Unió Democràtica de Catalunya

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Unió Democràtica de Catalunya
Logo unio 2015.png
Förkortning UDC
Land Spanien Spanien
Partiordförande Josep A. Duran
Grundat 1931
Politisk ideologi kristdemokrati, katalanism, europeism, humanism
Politisk position Politisk mitt
Internationellt samarbetsorgan Kristdemokratiska internationalen (EU: Europeiska folkpartiet)
Webbplats
www.unio.cat

Unió Democràtica de Catalunya (UDC, Kataloniens demokratiska union) är ett borgerligt parti i Katalonien, Spanien. Det är kristdemokratiskt och medlem i Europeiska folkpartiet. Det beskriver sig självt som nationalistiskt. Partiet bildades den 1931[1] och var 1979–2015 del av partikoalitionen CiU, den under perioden ledande politiska kraften i Katalonien.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och under Franco[redigera | redigera wikitext]

UDC bildades 7 november 1931,[2]:2 som ett katalanistiskt parti med kristdemokratisk inriktning. Efter Francos seger i spanska inbördeskriget förbjöds partiet,[2]:51 och den största delen av dess ledande gestalter gick i landsflykt[a] – antingen till Frankrike eller till Portugal.

Efter 1941 arbetade vissa partimedlemmar för att på sikt återskapa partirörelsen genom olika sorters katalanska aktiviteter. Det kunde röra sig om kurser i Kataloniens historia eller att ta aktiv del i den underjordiska oppositionsrörelse (inklusive Consell Nacional de la Democràcia Catalana, 'Nationella rådet för den katalanska demokratin') mot Franco som började ta form 1944. Två av tidens ledande "UDC"-aktivister var Maurici Serrahima och Josep Benet, och de var involverade när man 1957 bildade Federació Nacional d'Estudiants de Catalunya (FNEC, 'Nationella studentförbundet i Katalonien') och Solidaritat d'Obrers Cristians de Catalunya (SOCC, 'Solidaritetsföreningen för Kataloniens kristna arbetare').

På 1960-talet samarbetade man med medlemmar av den kristna katalanska organisationen Crist Catalunya och med Jordi Pujol i olika kulturella och politiska manifestationer. Samtidigt som partiet åter kunde börja verka mer öppet, medverkade man i bildandet av systerpartier – kristdemokratiska partier med katalanskspråkig bakgrund – i Valenciaregionen och Balearerna. 1976 arrangerade man sin femte partikongress, den första sedan 1936.[2]:51

Demokratiska övergången, CiU och EU[redigera | redigera wikitext]

Vid 1977 års allmänna spanska val, de första efter Francos död, ingick partiet i den tillfälliga partikoalitionen Unió del Centre i la Democràcia Cristiana de Catalunya. Efter att man bara vunnit två platser i Spaniens parlament splittrades partiet i två delar, genom att 300 partiaktivister lämnade för att bilda Centristes de Catalunya-UCD.

1979 bestämde UDC för att tillsammans med CDC (bildad av ovannämnde Jordi Pujol) bilda den mer fasta partikoalitionen Convergència i Unió. CiU har därefter deltagit i alla Spaniens parlamentsval, liksom alla regionala parlamentsval i Katalonien fram till och med 2012. Partikoalitionen kommit att dominera katalansk politik, ibland utmanat av PDC – den regionala representanten för Spanska socialistiska arbetarpartiet. CDC har dock i regel varit den större av de båda partierna i koalitionen, och CDC:s partiledare har oftast lett Katalonien som dess president (Jordi Pujol 1980–2003, Artur Mas 2010–).

Däremot har personer från UDC ofta fungerat som talman i Kataloniens parlament. Detta gäller Miquel Coll i Alentorn (1984–88), Joaquim Xicoy i Bassegoda (1988–95), Joan Rigol i Roig (1999–2003) och Núria de Gispert i Català (2010–).

Sommaren 2015 har UDC 10 platser i Kataloniens parlament (av de 50 som valdes in på CiU-mandat), 6 av 16 CiU-platser i Spaniens deputeradekongress, 3 av 13 CiU-platser i Spanska senaten samt 1 plats i Europaparlamentet. Inom Europaparlamentet var UDC en av grundarmedlemmarna av Europeiska folkpartiet.

Josep A. Duran och Ramon Espadalera vid 2015 års framtidskongress i UDC (19 juli 2015, efter upplösningen av CiU).

Upplösningen av CiU[redigera | redigera wikitext]

Vid 2015 års spanska kommunalval (maj) gick CiU dock kraftigt tillbaka i de flesta kommunala församlingar. CiU:s regionstyre uttalade sig samtidigt för att låta september månads katalanska regionval regionförsamlingen kopplas till en folkomröstning om självständighet för Katalonien.[3] Detta innebar dock en avgörande spricka inom partifederationen CiU, där UDC-delen av federationen efter en intern omröstning (med 51 procents majoritet[4]) bestämde sig för att motsätta sig den här starkt formulerade politiken i riktning mot full katalansk självständighet.

Därefter beslöt CiU att tills vidare upplösa sin federation,[5] vilket även innebar en ombildning av den katalanska regionregeringen.[6] Inför regionvalen i september förklarade partiet att man ville satsa på dialog (gentemot Spanien), till skillnad mot den mer oförsonliga hållning som man ansåg företräddes av övriga katalanistiska partier.[7]

Partiledare från 1977[8][redigera | redigera wikitext]

  • 1977–80: Miquel Coll i Alentorn
  • 1980–82: Joaquim Xicoy
  • 1982–84: Josep A. Duran
  • 1984–86: Concepció Ferrer
  • 1986–87: Francesc Borrell
  • 1987–: Josep A. Duran

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Under januari och februari 1939 flydde sammanlagt uppskattningsvis 440 000 personer från Spanien till Frankrike, varav cirka 130 000 kom från Katalonien.[2]:44

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Manifest Fundacional". unio.cat. Läst 13 december 2014. (katalanska)
  2. ^ [a b c d] Joan Auladell i Fontseca: "El dir i el fer – Una aproximació a la història d’Unió Democràtica de Catalunya". unio.cat. Läst 23 juli 2015. (katalanska)
  3. ^ Murado, Miguel-Anxo (2015-05-26): "Was this an earthquake in Spanish politics? Not quite, but it’s coming soon". theguardian.com. Läst 21 juni 2015. (engelska)
  4. ^ "Duran gana por la mínima la consulta de Unió". elperiodico.com, 2015-06-14. Läst 20 juni 2015. (katalanska)
  5. ^ Pere Cardús i Cardellach (2015-06-19): "El trencament de Convergència i Unió afectarà totes les institucions". vilaweb.cat. Läst 20 juni 2015. (katalanska)
  6. ^ Mateos, Roger (2015-06-16): "Homs: government reshuffle cannot be ruled out following CDC-UDC rift". ara.cat. Läst 24 juni 2015. (engelska)
  7. ^ ACN (2015-07-25): "Unió ratifica Espadaler com a cap de llista el 27-S per proclamar 'la revolució del seny'". vilaweb.cat. Läst 25 juli 2015. (katalanska)
  8. ^ "Fundación de CDC, UDC y CiU". historiaelectoral.com. Läst 23 juli 2015. (spanska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]