Brahestad

Version från den 28 december 2017 kl. 07.34 av Velma (Diskussion | Bidrag)
Raahe leder hit. För fartyget med detta namn, se Raahe (robotbåt, 1991)
Brahestad
Raahe (finska)
Kommun
Brahestads vapen
Land Finland Finland
Landskap Norra Österbotten
Admin. centrum Brahestad
Area 1 888,93 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 014,26 km²
 - vatten 874,67 km²
Folkmängd 24 260 (2021-12-31)[2]
 - män 12 395 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 11 958 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 23,92 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir. Kari Karjalainen
Kommunkod 678
Geonames 640277
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
98,0 %
0,1 %
2,0 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Norra Österbotten
- Regioncentrum Uleåborg
- Härad Brahestad
- Magistrat Brahestad
- Skattebyrå Uleåborg och Kajanaland
- Sjukvårdsdistrikt Norra Österbotten
- Försäkringskrets Brahestad
- Nödcentral Norra Österbotten och Kajanaland
- Räddningsverk Uleåborg-Nordöstra Österbotten
Läge 64°40′00″N 24°28′00″Ö / 64.66667°N 24.46667°Ö / 64.66667; 24.46667
Brahestads läge
Brahestads läge
Brahestads läge
Webbplats: www.raahe.fi

Brahestad (finska Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg. Brahestad är enspråkigt finskt.

Näringsliv

Staden är idag huvudsakligen en industri- och utbildningsort. I Brahestad studerar närmare tusen studenter teknik och handel med inriktning på informationsteknik vid en avdelning av Uleåborgsnejdens yrkeshögskola. Pehr Brahe Software Laboratory är ett samarbetsprojekt mellan yrkeshögskolan, Uleåborgs universitet, Statens Tekniska Forskningscentral, staden, och olika teleoperatörer. Bland mer traditionell industri märks järn- och stålverket (ägt av Rautaruukki Abp), som med över 3 000 anställda är en av Finlands största industriarbetsplatser.

Historia

Per Brahe den yngre (gravyr av Ida Falander).

Stadens anor går tillbaka till medeltida Salois socken. Generalguvernören, greve Per Brahe d.y. utgav år 1649 grundläggningsbrevet för staden Salois norr om dåvarande Salois kyrkby. Ett motiv för grundandet av staden kan ha varit att han därmed kunde slippa betala tullavgift i Uleåborg för de varor han förde ut från sina finska domäner.

Den ursprungliga planen var att bygga staden vid den gamla hamnplatsen på Satamakangas. Eftersom hamnplatsen var låglänt valde man istället en plats längre norrut, vid nuvarande Brahestadsviken. Efter att ha införskaffat Salois socken i sin ägo år 1652, gav Pehr Brahe sitt namn åt staden, som blev kallad Brahestad, på finska Raahe.

Lantmätaringenjör Claes Claesson ombads att utarbeta stadsplanen. Den kom att följa renässanstidens regelbundna, rutformiga ideal. Alla gator var lika breda, ca 20–21 alnar (10–11 meter). Torget låg vid Strandgatan (fi. Rantakatu) och rådhuset bakom torget. Av den första stadsplanen fullföljdes sex kvarter, det område som idag avgränsas av gatorna Skol-, Kyrko-, Skärgårds- och Strandgatan. Senare utvidgningar och förändringar har ända till början av 1900-talet beaktat Claessons strävan.

I Olkijoki slöts en överenskommelse mellan Sverige och Ryssland under finska kriget 1809 (se konventionen i Olkijoki).

Den äldsta bevarade bilden av Brahestad är en ritning från 1659 som visar att staden var omsluten av ett så kallat tullstaket, med två tullportar, den östra utanför dagens korsning mellan Brahekatu och Reiponkatu och den södra i slutet av Pitkänkatu (nuvarande Kauppakatu), ungefär där dagens Koulukatu ligger. Offentliga byggnader fanns det två av: det ståtliga, tornprydda rådhuset med två våningar samt träkyrkan, som hade börjat byggas redan år 1651. Rådhuset brann ner vid Brahestads brand 1810. Ekvirket till den kyrkans predikstol skänktes av stadens grundare, greve Per Brahe, och härstammade från hans domäner på Visingsö. Kyrkan brädfodrades utsides 1684–1685. Detta är ett av de äldsta kända fodringsarbetena i Finland. Kyrkan brann ner år 1908.

Staden förblev obetydlig fram till 1791, då den beviljades stapelrättigheter. Under 1800-talet var Brahestad en sjöfartstad, som tidvis hade Finlands största handelsfartygsflotta. Dess livligt trafikerade hamn låg vid Packhusstranden, numera museistranden.

Staden har idag drygt 22 000 invånare. I den "gamla staden" står Pehr Brahe nu staty på Pekkatorget (fi. Pekkatori). Statyn är en replik av Walter Runebergs staty i Åbo. Stadens befolkning är finskspråkig, men kyrkogården påminner om en tidigare talrik svenskspråkig befolkning.

Kranskommunen Pattijoki införlivades med Brahestad vid en kommunsammanslagning den 1 januari 2003.

Arkitektur

Gamla Brahestad är en av de bäst bevarade trästäderna från 1800-talets Finland. 1977 togs beslutet att den gamla trästaden skulle bevaras. Denna har sedan dess restaurerats försiktigt för framtiden. Stadsdelen är dock inte ett museum utan i hög grad en levande del av Brahestad. Norra delen av det rutformiga område som är ämnat att bevaras för stadsmässig småhusbyggelse ger historiskt djup åt dagens stålstad.

Museet

Brahestads museum (Raahen museo), Finlands äldsta museum för kulturhistoria, grundades 1862 av doktor Carl Robert Ehrström. Det är nu inrymt i det gamla tullhuset. På museet finns nu att beskåda en del av träskulpturerna från den ursprungliga kyrkan, snidade av Mikael Balt. Museets riktiga raritet är världens äldsta bevarade dykardräkt, en helkroppsdräkt i läder från 1700-talet kallad "Wanha herra" ("den gamle mannen"). En replik av denna, tillverkad av Jouko Turunen 1988, har vid ett flertal tillfällen visat sig fungera alldeles utmärkt.

Kyrkan

Huvudartikel: Brahestads kyrka
Brahestads kyrka och statyn över Per Brahe
Den nuvarande kyrkan i Brahestad invigdes den 3 mars 1912. Den byggdes på samma plats som den tidigare träkyrkan och är ritad och byggd av arkitekten Josef Stenbäck. Tornets höjd är 52 meter. Kyrkan är byggd av granitblock, som mestadels hämtats från öarna utanför Brahestad.

Takkronorna smidda av stadsbon och konstsmidaren A.F. Westman och påminner om en fartygsreling och är således passande för en gammal sjöfartsstad. Predikstolen är tillverkad efter samma mall som den som gick till spillo vid eldsvådan 1908, fastän ej av ek som den tidigare.

Altartavlan är av Eero Järnefelt från år 1926. Konstnären har givit tavlan namnet "Vaknande hopp" och nyckelfiguren är den unge Filippos. Järnefelt har bara målat fem altartavlor, förutom i Brahestad även i Johanneskyrkan i Helsingfors.

I kyrkparken finns minnesmärken från tre krig: ett för den svenska översten Herman Fleming som dog efter slaget vid Pyhäjoki, ett för Vinterkrigets hjältar och ett för fortsättningskrigets hjältar. Kyrkparken har för övrigt ytterligare två gravstenar och fyra hällkistor, alla med text på svenska. Hällkistorna låg ursprungligen i den nedbrunna träkyrkan.

Kultur

I Brahestad hålls årligen dessa evenemang :

  • Musikveckorna i februari
  • Kattdagarna i mars
  • Pekkasdagarna i övergången mellan juni-juli
  • Strandjazz i juli
  • Pattijokidagarna i augusti
  • Konstens natt i augusti
  • Barnens kulturveckor i oktober

Kommunikationer

Tågtrafik

Det går inga passagerartåg mera från Brahestads järnvägsstation utan för att komma till en station måste man söka sig till Vihanti som ligger 35 km därifrån. Det går en bussförbindelse till järnvägsstationen.

Flygtrafik

Närmaste flygplats är Uleåborgs flygplats som ligger 74 km norr om Brahestad. Flygtaxin sköter om transporten mellan staden och flygfältet. Det finns ett flygfält för småflygplan i Pattijoki, 10 km utanför staden.

Hamnen

Brahestads uthamn, Lapaluoto 5 km sydväst om själva staden, anlades 1900 och är en av de större finländska hamnarna för handelstrafik. Från Brahestad finns goda väg- och järnvägsförbindelser till de inre delarna av Finland, och även till Ryssland, varför mycket gods från skogs- och stålindustrin skeppas därifrån. Hamnen hålls farbar året runt.

Kommundelar

Vänorter

Källa:[3]

Vänort Land
Sverige Skellefteå kommun Sverige
Norge Mo i Rana Norge
Danmark Løgstør Danmark
Ryssland Tjerepovets Ryssland
Slovakien Košice Slovakien
Sverige Vårgårda kommun Sverige
Estland Kullamaa Estland

Källor

Externa länkar