Douglas Håge

Från Wikipedia
Douglas Håge
Douglas Håge ca 1940-1950-tal.
Douglas Håge ca 1940-1950-tal.
FöddOskar Fredrik Douglas Håge
6 mars 1898
Göteborg, Sverige
Död18 november 1959 (61 år)
Göteborg, Sverige
Aktiva år1917–1959
MakaMaja Håge
(1927–1959)
IMDb SFDb

Oskar Fredrik Douglas Håge, ursprungligen Hansson, född 6 mars 1898 i Göteborg, död där 18 november 1959, var en svensk skådespelare.

Biografi

Douglas Håge började spela amatörteater 1917, och gjorde professionell debut i Uddevalla 1919 som präst i pjäsen Ljugar-Lars på sanningsbänken. Därefter följde flera turnéer i landsorten med olika resande teatersällskap. 1920-1923 arbetade han vid Nya teatern i Göteborg och 1921-1948 vid Folkparksteatern med turnéer runt om i Sverige. Under sin tidiga karriär arbetade han också på Svenska Teatern i Vasa 1923-1925, en period han själv såg som sina främsta läroår. Han spelade även vid Nya revyteatern.[1]

År 1937 kom han till Ragnar Klanges revy på Folkets Hus-teatern i Stockholm, och året därpå fick han sitt genombrott som revyartist på Blancheteatern. Håge kom mest att ägna sig åt den lättsamma genren, bland annat i nio revyer med Karl Gerhard. Från 1938 medverkade han även vid Radioteatern.[1]

Han medverkade i drygt 100 långfilmer, bland annat som major Morgonkröök i filmerna om 91:an Karlsson. Hans främsta insats på film blev i serien om Lilla Fridolf i fyra långfilmer 1956–59 med början i Lille Fridolf och jag, där han var den kuschade kontorsslaven och toffelhjälten Lilla Fridolf. Hans litenhet och ödmjuka röst kom där väl till pass. Man kan se hans trädgårdsmästare i Ingmar Bergmans Det regnar på vår kärlek från 1946 som något av en förövning, inte minst genom att hans motspelare då liksom i Fridolf-serien var Hjördis Petterson.[2]

Douglas Håge var från 1927 gift med sångerskan Maja Håge. Han gravsattes 25 november 1959 på Örgryte nya kyrkogård.

Filmografi (urval)

1932Vi som går köksvägen 1938Bara en trumpetare 1938Du gamla du fria 1938Karriär 1938Den stora kärleken 1938Herr Husassistenten 1939Oss baroner emellan 1941Fröken Kyrkråtta 1941Göranssons pojke 1942Flickan i fönstret mitt emot 1942Tre glada tokar 1942Sexlingar 1942Tre skojiga skojare 1942Olycksfågeln nr 13 1943Aktören 1943I mörkaste Småland 1943Livet måste levas 1943En fånge har rymt 1944Skeppar Jansson 1944Mitt folk är icke ditt 1944Fia Jansson från Söder 1944Nyordning på Sjögårda 1944Vår Herre luggar Johansson 1945En förtjusande fröken 1945Sextetten Karlsson 1945Blod och eld 194513 stolar 1945Vandring med månen 1945Fram för lilla Märta 1945Oss tjuvar emellan eller En burk ananas 1946Eviga länkar 1946Djurgårdskvällar 1946Medan porten var stängd 194691:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman" 1946Barbacka 1946Kärlek och störtlopp 1946Det regnar på vår kärlek 1947Supé för två 194791:an Karlssons permis 1947Nattvaktens hustru 1947Här kommer vi 1947Sången om Stockholm 1947Skepp till India land 1947Stackars lilla Sven 1947Bruden kom genom taket 1947En fluga gör ingen sommar 1948Livet på Forsbyholm 1948En svensk tiger 1948Musik i mörker 1948Hjältar mot sin vilja 1948Lilla Märta kommer tillbaka 1948Soldat Bom 1948Textilarna 1948Kvinnan gör mig galen 1949Boman får snurren 1949Lattjo med Boccaccio 1949Sjösalavår 1949Sven Tusan 1949Hur tokigt som helst 1950Svensk vardag 1950Södrans revy 1950Stjärnsmäll i Frukostklubben 1950Fästmö uthyres 1950Frökens första barn 1950Loffe blir polis 1950Regementets ros 1951Spöke på semester 1951Dårskapens hus 1952Kronans glada gossar 1954Café Lunchrasten 1954Hjälpsamma herrn 1955Hemsöborna 1955Ute blåser sommarvind 1955Hoppsan! 1956Lille Fridolf och jag 1957Far till sol och vår 1957Lille Fridolf blir morfar 1958Musik ombord 1958Fröken April 1958Fridolf sticker opp 1959Fridolfs farliga ålder 1959Sängkammartjuven

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1937 Olsson, smed Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge
Ragnar Klange Folkets hus teater[3]
1942 Kvinnan väntar
Artur Lundkvist
Anna Norrie och Sandro Malmquist Folkan[4]
1943 Medverkande Folkets hushåll, revy
Harry Iseborg, Karl-Ewert, Fritz Gustaf Sundelöf, Gardar och Esse
Ragnar Klange Folkets hus teater[5]
1944 Medverkande Och han skämtar för dig, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Næss Blancheteatern[6]
1945 Medverkande En glädjande tilldragelse, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Naess Blancheteatern[7]
Kyrkoherde Chasuble Bunbury
Oscar Wilde
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[8]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Oscarsteatern[9]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[10]
Medverkande Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma
Hjördis Petterson Blancheteatern[11]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[12]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[13]
Som ni behagar
William Shakespeare
Rune Carlsten Skansens friluftsteater[14]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[15]
1955 Medverkande Spectacle, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou Idéonteatern

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1948 Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma Södra Teatern[12]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Olle Franzén: Douglas Håge i Svenskt biografiskt lexikon (1973)
  2. ^ Douglas HågeSvensk Filmdatabas, Läst 8 mars 2017.
  3. ^ ”Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 10 februari 2016. 
  4. ^ Oscar Rydqvist (18 oktober 1942). ”Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-18/283/15. Läst 27 mars 2016. 
  5. ^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  6. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016. 
  7. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1945). ”'En glädjande tilldragelse' – En glädjande tilldragelse”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-04-28/113/13. Läst 24 april 2016. 
  8. ^ ”Mister Ernest”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18890&pos=137. Läst 24 april 2016. 
  9. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  10. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  11. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016. 
  12. ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  13. ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  14. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017. 


Vidare läsning

Externa länkar