullföljde sin anmälan till att avlägga studentexamen noterades nogsamt av författaren August Strindberg, en författare med många åsikter om kvinnor. Han tog upp det hela i sin Giftas II (1876), där han beskyllde henne för fusk.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppsala universitet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 februari 2017.
  2. ^ [a b c d e f g] "Betty Pettersson". ub.gu.se (KvinnSam). Läst 12 februari 2017.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Melin, Annika (2010-03-27): "Betty Pettersson – Sveriges första kvinnliga student". helagotland.se. Läst 12 februari 2017.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] Lövgren, Britta: "Betty M C Pettersson". Svenskt biografiskt lexikon. Läst 12 februari 2017.
  5. ^ "Översigt af 1877–78 års läroverksberättelser.". runeberg.org (Pedagogisk tidskrift 1879, sid 65). Läst 12 februari 2017.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • "Betty Pettersson - gotländsk lärdomskvinna" i: Lingegård, Ingeborg, Gotländska föregångskvinnor, del 1, s. 74-88.
  • "Den första av ett nytt släkte: 50 år sedan den förste kvinnliga fil. kand." i: Tidevarvet, 1925:46, s. 1.
  • Lybecker, Anna, "Sveriges första studentska : Idun tar initiativ till insamling". i: Idun, 1925:52, s. 1371.