Det regnar på vår kärlek

*Det regnar på vår kärlek*
	Det regnar på vår kärlek
Genre	Dramafilm
Regissör	Ingmar Bergman
Manus	Herbert Grevenius; Ingmar Bergman
Skådespelare	Barbro Kollberg; Birger Malmsten; Gösta Cederlund
Originalmusik	Erland von Koch
Produktionsbolag	Lorens Marmstedt, Sveriges Folkbiografer AB
Premiär	1946
Speltid	95 minuter
Land	Sverige
Språk	Svenska
	IMDb SFDb Elonet;

Det regnar på vår kärlek är en svensk dramafilm från 1946 i regi av Ingmar Bergman.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen premiärvisades den 9 november 1946 på biograf Astoria i Stockholm.^[1] Inspelningen skedde med ateljéfilmning vid Sandrewateljéerna i Stockholm med exteriörscener från Hellasgården och Drevviken i Stockholm av Göran Strindberg och Hilding Bladh.

Som förlaga har man Oskar Braatens pjäs Bra mennesker som uruppfördes på Nationaltheatret i Oslo 1930, med svensk premiär på Viktoriasalen i Stockholm 1934. Pjäsen filmades i Norge 1937 i regi av Leif Sinding och fick svensk premiär med titeln Ungt blod.

Det regnar på vår kärlek har visats i SVT, bland annat 1994, 1999 och i september 2022.

Rollista (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Barbro Kollberg – Maggi
Birger Malmsten – David Lindell
Gösta Cederlund – herrn med paraplyet
Ludde Gentzel – Per Håkansson, kolonistugeägare
Douglas Håge – Anderson, ägare till handelsträdgård
Hjördis Petterson – Elise Anderson, hans fru
Benkt-Åke Benktsson – åklagaren
Sture Ericson – Kängsnöret, nasare
Ulf Johanson – Stålvispen, nasare
Julia Cæsar – fru Hanna Ledin, tidningsutbärare
Gunnar Björnstrand – herr Purman, tjänsteman
Erik Rosén – domaren
Magnus Kesster – Folke Törnberg, cykelreparatör
Åke Fridell – pastor Berg
Torsten Hillberg – kyrkoherden
Sif Ruud – Gerti, Folke Törnbergs fru
Einar Hylander – beklaglig gäst på caféet

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

"Wiegenlied", K. 350 ("Schlafe, mein Prinzchen"), kompositör Bernhard Flies, text Friedrich Wilhelm Gotter, instrumental
"Beglückt darf nun dich, o Heimat, ich schauen", ur Tannhäuser, kompositör och text Richard Wagner