Deneb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deneb
Storleksjämförelse mellan Deneb och solen.
Storleksjämförelse mellan Deneb och solen.
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen
Rektascension20t 41m 25,92s
Deklination+45° 16′ 49,22″[1]
Skenbar magnitud ()1,21-1,29 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2Ia[1]
U–B-0,23
B–V0,092±0,007[3]
VariabeltypPulserande variabel av Alfa Cygni-typ (ACYG)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-4,90±0,3 km/s
Egenrörelse (µ)RA: 2,01±0,34 mas/år
Dek.: 1,85±0,27 mas/år
Parallax ()2,31±0,32 mas
Avstånd1 340 - 1 840[4]  (802±66[4] pc)
Absolut magnitud ()-8,38[4]
Detaljer
Massa19±4[4] M
Radie203±17[4] R
Luminositet190 000±32 000[4] L
Temperatur8 525±75[4] K
Vinkelhastighet20 2 km/s[4]
Andra beteckningar
Alfa Cygni, 50 Cygni, GC 28846, 2MASS J20412592+4516491, TD1 27159, GCRV 12971, MCW 940, TYC 3574-3347-1, GEN# +1.00197345, N30 4579, UBV 17953, ADS 14172 A, GSC 03574-03347, PLX 4935, UBV M 25099, AG+45 1730, HD 197345, PLX 4935.00, uvby98 100197345, ALS 11488, HIC 102098, PMC 90-93 546, BD+44 3541, HIP 102098, PPM 60323, WDS J20414+4517A, CCDM J20415+4517A, HR 7924, RAFGL 2633, WEB 18466, CEL 5144, IDS 20380+4455 A, ROT 3019, HFE83 1387, CSI+44 3541 1, IRC +50337, SAO 49941, KW97 48-33, MWC 351, JP11 3264, SKY# 39204, FK5 777, LS III +45 15, ZI 1938[1]

Deneb, α Cyg, α Cygni, Alfa Cygni, eller 50 Cygni, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Svanen och en av de ljusstarkaste på natthimlen, med visuell magnitud +1,25. Stjärnan har också kallats Arided och Aridif men dessa namn används inte längre. Deneb är en pulserande variabel och är prototypstjärna för variabler av Alfa Cygni-typ (ACYG)[2]

Avstånd och fysiska data[redigera | redigera wikitext]

Denebs absoluta magnitud är ungefär -8,4 vilket gör den till en av de ljusstarkaste av alla kända stjärnor. Deneb är därmed omkring 200 000 gånger ljusstarkare än solen, enligt det medelavstånd som räknats fram.[5][6][7] Om Deneb var en punktliknande ljuskälla med solens avstånd till jorden, skulle den skina starkare än de flesta industrilasrar. Den strålar ut mer ljus på en dag än solen gör på 140 år. Om Deneb befann sig på Sirius avstånd, skulle den lysa starkare än fullmånen.[källa behövs]

Denebs exakta avstånd från jorden är fortfarande omtvistat. Uppgifter från 1600 till 3200 ljusår har förekommit i olika källor. Stjärnans parallax är nästan omätbar och det är därför väldigt svårt att bestämma det exakta avståndet. Osäkerheten har dock minskat avsevärt efter analyser av New Hipparcos Data Reduction år 2007 trots vissa tecken på ett systematiskt fel på ungefär en tusendels bågsekund i Hipparcoskatalogen. Det avstånd som för tillfället (2018) anges är 2620 ljusår.[4]

Baserat på temperaturen och luminositeten och även direkta mätningar av dess obetydliga vinkeldiameter (0,002 bågsekunder), uppskattas Denebs diameter till drygt 200 gånger solens. Om den placerades i mitten av vårt solsystem skulle Deneb därför nå ut till jordens omloppsbana. Den är en av de största kända stjärnorna, och den ljusstarkaste kända klass A-stjärnan.

Med spektralklass A2Ia har Deneb en yttemperatur på 8 400 K. Dess massa uppskattas till mellan 20 och 25 solmassor. Eftersom den är en vit superjätte, medför den höga massan att stjärnan får en kort levnadstid och kommer antagligen att bli en supernova inom några miljoner år. Vätefusionen i dess inre har redan upphört.

Denebs solvind orsakar en årlig massförlust på 0,8 miljondels solmassor, hundratusen gånger solens massförlust.[8]

Denebs läge i stjärnbilden Svanen.

Deneb som polstjärna[redigera | redigera wikitext]

För närvarande pekar jordaxeln mot en punkt i närheten av Polstjärnan, men riktningen ändrar sig långsamt på himlavalvet i en ungefärligen cirkelformad rörelse med en period på 25 800 år, som kallas precession. På grund av denna kommer Deneb att bli den nordliga polstjärnan ungefär 9800 e. Kr. Den är då belägen cirka 7° från himmelspolen.[9][10]

Föregångare Polstjärna Efterföljare
Alderamin 8 700 e. Kr – 11 000 e. Kr. Delta Cygni

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer från ذنب ḏanab [ðanab], arabiska språkets ord för svans, stjärt, eftersom Deneb ligger i stjärnbilden Svanens stjärt. Liknande namn har getts till andra stjärnor, bl.a. Deneb Kaitos, den ljusstarkaste stjärnan i Valfisken (Cetus), och Denebola, den näst ljusstarkaste stjärnan i Lejonet.

Kulturellt inflytande[redigera | redigera wikitext]

Deneb är känd som "Den fjärde stjärnan i det Celesta vadstället" (天津四) på kinesiska. I den kinesiska kärlekssagan om Qi Xi, markerar Deneb Skatbron över Vintergatan, som låter de åtskilda turturduvorna Niu Lang (Altair) och Zhi Nü (Vega) återförenas under en speciell natt om året på sensommaren. I andra versioner av historien är Deneb en älva, som uppträder som förkläde, när kärleksparet träffas över skatornas bro.[11][12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Basic data: V* Alf Cyg – Evolved super giant” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Cygni&submit=SIMBAD+search. Läst 30 december 2018. 
  2. ^ [a b c] ”alf Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=13281. Läst 30 december 2018. 
  3. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=102098. Läst 30 december 2018. 
  4. ^ [a b c d e f g h i] Schiller, F.; Przybilla, N. (2008). ”Quantitative spectroscopy of Deneb” (på engelska). Astronomy & Astrophysics 479 (3): sid. 849–858. doi:10.1051/0004-6361:20078590. 
  5. ^ Chesneau, O.; Dessart, L.; Mourard, D.; Bério, Ph.; Buil, Ch.; Bonneau, D.; Borges Fernandes, M.; Clausse, J. M.; et al. (2010). ”Time, spatial, and spectral resolution of the Hα line-formation region of Deneb and Rigel with the VEGA/CHARA interferometer” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 521: sid. A5. doi:10.1051/0004-6361/201014509. https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-00501515. Läst 30 december 2018. 
  6. ^ van de Kamp, P. (1953). ”The Twenty Brightest Stars” (på engelska). Publications of the Astronomical Society of the Pacific 65 (382): sid. 30. doi:10.1086/126523. 
  7. ^ Lamers, H. J. G. L. M.; Stalio, R.; Kondo, Y. (1978). ”A study of mass loss from the mid-ultraviolet spectrum of α Cygni (A2 Ia), β Orionis (B8 Ia), and η Leonis (A0 Ib)” (på engelska). The Astrophysical Journal 223: sid. 207. doi:10.1086/156252. 
  8. ^ Aufdenberg, J. P.; Hauschildt, P. H.; Baron, E.; Nordgren, T. E.; Burnley, A. W.; Howarth, I. D.; Gordon, K. D.; Stansberry, J. A. (2002). ”The Spectral Energy Distribution and Mass-Loss Rate of the A-Type Supergiant Deneb” (på engelska). The Astrophysical Journal 570 (1): sid. 344. doi:10.1086/339740. 
  9. ^ Kaler, James B. (19 juni 1998). ”Deneb” (på engelska). University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/deneb.html. Läst 30 december 2018. 
  10. ^ Moore, Patrick (2005) (på engelska). The Observer's Year: 366 Nights in the Universe. sid. 283 
  11. ^ 陳久金 (2005) (på kinesiska). 中國星座神話. 台灣書房出版有限公司. ISBN 978-986-7332-25-7 
  12. ^ ”香港太空館 - 研究資源 - 亮星中英對照表” (på kinesiska). Hong Kong Space Museum. 29 september 2009. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20090929163750/http://www.lcsd.gov.hk/CE/Museum/Space/Research/StarName/c_research_chinengstars_c_d.htm. Läst 2 januari 2019.