Eiko Ishioka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eiko Ishioka
Född12 juli 1938[1][2][3]
Tokyo, Japan
Död21 januari 2012[4][3][5] (73 år)
Tokyo, Japan
MedborgarskapJapan[6]
Utbildad vidTokyo University of the Arts Arbcom ru editing.svg
SysselsättningKostymtecknare, grafisk formgivare, formgivare
ArbetsgivareShiseido
Utmärkelser
Grammy Award för bästa förpackning (1986)
Saturn Award för bästa kostym (1993)
Oscar för bästa kostym (1993)
Medalj med purpurband (2002)
Costume Designers Guild Award för utmärkthet i fantasykostym for film (2013)
Redigera Wikidata

Eiko Ishioka, 石岡 瑛子, Ishioka Eiko, 12 juli 1938 – 21 januari 2012 i Tokyo, var en japansk art director, kostymdesigner och grafisk formgivare, känd för sitt arbete inom scen, film, reklam och tryckta medier.[7][8]

Eiko Ishioka blev uppmärksammad för sina reklamkampanjer för den japanska boutiquekedjan Parco, hon samarbetade med sportklädesföretaget Descente för att designa uniformer och ytterkläder för medlemmar i de schweiziska, kanadensiska, japanska och spanska lagen vid Olympiska vinterspelen 2002 i Salt Lake City[9] och var chef för kostymdesign för öppningsceremonin för Olympiska sommarspelen 2008 i Peking.[7] Hon vann en Oscar för bästa kostymdesign för sitt arbete i Francis Ford Coppolas romantiska skräckfilm från 1992, Bram Stokers Dracula, som var baserad på romanen med samma namn och postumt nominerades hon till en Oscar i samma kategori för sitt arbete i Tarsem Singhs film från 2012 Spegel, spegel.[10]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eiko Ishiokas far var grafisk designer och han uppmuntrade hennes intresse för konst som barn, men han avskräckte hennes önskan att följa honom in i verksamheten.[11] Hon tog examen från Tokyo National University of Fine Arts and Music.[12] Som chef för kostymdesignen för öppningsceremonin vid Olympiska sommarspelen 2008 i Peking fick Ishioka inspiration från konstverk som grekiska statyer och afrikanska hjälmar. Som ett resultat designades ett stort antal kostymer som kan synliggöra tygstrukturen under hennes händer.[13]

Reklamkarriär[redigera | redigera wikitext]

Ishioka började sin karriär med reklamavdelningen hos kosmetikaföretaget Shiseido 1961 och vann Japans mest prestigefyllda reklampris fyra år senare. Ishioka upptäcktes av Tsuji Masuda som skapade Parco Ikebukuro av det plågade varuhuset Marubutsu. När Parco gjorde bra ifrån sig och flyttade verkamheten till Shibuya 1973, designade Ishioka Parco Shibuyas första 15 sekunder långa reklam för varuhusets stora invigning med "en lång, smal svart kvinna, klädd i en svart bikini, dansande med en mycket liten man i en tomtedräkt". Hon blev djupt involverad i Parcos image. I hennes sista Parco-kampanj medverkade Faye Dunaway som "ansikte av Parco" klädd i svart, på en svart stol mot en svart vägg, och skalade och åt ett ägg på en minut som "en film för Parco."[14] Ishioka blev varuhsets chief art director 1971 och hennes arbete där är känt för flera kampanjer med Faye Dunaway och för dess öppna och surrealistiska erotik. 1983 avslutade hon sitt samarbete med Parco och öppnade en egen designbyrå.

2003 designade hon logotypen för Houston Rockets.[15]

Filmkarriär[redigera | redigera wikitext]

1985 valde regissören Paul Schrader Ishioka som produktionsdesigner för sin film Mishima – ett liv i fyra kapitel från 1985. Hennes arbete gjorde att hon fick en särskild utmärkelse för konstnärlig insats vid Filmfestivalen i Cannes samma år.[16] Ishiokas arbete med Francis Ford Coppola me affischen för den japanska utgåvan av Apocalypse Now ledde till deras senare samarbete i Coppolas Dracula, som gav Ishioka en Oscar.[12] Ishioka arbetade också på fyra av Tarsem Singhs filmer, som började med Jennifer Lopez i huvudrollen i The Cell 2000 och inklusive The Fall, Immortals och Spegel spegel.[7]

Ishioka designade även kostymer för teater och cirkus. 1999 designade hon kostymer till Richard Wagners Nibelungens ring på den nederländska operan. Hon designade kostymer åt Cirque du Soleil: Varekai, som hade premiär 2002 samt för Julie Taymors Broadway-musikal Spider-Man: Turn Off the Dark, som hade premiär 2011. Hon regisserade även musikvideon till Björks "Cocoon" 2002 och designade kostymer till sångerskan Grace Jones turné "Hurricane" 2009.[7]

Ishiokas verk ingår i den permanenta samlingen i museer över hela världen, inklusive Museum of Modern Art i New York.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Ishioka vann en Grammy Award för bästa inspelningspaket? för sitt konstverk för Miles Davis album Tutu 1987 och en Oscar för bästa kostymdesign för Bram Stokers Dracula 1992.[17] Hon fick också två Tony Award-nomineringar 1988 för scen- och kostymdesignen av Broadway-pjäsen M. Butterfly.[18] 2012 nominerades hon till en Oscar för bästa kostymdesign för Spegel spegel och vann Oscar för bästa kostym.[7] 1992 valdes hon ut att vara medlem i New York Art Directors Club Hall of Fame. Den 12 juli 2017 hedrades hon med en Google Doodle.[19]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Boken "Eiko by Eiko" från 1990 är en samling av hennes verk inom art direction och grafisk design. En andra bok, "Eiko on Stage", kom ut år 2000.[20]

Död[redigera | redigera wikitext]

Ishioka dog av cancer i bukspottkörteln i Tokyo den 21 januari 2012. Hon gifte sig med sin livskamrat Nicholas Soultanakis på sjukhus några månader före sin död.[12]

Arv[redigera | redigera wikitext]

Hennes arkiv har getts till UCLA Library Special Collections.[21]

Filmogafi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eiko Ishioka, 27 januari 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0411130co0047972, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., 1768.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Broadway Database, IBDB person-ID: 15208, omnämnd som: Eiko Ishioka, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 84045867, omnämnd som: Eiko Ishioka, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2835, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Fox, Margalit (27 januari 2022). ”Eiko Ishioka, Multifaceted Designer and Oscar Winner, Dies at 73” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2012/01/27/arts/design/eiko-ishioka-designer-dies-at-73.html. Läst 27 januari 2022. 
  8. ^ (på engelska)The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/entertainment/theater-dance/costume-designer-eiko-ishioka-recently-known-for-broadways-spider-man-has-died-at-73/2012/01/26/gIQAyZhgTQ_story.html. Läst 27 januari 2022.  Arkiverad 5 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Pearlman, Chee (20 januari 2002). ”The Way We Live Now: In-the-Zone Outerwear” (på engelska). The New York Times Magazine. https://www.nytimes.com/2002/01/20/magazine/the-way-we-live-now-01-20-02-gallery-design-in-the-zone-outerwear.html. Läst 27 januari 2022. 
  10. ^ The genius of Eiko Ishioka” (på engelska). HT Mint. http://www.livemint.com/Leisure/HEzBPPdw0TVk2mAKcsaO9N/The-genius-of-Eiko-Ishioka.html. Läst 27 januari 2022. 
  11. ^ Horwell, Veronica (29 januari 2022). ”Eiko Ishioka obituary” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/artanddesign/2012/jan/29/eiko-ishioka. Läst 27 januari 2022. 
  12. ^ [a b c] The Image Maker” (på engelska). W Magazine. april 2012. http://www.wmagazine.com/artdesign/2012/04/eiko-ishioka-late-costume-designer-and-art-director. Läst 27 januari 2022.  Arkiverad 14 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ ”UCLA Library News | UCLA Library” (på engelska). www.library.ucla.edu. https://www.library.ucla.edu/news/trailblazer-provocateur-visionary. Läst 27 januari 2022. 
  14. ^ ”Kazumi Kurigami - Parco - Faye Dunaway Hard Boiled Egg” (på engelska). Kazumi Kurigami - Parco - Faye Dunaway Hard Boiled Egg. https://www.youtube.com/watch?v=yLoyu9PcmBc. Läst 27 januari 2022. 
  15. ^ ”The Next BIG Thing” (på engelska). Houston Rockets. http://www.nba.com/rockets/news/The_Next_BIG_Thing-79841-34.html. Läst 27 januari 2022. 
  16. ^ ”Oscar-winning costume designer Eiko Ishioka dies”. bbc. 27 January 2012. https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-16755861. Läst 27 januari 2021. 
  17. ^ Hirschberg, Lynn (1 april 2012). ”The Late Eiko Ishioka Was a Costume Designer, Art Director, and Provocateur”. W Magazine. https://www.wmagazine.com/story/eiko-ishioka-late-costume-designer-and-art-director/. Läst 27 januari 2021. 
  18. ^ ”List of Nominations for 1988 Tony Awards With PM-Tony Nominations” (på engelska). AP News. 10 maj 1988. https://apnews.com/article/6242870ac28374642ce34f0261db8987. Läst 27 januari 2022. 
  19. ^ ”Eiko Ishioka (石岡瑛子) Google Doodle”. Eiko Ishioka (石岡瑛子) Google Doodle. https://www.youtube.com/watch?v=h7t2kUxFdBA. Läst 27 januari 2022. 
  20. ^ ”Eiko on Stage” (på engelska). books.google.se. https://books.google.se/books/about/Eiko_on_Stage.html?id=189qQgAACAAJ&redir_esc=y. Läst 27 januari 2022. 
  21. ^ Haley, Melissa (13 februari 2018). ”Eiko Ishioka” (på engelska). Los Angeles Archivists Collective. http://www.laacollective.org/work/eiko-ishioka/. Läst 27 januari 2022.