Svanen (stjärnbild)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Svanen.
Uppslagsordet "Cygnus" leder hit. För andra betydelser, se Cygnus (olika betydelser).
Svanen
Cygnus
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Svanen
Latinskt namn Cygnus
Förkortning Cyg
Rektascension 20,62 h
Deklination +42,03°
Area 804 grad² (16)
Huvudstjärnor 9
Bayer/Flamsteedstjärnor 84
Stjärnor med exoplaneter 88
Ljusa stjärnor 4
Stjärnor nära solsystemet 1
Ljusaste stjärnan Deneb Alfa Cygni (1,25m)
Närmaste stjärnan 61 Cygni (11,36 )
Messierobjekt 2
Meteorregn Oktobercygniderna, Kappa-Cygniderna
Närliggande stjärnbilder Draken
Lyran
Räven
Pegasus
Ödlan
Cepheus
Synlig vid latituder mellan +90° och −40°
Bäst synlig klockan 21:00 under september.

Svanen (Cygnuslatin) är en stjärnbildnorra stjärnhimlen, öster om Lyran och norr om Örnen. Svanen var en av de 48 konstellationerna som listades av den grekiske astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. Den är också en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[1]

Svanen tecknas av fem väl synliga stjärnor i ett kors, Deneb (Alfa Cygni), Delta Cygni, Albireo (Beta Cygni), Gienah (Epsilon Cygni) bildar med Sadr (Gamma Cygni) i centrum. Denna asterism kallas Norra korset i motsats till södra stjärnhimlens Södra korset.

Alfa-stjärnan Deneb ingår tillsammans med Vega och Altair i den större konstellationen Sommartriangeln.[2]

Svanklyftan är ett område i Vintergatan som sträcker sig från Deneb nedåt till Örnen.

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Svanen (Cygnus) som den kan ses med blotta ögat.

Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen.[3]

Djuprymdsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vi i Svanens stjärnbild ser in mot Vintergatan finns här gott om nebulosor, galaxer och annat att observera. Här är ett litet urval.[1]

Stjärnhopar[redigera | redigera wikitext]

Nebulosor[redigera | redigera wikitext]

Röntgenkällor[redigera | redigera wikitext]

  • Cygnus X-1 är den starkaste röntgenkällan som kan observeras från Jorden, och det första objektet som allmänt identifierades som ett svart hål. Objektet uppskattas ha en massa motsvarande cirka 15 gånger solens massa.

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Den mest kända berättelsen handlar om kärlekshistorien mellan Zeus och Leda, Tyndareus maka. En kväll badade Leda i en damm. Ovanför henne, från himlen, blev hon iakttagen av Zeus som ögonblickligen förälskade sig i henne. Han förvandlade sig därför till en vit svan och simmade bort till Leda, som smekte det vackra djuret. Zeus tog då av sig sin förklädnad och fick sig en kärleksstund med Leda. Samma natt låg Leda även med sin make, kung Tyndareus, och fick på det viset fyra barn - Pollux och Helena med Zeus, och Castor och Klytaimnestra med Tyndareus. Zeus placerade till minne av kärleksstunden en svan på himlen.

Det förekommer även flera personer vid namn Kyknos (den grekiska formen av det latinska Cygnus) i mytologin, som även de förknippas med stjärnbilden.

Landskapsstjärnbild[redigera | redigera wikitext]

Svanen är Östergötlands landskapsstjärnbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Cygnus Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/cygnus-constellation/. Läst 18 januari 2014. 
  2. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  3. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Svanen (stjärnbild).