Nils von Rosenstein

Från Wikipedia
Nils von Rosenstein
von Rosenstein iklädd Nationella dräkten samt bärandes Nordstjärneorden på bröstet. Ramen bär en inskription av Carl Gustaf af Leopold;
”Hvem är den minnesvärda Man,
Hvars bildning dessa drag förvara,
Den, som hvar dödlig tror sig vara,
Och Diogene likväl ej fann”.
 Målning från ca 1785 av Lorens Pasch den yngre.
Född1 december 1752[1][2]
Uppsala församling[1][2], Sverige
Död7 augusti 1824 (71 år)
Klara församling[1][3], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDiplomat[4], filosof[1], författare[4], politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1778–1779 (1778–1779)
Ständig sekreterare i Svenska akademien (1786–1824)
Stol nummer 11 i Svenska Akademien (1786–1824)[5]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1786 (1786–1786)
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1789 (1789–1789)
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1792 (1792–1792)
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1800 (1800–1800)
FöräldrarNils Rosén von Rosenstein[1]
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1787)
Kommendör av Nordstjärneorden (1802)
Redigera Wikidata

Nils von Rosenstein (uttalas: rosenstejn) (före 1756 Rosén), född 12 december 1752 i Uppsala,[6] död 7 augusti 1824 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, ledamot av Svenska Akademien och filosof.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nils von Rosenstein var son till medicinprofessorn Nils Rosén, adlad von Rosenstein och Anna Christina von Hermansson.[6] Han var Svenska Akademiens första ständige sekreterare 1786–1824 i rekordlånga 38 år och hade stol 11. Han var den sista tiden både blind och senil. Han utnämndes till kommendör av Nordstjärneorden.

Nils von Rosenstein växte upp i Uppsala, där han skrevs in vid universitetet vid ett års ålder. Efter fullbordade studier vid något högre ålder arbetade han först från 1771 som kanslist och andre sekreterare vid Canzlicollegium och från 1782 som ambassadsekreterare i Paris[7] under ambassadörerna Gustaf Filip Creutz och Erik Magnus Staël von Holstein. Vid Gustav III:s italienska resa ingick han i kungens följe. Under vistelsen i Paris upprätthöll han kontakt med franska upplysningsmän och kom i kontakt med Benjamin Franklin och med den engelske filosofen John Lockes erfarenhetsfilosofi. Han upprätthöll brevledes en nära kontakt med sin vän Johan Henric Kellgren i Stockholm. Han återvände hem till Sverige 1784.[8]

Vid hemkomsten till Stockholm 1794 tillträdde han en tjänst som informator till kronprins Gustaf Adolf. Under de elva som han var kronprinsens lärare undervisade han i upplysningens anda, men hade inget större inflytande på kungahuset i politiska frågor. Vid Svenska Akademiens instiftande 1786 utnämndes Nils von Rosenstein till dess ständige sekreterare.[9] År 1795 tilldelades han livstidspension med landshövdings fullmakt.[10]

Nils von Rosenstein var hela sitt liv trogen upplysningsfilosofin och brevväxlade med madame de Staël. Han och Johan Henrik Kellgren bildade 1787 sällskapet Pro sensu communi (För sunt förnuft) med endast sig själva som medlemmar. Pro Sensu Communi var en upplysningsorden och en drift med ordensmystik i en tid med inflytelsefulla rituella ordenssällskap och utbredd vidskeplighet i ledande kretsar i samhället. Under tiden efter mordet på Gustav III var han misstänkt för att vara jakobin, men efter statskuppen 1809 gjorde han förnyad karriär och blev statssekreterare för ecklesiastikärenden (kyrkliga och utbildningsärenden). Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1788. I ett tal på Vetenskapsakademien 1789, publicerat 1793 som Försök till en afhandling om upplysningen,[11] lade sin syn på upplysningsfilosofi i John Lockes anda.[12] Denna skrift betraktas som den främsta svenska skriften om upplysningens filosofi. Han var 1815–1816 preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo.

” Men om af alla våra förmögenheter förståndet är den ädlaste, hvad annat bevis skall väl behövas, att upplysning är en väsentlig del af vår lycksalighet, än att den födes af förståndets bruk? Skaparen har ej skänkt oss förgäfves förståndet, icke förgäfves satt henne utom menniskors våld. Huru har då någon dödlig trott sig äga rättigheter att förhindra förståndets bruk, trott sig äga förmåga att fjettra tanken? „
– Nils von Rosenstein i talet Försök til en afhandling om uplysningen, til dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället inför Vetenskapsakademien 1789[13]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Nils Rosenstein, von, läst: 30 juli 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/4 (1736-1765), bildid: C0004338_00134, födelse- och dopbok, s. 124, läs onlineläs online, ”Född ? 1 December//Döpt ? 2 De(cember)// Nils och Johanna Tvillingar, Archiatorn Nils Rosen frun? Anna Christina von Hermansson....”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/6 (1811-1828), bildid: C0056143_00129, död- och begravningsbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 19 april 2018, ”Ogift man, 7,15 Konungens Högtbetr?? ....f.d Stats Secreteraren för .....Nordstjerne Ordern.... en af de Aderton i Svenska acad(emien).... Nils von Rosenstein, ...”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 1363829247749153-1, läst: 7 mars 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Rosenstein, Nils von, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Kungliga Vetenskapsakademien 1824, sid. 477.
  7. ^ Kungliga Vetenskapsakademien 1824, sid. 480.
  8. ^ Kungliga Vetenskapsakademien 1824, sid. 481.
  9. ^ Kungliga Vetenskapsakademien 1824, sid. 482.
  10. ^ Lindorm, Erik (1979). Carl XIV Johan – Carl XV och deras tid: 1810–1872 : en bokfilm. Ny svensk historia, 99-0172400-7 ([Ny uppl.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 103. Libris 7280368. ISBN 91-46-13374-7 
  11. ^ Kungliga Vetenskapsakademien 1824, sid. 483.
  12. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/RosensteinN. Läst 25 december 2020. 
  13. ^ www.heureka.org Arkiverad 31 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-11-19

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Svenska Akademien
"Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka"
Nuvarande ledamöter
(alla ledamöter)		Svenska Akademiens valspråk: "Snille och smak"
Ständiga sekreterare
Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 11
Nils von Rosenstein (1786) · Lars Magnus Enberg (1825) · Bror Emil Hildebrand (1866) · Clas Theodor Odhner (1885) · Erik Axel Karlfeldt (1904) · Torsten Fogelqvist (1931) · Nils Ahnlund (1941) · Eyvind Johnson (1957) · Ulf Linde (1977) · Klas Östergren (2014) · Mats Malm (2018)
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_von_Rosenstein&oldid=54236654”