Clas Theodor Odhner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Clas Theodor Odhner
Clas Theodor Odhner 1836-1904.JPG
Född 17 juni 1836[1]
Alingsås[1]
Död 11 juni 1904[1]
Hedvig Eleonora församling[1]
Begravd Norra begravningsplatsen[2]
kartor
Nationalitet Svensk
Alma mater Uppsala universitet
Sysselsättning Historiker[1] och arkivarie
Arbetsgivare Lunds universitet
Akademiska Föreningen
Make/maka Emma Hedvig Charlotta Knös
(g. 1866–1904)[1]
Barn Teodor Odhner (f. 1879)[3]
Redigera Wikidata
Clas Theodor Odhners gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Clas Jonas Theodor Odhner, född 17 juni 1836 i Alingsås socken, död 11 juni 1904 i Stockholm,[4] var en svensk historiker och Sveriges riksarkivarie. Han var gift med Emma Knös, en dotter till Anders Erik Knös och Gabriella Schönherr, och far till zoologen Teodor Odhner.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Clas Theodor Odhners farfar Jonas Odhner var prost och kyrkoherde i Lyrestads socken och farmodern en dotterdotterdotter till Tomas Polus. Fadern Claes Odhner var prost och kyrkoherde i Medelplana socken. Modern Anna Carolina Ericson var syster till Nils Ericson och Johan Ericson.

Odhner blev 1851 student vid Uppsala universitet, där han 1859 avlade filosofie kandidatexamen samt disputerade 1860 med Bidrag till svenska städernas och borgarståndets historia före 1633, promoverad till filosofie magister som primus. Avhandlingen belönades med Geijerska priset.

1860 ble Odhner även docent i allmän historia vid Uppsala universitet, 1865 adjunkt vid Lunds universitet och efterträdde 1871 Niklas Tengberg som professor i historia. Åren 1887–1901 var han riksarkivarie.

Under hans chefstid fullbordades 1890 den av företrädaren Carl Gustaf Malmström i juli 1887 påbörjade nya riksarkivbyggnaden (se Gamla riksarkivet), som sedan kom att användas till 1968 då arkivet flyttades till Marieberg på Kungsholmen. Odhner ledde 1891 flyttningen av arkivalierna från den gamla till den nya byggnaden samt uppgjorde planen för deras uppställning där. Det var även Odhner som fick göra början till en organisation av landsarkiv med Landsarkivet i Vadstena som det första 1899.

Odhner togs i anspråk för olika utrednings uppdrag; 1867–1868 års kommitté för granskning av läroböcker i historia och geografi (sekreterare), kommittén för den praktiska lärarbildningens ordnande (1873 ordförande), kommittén för revision av 1859 års läroverksstadga (1874), kommittén för ordnandet av examens- och studieväsendet inom filosofiska fakulteten (1888–1889), kommittén för granskning av inskriptionerna på arméns fanor och standar (1892–1893) samt kommittén för almanackans reformering. 1870-1876 (ordföranden). Han var 1886 censor vid mogenhetsexamina, och var i åtskilliga år ledamot av direktionerna för Stockholms stads undervisningsverk (sedan 1892) och för Högre lärarinneseminariet (sedan 1895) samt i styrelsen för Stockholms högskola.

Odhner deltog även i det politiska livet. Sedan studenttiden var han en anhängare av skandinavism, och även sådan han blivit professor engagerade han sig i studenternas aktiviteter som ordförande för Akademiska Föreningen (1872–82). Under åren 1893–1897 ledamot av riksdagens Andra kammare för Stockholms stad där han intog företrädesvis frihandelsvänliga och politiskt moderata åsikter.

Odhner invaldes 1862 till ledamot av Kungl. Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia, samt var även ledamot av Vitterhetsakademien (1872), Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1879, hedersledamot 1890), Vetenskaps-Societeten i Uppsala (1882), Svenska Akademien (1885) och Vetenskapsakademien (1888). 1882 tilldelade Svenska Akademien honom Karl Johanspriset, och 1900 blev han juris hedersdoktor vid Lunds universitet.

Läroböcker[redigera | redigera wikitext]

Få av 1800-talets svenska fackhistoriker bestämde som Odhner så många svenska generationers historiesyn genom sina läroböcker i historia för den svenska folkskolan och realskolan. De utkom i många upplagor, och några ända in på 1950-talet.[5]

Den första utgåvan i hans läroboksserie var Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser (1869).[6] En mer kortfattad version av denna utgavs som Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans lägre klasser (1870), och den sista i serien var Lärobok i fäderneslandets historia (1872), avsedd för folkskolan.[7] Många av Odhners formuleringar i dessa läroböcker har blivit mycket kända bevingade ord.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Herman Schück, Clas J Theodor Odhner, s. 67, Svenskt biografiskt lexikon: 7648, läst: 19 juni 2017
  2. ^ Odhner, CLAES THEODOR, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 18 april 2017
  3. ^ Nordisk familjebok, 1876, läs online
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Odhner, Claes Theodor (18360617) Rote 9?
  5. ^ Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan (32 upplagan). Stockholm: Norstedts förlag. 1956. Libris 1161383 
  6. ^ Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser. Stockholm. 1869. Libris 1312192 
  7. ^ Lärobok i fäderneslandets historia: under författarens ledning bearbetad för folkskolan (2. uppl.). Stockholm: Norstedt & söner. 1873. Libris 1928037 
  8. ^ Tore Hartung: "Odhner - Historikern från Medelplana" Nya Lidköpings-Tidningen april 2000

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hildebrand, Emil (1920). Clas Theodor Odhner: minnesteckning. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1653365 
  • Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter. Band 5. H.2, 89. Jacob Georg Agardh ; 90. Carl Gustaf Santesson ; 91. Fabian Jacob Wrede ; 92. Johan Oscar Backlund ; 93. Clas Theodor Odhner. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter ; 5:2. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1915. Libris 10332510 
  • Lilja, Sven (1997). ”Städerna och den unge Odhner”. Scandia (Lund) (Lund : Scandia, 1928-) 1997 (63),: sid. [77]-91, [157]. ISSN 0036-5483. ISSN 0036-5483 ISSN 0036-5483.  Libris 2344628
  • Schück, Herman (2009). ”Statsidealist och läromästare”. Svenska historiker : från medeltid till våra dagar (2009): sid. [219]-227.  Libris 11749230
  • Tingsten, Herbert (1969). Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. Stockholm: Norstedt. Libris 1166225 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Carl Olbers
Inspektor för Göteborgs nation
1886-1888
Efterträdare:
Seved Ribbing