Djur
| Djur | |
 Från vänster till höger med början längst upp: en korallfingergroda, kattuggla, sibirisk tiger, korsspindel, trädgårdssnäcka, sköldpadda, bi, asiatisk arowana, berberapa, sågfisk och en schackbrädesfjäril. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djurriket Animalia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Animalia | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Stammar | |
| Se systematik | |
| Synonymer | |
|
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.
Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran och som skydd och stadga åt djurkroppen har varierande strukturer utvecklats inom olika grupper av djur, till exempel inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.
Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur anses vara kammaneterna.[1]
Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ibland i meningen "djur förutom människan".[2]
Läran om djurriket kallas zoologi.
Djurrikets klassificering
Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encellig djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[3]
Flercelliga djur
Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. Den första stamformen för alla flercelliga djur levde för cirka en miljard år sedan. Man vet inte riktigt hur den såg ut, men den måste ha varit marin (det vill säga havslevande), ganska liten (under en centimeter) och med lite rörlighet. Den besynnerliga arten Trichoplax adhaerens ger möjligen en viss uppfattning hur det första djuret kan ha sett ut.
Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod där emot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.
Systematik
Djurriket indelas i stammar:[4]
- Svampdjur (Porifera)
- Kammaneter (Ctenophora)
- Nässeldjur (Cnidaria) (koralldjur, maneter m.fl.)
- Placozoer (Placozoa)
- Tvåsidiga djur (Bilateria)
- Myxozoer (Myxozoa)
- Acoeler (Acoelomorpha)
- Protostomier (Protostomia)
- Bukhårsdjur (Gastrotricha)
- Ringbärare (Cycliophora)
- Käkmaskar (Gnathostomulida)
- Hjuldjur (Rotifera)
- Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa)
- Hakmaskar (Acanthocephala)
- Pilmaskar (Chaetognatha)
- Pansarmaskar (Kinorhyncha)
- Korsettdjur (Loricifera)
- Snabelsäckmaskar (Priapulida)
- Rundmaskar (Nematoda)
- Tagelmaskar (Nematomorpha)
- Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar, kräftdjur och palpkäkar)
- Trögkrypare (Tardigrada)
- Klomaskar (Onychophora)
- Rhombozoer (Rhombozoa)
- Stavsimmare (Orthonectida)
- Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
- Blötdjur (Mollusca) (musslor, snäckor, bläckfiskar m.fl.)
- Stjärnmaskar (Sipuncula)
- Slemmaskar (Nemertea)
- Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.)
- Skedmaskar (Echiura)
- Bägardjur (Entoprocta)
- Mossdjur (Bryozoa)
- Armfotingar (Brachiopoda)
- Hästskomaskar (Phoronida)
- Deuterostomier (Deuterostomia)
- Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor, sjögurkor m.fl.)
- Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
- Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)
Artantal i djurrikets stammar
Referenser
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- ^ G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"
- ^ Djurskyddslag (1988:534)
- ^ Svensk taxonomisk databas. Djur, TaxonId: 5000001
- ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-50-9
Externa länkar
Wikispecies har information om Djur.
Wikimedia Commons har media som rör Djur.
Wiktionary har ett uppslag om djur.
Wikidata har data som rör Djur.- Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
- Djursök För alla som söker ytterligare information/diskussioner om djur finns denna djursökmotor som endast söker information bland olika djursidor på Internet.
| |||||||||||||||||||||||||
|
|