Nattklubb

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Diskotek)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet Diskotek leder hit. Diskotek kan även syfta på ett ljudarkiv med inspelade skivor.[1]
Nattklubben Aerobar i Miami, USA

Nattklubbar (tidigare vanligtvis kallat diskotek, i folkmun ofta endast kallat klubb) är underhållningsplatser för dans och alkoholdrycker som håller öppet under kvälls- och nattetid. En nattklubb skiljer sig från barer och pubar på det sätt att de inkluderar ett dansgolv samt DJ-bås, där en så kallad discjockey spelar dansvänlig musik. Den moderna nattklubben var ett fenomen som uppstod i London på sextiotalet och var en del av utvecklingen med popmusik och ungdomsmode som brukar kallas Swinging London. I Sverige brukar nattklubben Alexandra sägas vara först med konceptet.

Musiken i en nattklubb kan variera mellan liveband eller DJs (mer vanligt förekommande) som spelad mixad musik med hjälp av ett kraftigt PA-system. Vanligt är att nattklubbar inriktar sig på att spela endast en sorts musik, exempelvis techno, house, hiphop, trance, rock, garage, drum and bass, dubstep och reggae. Andra nattklubbar väljer att ha olika temakvällar, i syfte att locka fler kunder eller bredda sin repertoar. Radiohits brukar även spelas flitigt. Nattklubbar som spelar syntmusik kallas ofta syntklubbar.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den person som väljer vilken musik som skall spelas kallas för discjockey (eller DJ). Dagens discjockeyer har normalt mer fokus på att enbart spela uppskattad musik än att sampla, scratcha och utannonsera artist och låt, vilket var vanligare förr. Från DJ-båset styr discjockeyn eller en assistent ljus och pyrotekniska effekter, och startar rökmaskiner och såpbubblemaskiner om nattklubben har sådan utrustning.

Oftast bedrivs även alkoholförsäljning på nattklubben. Detta gör att många nattklubbars öppettider styrs av deras utskänkningstillstånd, vilket medför att de måste vara utrymda 30 minuter efter att detta upphört. De klubbar som inte innehar alkoholtillstånd måste i stället söka danstillstånd. Vilka tider klubbens utskänkningstillstånd gäller varierar starkt mellan olika kommuner. Västerås och Gotlands kommun har traditionellt gjort sig kända för att föra en striktare policy, och tillåter inte nattklubbar att ha öppet längre än till klockan 02.00. Göteborgs kommun har däremot gjort sig känd för sin mer generösa policy, där man tillåtit klubbar att ha öppet så länge som till 05.00. De flesta kommuner i Sverige brukar bevilja tillstånd till 02.00 – eller 03.00 vid speciella tillfällen. I mars 2009 fanns det permanenta tillstånd till 03.00 eller senare endast i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Sundsvall. Dessutom finns partiella tillstånd (fredag, lördag) till 03.00 i exempelvis Helsingborg, Norrköping och Luleå. Under sommarsäsongen och vid större helger brukar kommunerna godkänna serveringstillstånd till 03.00 även i några ytterligare städer i Skåne och längs västkusten.

Diskotek[redigera | redigera wikitext]

Den äldre termen för nattklubb, diskotek, är fortfarande vanligt förekommande i de flesta språk och kommer av franskans discothèque, som syftar på skivsamling. Diskotek syftade på en danslokal där grammofonmusik spelades.[2][3] Musikgenren disco kom senare och var inspirerad av den soulmusik som spelades på dansgolven, men hade ett tydligt beat.[4]

Filmen Saturday Night Fever från 1977 speglar diskotekslivet vid slutet av 1970-talet.

I Sverige används fortfarande begreppet diskotek eller disko/disco i privata sammanhang – inte minst tillställningar riktade till ungdomar under 18 år, eftersom nattklubbar brukar servera alkoholhaltiga drycker. Knattedisko eller knattedisco är ett populärt uttryck för diskotek riktade till barn under 13 år.

Sveriges allra första diskotek skapades 1955 av Eric König. Det dröjde dock till mitten av 1960-talet innan det byggdes fristående diskotek i Sverige.[5]

Knäppingen skapades 1964 av nöjesprofilen Hasse Wallman. Han hade fått idén av boxningslegenden Ingemar Johansson som i sin tur hade upplevt den amerikanska diskotektrenden under den tid som han var motellägare och bosatt i Florida. Som diskjockey på Diskotek Knäppingen tjänstgjorde skådespelareleven Leif Ahrle, som då, i mitten av 1960-talet, var elev vid Norrköpings stadsteater.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk Uppslagsbok: Diskotek
  2. ^ ”106 (Svenska Akademiens ordlista / Elfte upplagan, sjätte tryckningen (1991))”. runeberg.org. http://runeberg.org/saol/11-6/0106.html. Läst 13 augusti 2020. 
  3. ^ Källquist, Eskil (13 augusti 1989). ”46 (Svåra ord : lexikon över 12000 ord med förklaringar)”. runeberg.org. http://runeberg.org/svaraord/0048.html. Läst 13 augusti 2020. 
  4. ^ Bonniers uppslagsbok ([Ny utg.]). Bonnier fakta. 2009. sid. 191. ISBN 978-91-7424-088-7. OCLC 503251533. https://www.worldcat.org/oclc/503251533. Läst 13 augusti 2020 
  5. ^ ”Fotografen Peter Ortvik aktuell med ny discobok: ”Sveriges första diskotek startade 1955” - Malou efter tio - tv4.se”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/efter-tio/klipp/fotografen-peter-ortvik-aktuell-med-ny-discobok-sveriges-f%C3%B6rsta-diskotek-startade-1955-11957362. Läst 13 augusti 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]