Enköpings garnison

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Enköpings garnison
Entrén till Enköpings garnison 1987.jpg
Entrén till Enköpings garnison år 1987.
PlatsEnköping
TypGarnison
Byggd1943-1945
I brukJa
Kontrollerad avFörsvarsmakten
GarnisonLedningsregementet
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket
59°38′55″N 17°6′23″Ö / 59.64861°N 17.10639°Ö / 59.64861; 17.10639

Enköpings garnison är en garnison som ligger i den norra utkanten av Enköpings tätort, på ömse sidor om europavägen E18. Chefen för Ledningsregementet är tillika chef för Enköpings garnison.

2018 var drygt 1 500 personer anställda inom garnisonen och under 2019 beräknas denna siffra öka till över 2000 personer. Därmed räknas den till en av de större garnisonerna i landet.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Garnisonen med kasernområdet började byggas på 1940-talet för återuppsättandet av Göta Livgardes (P 1) behov av ny förläggningsplats. Garnisonen har förändrats och byggts ut i flera omgångar sedan tillkomsten. Den mest märkbara förändringen skedde i början av 1980-talet då Göta Livgarde lades ner och Upplands regemente (S 1) och Arméns stabs- och sambandsskola med flera enheter omlokaliserades från Uppsala garnison till Enköping. 2013 var drygt 1 200 personer anställda inom garnisonen.

Till garnisonen hör även Enköpings närövningsfält som sträcker sig norrut från garnisonen.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Organisationsenheter i garnisonen har genom åren varierat, år 2019 bestod den av följande förband, skolor och enheter:[1]

Beteckning Enhetsnamn Aktiv Anmärkning
LedR Ledningsregementet 2007– Bildades 2007 genom en omorganisation av Upplands Regemente (S 1)
LedSS Ledningsstridsskolan 2013– Del av Ledningsregementet, namnbyte 2013 från Ledningsskolan
UVG Upplands- och Västmanlandsgruppen 2005– Del av Ledningsregementet, år 2005 tillkom Västmanlandsgruppen
METOCC Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum 2006– Del av Ledningsregementet
AST Arméstaben 2019– Bildades 2019 genom omorganisation av försvarsledningen
FMTIS Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband 2016– Endast delar av förbandet är lokaliserade till garnisonen
FMLOG Försvarsmaktens logistik 2002- Endast delar av förbandet är lokaliserade till garnisonen

Historisk verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Enhetsnamn Aktiv Anmärkning
P 1 Göta pansarlivgarde 1943–1963 Namnbyte 1963 till Göta livgarde
P 1 Göta livgarde 1963–1980 Avvecklat 1980
PB 6 Blåa brigaden 1949–1979 Ingick i P 1, upplöst 1979
PKAS Pansartruppernas kadett- och aspirantskola 1946–1980 Omlokaliserad 1980 till Skövde garnison
S 1 Upplands Regemente 1982–2007 Omlokaliserat 1982 från Uppsala garnison, omorganiserades till LedR 2007
Fo 47 Uppsala försvarsområde 1982–2000 Omlokaliserat 1982 från Uppsala garnison
Fo 48 Västmanlands försvarsområde 1982–1990 Omlokaliserat 1982 från Uppsala garnison
StabSbs Arméns stabs- och sambandsskola 1982–1998 Omlokaliserat 1982 från Uppsala garnison, uppgick i LedC 1998
LSC Arméns lednings- och sambandscentrum 1991–1997 Uppgick 1998 i ATAC
LedC Ledningscentrum 1999–2000 Omorganiserades 2000 delvis till Ledningsskolan
LedS Ledningsskolan 2000–2013 Namnbyte 2013 till Ledningsstridsskolan
ATAC Arméns taktiska centrum 1998–1999 Omlokaliserat 1998 från Uppsala garnison, namnbyte 1999 till Armécentrum
ArméC Armécentrum 1999–2000 Namnbyte 2000 till Arméns taktiska kommando
ATK Arméns taktiska kommando 2000–2002 Omlokaliserades 2002 till Uppsala garnison
IF Ö Östra militärområdets intendenturförvaltning 1966–1976 Slogs ihop 1976 med TF Ö och bildade MF Ö
TF Ö Östra militärområdets tygförvaltning 1966–1976 Slogs ihop 1976 med IF Ö och bildade MF Ö
MF Ö Östra militärområdets materielförvaltning 1976–1991 Slogs ihop 1991 med MF B och bildade MF M lokaliserat till Strängnäs garnison
VF Ö Östra militärområdets verkstadsförvaltning 1966–1991 Slog ihop 1991 med VF B och bildade VF M lokaliserat till Strängnäs garnison

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Timpson, Therese. ”Enköping tar ledningen”. Försvarets forum (Stockholm: Försvarsmakten) (5/2018): sid. 20-23. 

Se även[redigera | redigera wikitext]