Convergència Democràtica de Catalunya

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Convergència Democràtica de Catalunya
Flickr - Convergència Democràtica de Catalunya - 16è Congrés de Convergència a Reus (23).jpg
Partiledaren Artur Mas vid 2012 års partikongress.
Förkortning CDC
Land Spanien Spanien
(Katalonien Katalonien)
Partiordförande Artur Mas
Grundat 1974
Politisk ideologi Katalanism, politisk mitt, liberalism, europeanism, humanism
Internationellt samarbetsorgan Liberala internationalen
Europeiskt samarbetsorgan Alliansen liberaler och demokrater för Europa
Politisk grupp i Europaparlamentet ALDE-gruppen
Webbplats
www.convergents.cat

Convergència Democràtica de Catalunya (CDC) är ett politiskt parti i Katalonien, Spanien. Det är medlem i Liberala internationalen och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). Det beskriver sig själv som liberalt och katalanistiskt. Det bildades den 17 november 1974. Partiet ingick åren 1978–2015 – tillsammans med Unió Democràtica de Catalunya – i partifederationen Convergència i Unió, vilken under senare år dominerat katalansk politik tillsammans med Spanska socialistiska arbetarpartiet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

De första åren[redigera | redigera wikitext]

Convergència Democratica de Catalunya bildades 1974, i slutskedet av Francos liv och tid som auktoritär ledare över Spanien. Den politiske aktivisten Jordi Pujol var en av initiativtagarna till grundandet, liksom partiets första partisekreterare.[1]

Vid 1977 års spanska parlamentsval, det första efter Francisco Francos död, ingick CDC i partikoalitionen Pacte Democràtic de Catalunya som till slut vann 11 platser i Deputeradekongressen och 2 platser i Spaniens senat. Med de 11 deputeradeplatserna blev koalitionen näst största politiska kraft inom katalansk politik.[2]

En 37-årig koalition[redigera | redigera wikitext]

1978 slogs CDC samman med det endast tre år gamla partiet Esquerra Democràtica de Catalunya (EDC). På hösten samma år etablerade man partikoalitionen CiU – Convergència i Unió – med Unió Democràtica de Catalunya, ett kristdemokratiskt parti bildat redan 1931 och som under nästan hela efterkrigstiden varit förbjudet. CiU blev vid 1980 års val till det nybildade katalanska parlamentet största parti och fick bilda regionregering, med Jordi Pujol som president.[3]

I mitten: Artur Mas, Jordi Pujol och (dennes son) Oriol Pujol vid CDC:s 16:e partikongress, mars 2012.

1986 medverkade CDC till bildandet av det spanska rikspartiet Partido Reformista Democrático. Det ställde samma år upp vid de spanska parlamentsvalen, men ett mycket dåligt valresultat ledde snart till att partiet lades ner.[3]

1989 valdes Jordi Pujol till partiledare i CDC, efter Ramon Trias som innehaft posten sedan 1978. 1993 integrerades Esquerra Catalana, en utbrytarfalang ur vänsterpartiet Esquerra Republicana de Catalunya (ERC), i CDC.[3]

CDC hade under många år Jordi Pujol som partiordförande. Han verkade åren 1980–2003 som president i Generalitat de Catalunya (GdC), det katalanska regionstyret. I båda rollerna har han sedermera kommit att ersättas av Artur Mas (president i GdC sedan 2010).[3]

När den karismatiske Pujol åren efter 2001 successivt trädde tillbaka från ledningen av partiet, inleddes en period av stora förändringar. Vid 2003 års regionala parlamentsval var det "kronprinsen" Artur Mas som ledde partikoalitionen CiU. Trots att man blev största parti, utmanövrerades man efter valet genom en valsamverkan mellan tre vänsterpartier ledda av PSC (den regionala avdelningen av Spanska socialistiska arbetarpartiet). Därmed inledde CDC/CiU en period i opposition och med Artur Mas som oppositionsledare. Vänsterpartierna behöll makten även efter 2006 års parlamentsval. Däremot kunde CiU efter valen 2010 återta den regionala regeringsmakten, med Artur Mas som ny katalansk president.[3]

CDC har varit den större av de två partierna inom CiU. I den spanska Deputeradekongressen sitter sedan 2011 års val 16 representanter för CiU, varav 12 tillhör CDC och 4 UDC (totalt har Deputeradekongressen 350 platser). Detta var första gången CiU blev största katalanska parti i de spanska valen.[4] I det katalanska regionparlamentet (totalt 135 platser) nådde CiU vid 2010 års val 50 mandat (33 för CDC och 17 för UDC).

Efter CiU[redigera | redigera wikitext]

I juni 2015 förklarade CDC partisammanslutningen CiU som upplöst.[3] Det skedde efter en intern omröstning hos UDC, där man med knapp majoritet (51 procent) beslutat sig för att inte ställa upp på Artur Mas och regionstyrets rådande politik med sikte mot full självständighet för Katalonien.[5] CiU hade dessutom gjort dåligt ifrån sig vid kommunalvalen i maj månad. Därmed återgick CDC och UDC, efter 37 år som två halvor av en partikoalition, till att verka som separata partier inför de väntade katalanska regionvalen i september 2015.[6]

Valplattformen Junts pel Sí (där CDC ingår) visar upp sig inför hösten regionval.

En månad senare enades CDC och vänsterpartiet ERC om en gemensam valplattform inför regionvalen 27 september. Namnet på valplattformen blev Junts pel Sí ('Tillsammans för Ja:et'), syftande på att båda partierna arbetar för full självständighet för Katalonien.

Politik[redigera | redigera wikitext]

CDC är ett liberalt parti, och i Europaparlamentet (där man sedan valen 2014 har ett mandat) ingår man i partigruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Partiet är även medlem av Liberala internationalen.[7] Inrikespolitiskt har partiet på senare år alltmer kommit att anta en katalansknationalistisk ståndpunkt, och man hävdar numera ofta Kataloniens rätt att få bilda en egen stat vid sidan av Spanien men som del av EU.[8]

Sedan 1978 års integrerande av vänsterpartiet EDC (se ovan) hade CDC under många års tid en stark socialliberal framtoning. Därefter har partiet alltmer kommit att präglas av en katalanistisk och populistisk inriktning, dock fortfarande med reformistiska drag.[3]

2014 började en stor korruptionshärva rullas upp, kopplad till tidigare partiledaren Jordi Pujol och dennes son Oriol Pujol (partisekreterare 2012–13). Detta har lett till att CDC distanserat sig gentemot familjen Pujol.[9] Ett antal liknande skandaler med kopplingar till Spaniens regerande Partido Popular[10] har minskat Pujolskandalens inverkan på katalansk politik. Skandalerna har dock ökat de styrandes vilja till öppenhet inom politiken, och bland annat visas ett antal siffror från presidentens skattedeklaration numera ett klick bort från dennes officiella biografi på president.cat.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Història". convergents.cat. Läst 24 juli 2015. (katalanska)
  2. ^ "Pacte Democràtic per Catalunya". enciclopedia.cat. Läst 24 juli 2015. (katalanska)
  3. ^ [a b c d e f g] "Convergència Democràtica de Catalunya". enciclopedia.cat. Läst 24 juli 2015. (katalanska)
  4. ^ "Fundación de CDC, UDC y CiU". historiaelectoral.com. Läst 24 juli 2015. (katalanska)
  5. ^ "Duran gana por la mínima la consulta de Unió". elperiodico.com, 2015-06-14. Läst 20 juni 2015. (katalanska)
  6. ^ Pere Cardús i Cardellach (2015-06-19): "El trencament de Convergència i Unió afectarà totes les institucions". vilaweb.cat. Läst 20 juni 2015. (katalanska)
  7. ^ "Full Members". liberal-international.org. Läst 20 juni 2015. (engelska)
  8. ^ ARA Barcelona (2012-09-14): "Artur Mas assegura que una Catalunya independent no tindria exèrxit". ara.cat. Läst 20 juni 2015. (katalanska)
  9. ^ Mount, Ian (2014-08-17): "Pujol scandal fractures Catalonia’s ruling coalition". ft.com. Läst 24 juli 2015. (engelska)
  10. ^ Pascua-Ramsay, Angel (2013-02-15): "Oligarchy at the Core of Spain's Scandals". brookings.edu. Läst 24 juli 2015. (engelska)
  11. ^ "Dades Fiscals". president.cat. Läst 24 juli 2015. (katalanska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]