Gösta Cederlund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gösta Cederlund
Född Gustaf Edvard Cederlund
6 mars 1888
Stockholm, Sverige
Död 4 december 1980 (92 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1908–1974
Maka Anna-Lisa Ryding
(g. 1932–1980; hans död)
IMDb SFDb

Gösta Cederlund, egentligen Gustaf Edvard Cederlund, född 6 mars 1888 i Stockholm, död 4 december 1980 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör och teaterledare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Cederlund debuterade i ett resande teatersällskap 1908 och verkade som kringresandet skådespelare fram till 1911. Han var engagerad vid Svenska teatern i Stockholm 19121917 och flyttade därefter till Lorensbergsteatern i Göteborg där han var chef 19231924. Han var konstnärlig ledare för Svenska Teatern i Helsingfors åren 1917–1925 och blev sedan chef för Helsingborgs stadsteater 1926, där han en kort tid varit anställd 1924–1925, och verkade där till 1929 då han återvände till Stockholm för att arbeta vid Gröna Lund-teatern.

Vid sidan av teatern arbetade han med uppläsningar i radio, revyer och filmroller. Han medverkade även i den första av Povel Ramels Knäppupp-revyer 1951.

Film[redigera | redigera wikitext]

Cederlund debuterade som filmskådespelare 1917 i Victor Sjöströms Tösen från Stormyrtorpet och fick därefter en hel del roller som uppkäftiga bonddrängar eller bråkande skolpojkar i många svenska stumfilmer i sina unga år. Totalt kom han att medverka i drygt 120 filmer åren 19171975. Längre fram i sin karriär i matinéfilmerna fick han vanligtvis spela de hyggliga farbröderna; påfallande ofta fick han porträttera redaktörer och läkare, men det finns undantag: Ett väldigt cyniskt, skrämmande och kallt porträtt gör han exempelvis som bankdirektör i Flicka och hyacinter från år 1950. Även i Nattens ljus 1957 (mot en ung Lars Ekborg) gör han en annorlunda och mer allvarlig roll som en ödestyngd skådespelare.

Mest känd är Cederlund kanske för sina roller som den snälla läraren "Pippi" i filmen Hets 1944 och som den skarpa kriminalkommissarien i Ett brott år 1940.

Han var dessutom filmregissör för SF under år 1943 och regisserade där bland annat den kontroversiella filmen Kungsgatan (efter Ivar Lo-Johanssons roman) som blev oerhört uppmärksammad och livligt debatterad när den kom då den – som första svenska film – skildrade prostitutionen i storstaden och tog upp frågan om könssjukdomar (något som på 1940-talet var ett i allra högsta grad tabubelagt ämne).

Under sina sista verksamma år på 1960- och 1970-talen var han anställd vid Stockholms stadsteater där han gjorde ett antal uppmärksammade karaktärsroller i ett flertal pjäser. Sista filmrollen gjorde han år 1975 i Monismanien 1995, 87 år gammal.

Han var sedan 1932 gift med skådespelaren Anna-Lisa Ryding. Gösta Cederlund är gravsatt i Högalidskyrkan kolumbarium i Stockholm.[1]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1917 En telefonkarl Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern)[2]
Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Gustaf Linden Lorensbergsteatern[3][4]
1921 Silvio Sangiorgi Otrogen
Roberto Bracco
Ernst Eklund Blancheteatern[5][4]
1922 Kapten Dancy Vi och de våra
John Galsworthy
Per Lindberg Lorensbergsteatern[6]
1929 Falskmyntaren Mathias Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Ernst Eklund Komediteatern[7]
1930 Wilson Travers Bruden
Stuart Oliver och George M. Middleton
Rune Carlsten Oscarsteatern[8][9]
1931 Du skall säga nej
August Brunius
John W. Brunius Oscarsteatern[10]
1932 Matzner Pengar på banken
Beda och Klemens
Erik Berglund Folkteatern[11]
1933 Cyril Beverley En fågel i handen
John Drinkwater
Rune Carlsten Dramaten
1935 Överkonstapel Björk
Trädgårdsmästare Thun
Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Sir William Grant, K.C. Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon
Gösta Ekman Vasateatern[12]
Konrad Heggland Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
1939 Pricken
Svend Rindom
Svend Rindom Oscarsteatern[13]
1946 Michael Frame Morgondagens värld
James Gow och Arnaud d'Usseau
Martha Lundholm Vasateatern[14]
Axel Erlandsson Aldrig en kvinna
Ivan Oljelund
Martha Lundholm Vasateatern[15]
1949 Harry Wilkins Kära Ruth
Norman Krasna
Gösta Cederlund Vasateatern[16]
Daniel Bachelet Inte för er, mina damer
Sacha Guitry
Martha Lundholm Vasateatern[17]
1950 Mr Gooch Dafne
James Bridie
Ernst Eklund Vasateatern[18]
Mollinot Ungkarlsmamman
Marc-Gilbert Sauvajan och Fred Jackson
Martha Lundholm Vasateatern[19]
1951 Ike Skinner Skaffa mig en våning
Doris Frankel
Per Gerhard Vasateatern[20][21]
Daniel Bachelet Inte för er, mina damer
Sacha Guitry
Martha Lundholm Vasateatern[17]
1952 Medverkande Knäppupp I - Akta huvet, revy
Povel Ramel
Per-Martin Hamberg Lorensbergs Cirkus/
Folkan
1953 Philip Russell Hustruleken
Louis Verneuil
Gösta Cederlund Vasateatern[22]
1954 Philip Russell Hustruleken
Louis Verneuil
Gösta Cederlund Vasateatern[23]
1957 Billy Rice Glädjespridaren
John Osborne
Per Gerhard Vasateatern[24]
1958 Sir Roland Delahaye Spindelnätet
Agatha Christie
Gösta Cederlund Lilla Teatern [25]
1963 Oscar Nelson Mary Mary
Jean Kerr
Per Gerhard Vasateatern[26]
1968 Kreon Medea
Euripides
Keve Hjelm Stockholms stadsteater

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1929 Spöktåget
Arnold Ridley Komediteatern
1930 En så'n blamage, baron
Siegfried Geyer Komediteatern
God morgon, Bill
P.G. Wodehouse och Ladislaus Fodor Komediteatern[27][28]
Trio
Leo Lenz Komediteatern
1949 Kära Ruth
Dear Ruth
Norman Krasna Vasateatern
1953 Hustruleken
Affairs of State
Louis Verneuil Vasateatern[22]
1958 Spindelnätet
Agatha Christie Lilla Teatern [29]

Scenografi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1937 I kärlek BC Ladislaus Bus-Fekete Martha Lundholm Vasateatern
1949 Kära Ruth
Norman Krasna Gösta Cederlund Vasateatern
1953 Hustruleken
Affairs of State
Louis Verneuil Gösta Cederlund Vasateatern

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.198 ISBN 91-973128-2-7
  2. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  3. ^ Muck Lindens debut på Lorensbergsteater”. Dagens Nyheter: s. 1. 28 augusti 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-08-28/232/1. Läst 20 juli 2015. 
  4. ^ [a b] Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  5. ^ ”Kiki”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22054&pos=1. Läst 4 april 2016. 
  6. ^ B.C. (26 november 1926). ”Lorensbergsteaterns facit för hösten”. Svenska Dagbladet: s. 28. https://www.svd.se/arkiv/1922-11-26/28. Läst 22 april 2017. 
  7. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24157&pos=12. Läst 13 maj 2016. 
  8. ^ Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016. 
  9. ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016. 
  10. ^ Teatern 1931 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 167
  11. ^ Oscar Rydqvist (18 september 1932). ”Pengar på banken”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-18/254/9. Läst 16 mars 2016. 
  12. ^ ”Dr. Clitterhouse”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14178&pos=398. Läst 30 april 2016. 
  13. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 183. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  14. ^ ”Morgondagens värld”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14156&pos=440. Läst 5 maj 2016. 
  15. ^ ”Aldrig en kvinna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14097&pos=15. Läst 5 juli 2015. 
  16. ^ ”Kära Ruth”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14121&pos=452. Läst 5 maj 2016. 
  17. ^ [a b] ”Inte för er, mina damer”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14109&pos=453. Läst 4 maj 2016. 
  18. ^ ”Dafne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14095&pos=455. Läst 4 maj 2016. 
  19. ^ ”Ungkarlsmamman”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14166&pos=456. Läst 4 maj 2016. 
  20. ^ ”Skaffa mig en våning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14160&pos=457. Läst 4 maj 2016. 
  21. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 236. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  22. ^ [a b] Ebbe Linde (30 april 1953). ”'Hustruleken' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-04-30/116/9. Läst 12 mars 2016. 
  23. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 november 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-11-13/308/12. Läst 6 maj 2016. 
  24. ^ ”Glädjespridaren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14070&pos=473. Läst 6 maj 2016. 
  25. ^ SpindelnätetLilla teatern, programblad, 1958
  26. ^ ”Mary, Mary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14080&pos=485. Läst 6 maj 2016. 
  27. ^ Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 28 februari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-28/57/14. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (2 mars 1930). ”'Go'morron, Bill!' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-02/59/10. Läst 8 augusti 2015. 
  29. ^ Teater i Stockholm 1910-1970

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]