Broccoli

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Broccolihuvud innan skörd, omgiven av blad.
Broccolibuketter

Broccoli (Brassica oleracea, var. cymosa / italica[1] / ssp. botrytis var. asparagoides[2] eller enligt den nya benämningen Brassica oleracea Italica-gruppen [3]) eller sparriskål är en odlad variant av växtarten kål. Den har mörkgrön blomställning och mild smak. Vanligtvis äter man broccolin kokt eller ångkokt men den kan även ätas rå. Broccoli är mycket nära besläktad med blomkål. Broccolin skördas strax innan blomknopparna är på väg att slå ut. Man tror att broccolin ursprungligen kommer från östra medelhavsområdet, men man vet inte säkert när den först dök upp [4]. Broccoli odlades av greker och romare redan för 2 000 år sedan[5], och har sedan vikingatiden odlas i Sverige[6]. Det var först på 1950-talet som den blev populär - först i USA och sedan över Europa. Broccoli kan odlas över hela Sverige då den är relativt härdig.

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

Broccoli är rik på antioxidanter[7], såsom sulforafan och karotenoiden lutein. Brocolli inehåller även glukosinolat.

Halterna av vattenlösliga näringsämnen i broccoli, såsom vitamin C och antioxidanter, minskar vid tillagning genom kokning men andra tillagningsmetoder såsom ångkokning, tillagning i mikrovågsugn eller stekning verkar inte påverka halterna[8].

Näringsvärde per 100 g (rå broccoli)[9]
Ämne Värde Enhet
Energi 147 kJ
35 kcal
Fett 0,3 g
Fosfor 81 mg
Jod 1 μg
Järn 0,66 mg
Kalcium 62 mg
Kalium 332 mg
Karoten 920 μg
Kolhydrater 3,1 g
Magnesium 23 mg
Natrium 4 mg
Niacinekvivalent 1,2 mg
Protein 3,5 g
Selen 0,5 μg
Vitamin B1 (tiamin] 0,8 mg
Vitamin B2 (riboflavin) 0,12 mg
Vitamin B3 (niacin) 0,6 mg
Vitamin B6 (pyridoxin) 0,21 mg
Vitamin B9 (folsyra) 175 μg
Vitamin C (askorbinsyra) 83 mg
Vitamin E (alfatokoferol) 0,36 mg
Zink 0,4 mg
Näringsvärde, kokt broccoli[10]
Näringsämne Broccoli kokt Enhet
Energi 26 kcal
107 kJ
Kolhydrater 2 g
Fett 0,3 g
Protein 2,38 g
Fibrer 2,72 g
Fullkorn totalt 0 g
Sockerarter 1,2 g
Summa mättade fettsyror 0,05 g
Summa enkelomättade fettsyror 0,02 g
Summa fleromättade fettsyror 0,14 g
Vitamin D 0 µg
Vitamin C 35,4 mg
Folat 98,3 µg
Järn 0,54 mg
Salt 0,03 g

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Utslagna broccoliblommor. Broccolin skördas som grönsak innan blomknopparna slår ut

Broccoli har visat sig ha flertalet goda effekter på hälsan. De lösliga fibrerna i broccoli har visat sig sänka kolesterolnivåerna i blodet hos människor [11] och i djurförsök[12].

Skadedjur[redigera | redigera wikitext]

Broccoli, liksom andra kålväxter i Sverige, kan angripas av olika arter av vitfjärilar, exempelvis kålfjäril. Larverna till dessa fjärilar kan vid stora angrepp kan förstöra skörden helt[13].

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet broccoli kommer från det latinska ordet branchium, som betyder arm eller gren och som ska hänvisa till utseendet på blomställningarna[4].

Artnamnet oleracea härstammar från latinets olus (kål) och betyder grönsak[6].

Detalj av broccoli romanesco, en hybrid mellan broccoli och blomkål

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Broccoli – Kungen bland grönsaker". Broccoli.nu. Läst 6 december 2013.
  2. ^ "broccoli". NE.se. Läst 6 december 2013.
  3. ^ ”Sök växtnamn | Externwebben” (på sv). SLU.SE. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/skud/vaxtnamn/. Läst 9 februari 2018. 
  4. ^ [a b] Gray, A. R. (1982-10-01). ”Taxonomy and evolution of broccoli (Brassica oleracea var. italica)” (på en). Economic Botany 36 (4): sid. 397–410. doi:10.1007/BF02862698. ISSN 0013-0001. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02862698. Läst 9 februari 2018. 
  5. ^ Buck, P. A. (1956-07-01). ”Origin and taxonomy of broccoli” (på en). Economic Botany 10 (3): sid. 250–253. doi:10.1007/BF02899000. ISSN 0013-0001. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02899000. Läst 9 februari 2018. 
  6. ^ [a b] Anderberg, Arne A.. ”Den virtuella floran: Brassica oleracea L. - Kål”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasole.html. Läst 9 februari 2018. 
  7. ^ Podsędek, Anna. ”Natural antioxidants and antioxidant capacity of Brassica vegetables: A review”. LWT - Food Science and Technology 40 (1): sid. 1–11. doi:10.1016/j.lwt.2005.07.023. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S002364380500188X. Läst 9 februari 2018. 
  8. ^ ”Research Says Boiling Broccoli Ruins Its Anti Cancer Properties” (på en-GB). www2.warwick.ac.uk. http://www2.warwick.ac.uk/newsandevents/pressreleases/research_says_boiling/. Läst 19 augusti 2018. 
  9. ^ ”Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket”. www7.slv.se. http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/325. Läst 4 april 2018. 
  10. ^ ”Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket”. www7.slv.se. http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/4939. Läst 4 april 2018. 
  11. ^ Tomofuji, Takaaki; Ekuni, Daisuke; Azuma, Tetsuji; Irie, Koichiro; Endo, Yasumasa; Yamamoto, Tatsuo. ”Supplementation of broccoli or Bifidobacterium longum–fermented broccoli suppresses serum lipid peroxidation and osteoclast differentiation on alveolar bone surface in rats fed a high-cholesterol diet”. Nutrition Research 32 (4): sid. 301–307. doi:10.1016/j.nutres.2012.03.006. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0271531712000504. Läst 28 mars 2018. 
  12. ^ Mandimika, Tafadzwa; Paturi, Gunaranjan; Guzman, Cloe Erika De; Butts, Christine A.; Nones, Katia; Monro, John A.. ”Effects of dietary broccoli fibre and corn oil on serum lipids, faecal bile acid excretion and hepatic gene expression in rats”. Food Chemistry 131 (4): sid. 1272–1278. doi:10.1016/j.foodchem.2011.09.117. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S030881461101394X. 
  13. ^ ”Vitfjäril” (på sv). www.jordbruksverket.se. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/fjarilariodlingslandskapet/vitfjaril.4.37e9ac46144f41921cdfb8b.html. Läst 9 februari 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]