Umeå garnison

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Umeå garnison
16001000484224-Umeå-Riksantikvarieämbetet.jpg
Dragonkasernen vid Skolgatan
Flygfoto över Västerbottens regemente.jpg
Infanteriets kasernetablissement
PlatsUmeå, Västerbottens län, Sverige
TypArmégarnison
I bruk1901–
Kontrollerad avFörsvarsmakten
GarnisonTotalförsvarets skyddscentrum
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket
63°50′16″N 20°15′14″Ö / 63.837641°N 20.253918°Ö / 63.837641; 20.253918

Umeå garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1900. Garnisonen ligger vid Hissjövägen där europavägen E12 möter riksväg 92 och länsväg 363 i Umeå.[1]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens verksamhet i Umeå är lokaliserad till området omedelbart nordväst om gamla I 20 längs Vindelvägen och invid Midgårdsskolan. Garnisonens huvudman är Totalförsvarets skyddscentrum, men verksamhet från Norra militärregionen, FMLOG, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband och Fortifikationsverket finns representerade i garnisonen. I augusti 2019 överlämnade Umeå kommun en utredning till regeringen där man konstaterade att försvaret måste flytta på sig. Det för att möjliggöra ett nytt bostadsområde med 30.000 bostäder på I20-området i Umeå.[2] I november 2020 skickade Umeå kommun en begäran till bostadsministern Per Bolund om få köpa den mark som staten äger vid I20-området. Ett alternativ som föreslogs var att kommunen själva finansiera en ny garnison närmre Umeå övnings- och skjutfält. Därmed så skulle Försvarsmakten överväga en flytt och försäljning av området.[3] Den 2 december 2020 meddelade dock Fortifikationsverket att man den 30 september 2020 köpt cirka 55.000 kvadratmeter mark av den övre delen av Umestan företagspark, det vill säga I20-området. Köpet omfattade fastigheten Stadsliden 3:10 för ett värde på 85 miljoner kronor, där flertalet av byggnaderna är garage- och verkstadsbyggnader.[4]

Dragonkasernen[redigera | redigera wikitext]

År 1900 blev Norrlands dragonregemente som första förband förlagt till Umeå, där regementet förlades till ett nyuppfört kasernetablissement vid Skolgatan. Även om kasernetablissement utvecklades och anpassades med tiden, så lämnades kasernetablissement 1966, då kavalleriet samlokaliseras med infanteriet vid Hissjövägen. Kasernområdet övertogs av Umeå kommun som åren 1969–1970 flyttade in sin kommunförvaltning i de gamla kasernbyggnaderna.[5][6][7]

År 1891 uppfördes Moritzska gården i kvarteret Idun, vid korsningen mellan Rådhusesplanaden och Skolgatan invid nuvarande Vasaplan, som bostad åt Carl Gustav Moritz. Moritz donerade vid sin död 1897 gården till Umeå stad. År 1907 påbörjade kavalleriet vinterutbildning varvid Kavalleriskolan förlades i anslutning till kasernetablisimanget vid Skolgatan i hörnet av Rådhusesplanaden och Skolgatan. År 1912 omlokaliserades skolan till Eksjö garnison och 1983 flyttades huset till sin nuvarande plats vid Storgatan i kvarteret Härmod. Skolan återkom till staden 1961 i form av Kavalleriets kadettskola (KavKS) och förlades 1966 till I20-området. År 1917 blev huset brandstation när Umeå stads första brandkår flyttade in; cheferna intog huvudbyggnaden, fotfolket fick bo i gårdshusen, och såväl hästdragen brandspruta som hästdragen ambulans fick plats i ett uthus. Längre fram på 1920-talet inrymdes både aftonskola och kontor för beredskapsarbeten. År 1983 flyttades gården till dess nuvarande plats i korsningen mellan Östra Kyrkogatan och Storgatan, mitt emot Döbelns park.[8][9]

Förband vid Dragonkasernen
Norrlands dragonregemente 1900-10-13 1966-08-31
Kavalleriets officersvolontärsskola 1907-03-01 1912-04-01
Kavalleriets kadettskola 1958-09-01 1961-12-31
Kavalleriets kadett- aspirantskola 1962-01-01 1966-08-31

I20-området[redigera | redigera wikitext]

År 1909 uppfördes ett nytt kasernetablissemang vid Hissjövägen, i samband med att Västerbottens regemente omlokaliserades från sin tidigare mötesplats Vännäs läger. Byggnaderna uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissement. År 1966 uppfördes ytterligare kaserner på området då Norrlands dragonregemente och Kavalleriets kadettskola flyttade in på området. Totalt kom cirka 120 byggnader att uppföras för de olika förbanden på området. År 1980 skedde nästa förändring av förbanden inom garnisonen då Norrlands dragonregemente omlokaliserades till Arvidsjaur. Kvar blev dock Kavalleriets kadettskola, som även kom att omfatta utbildning till infanteriet i norra Sverige och fick det nya namnet Infanteriets och Kavalleriets officershögskola. År 1992 utökades garnisonens organisation genom att Totalförsvarets skyddscentrum omlokaliserades från Stockholms garnison. Genom försvarsbeslutet 1996 påbörjades dock en reducering av garnisonens organisation, genom att Lapplandsbrigaden avvecklades 1997. Reducering av garnisonen kom dock att fortsätta genom att officershögskolan avvecklades 1999[10] och senare genom att försvarsområdesstaben avvecklades 2000. Försvarsområdesstabens uppgift att utbilda och stödja hemvärnet inom länet övertogs 2000 av den nybildade Västerbottensgruppen. Genom den avveckling som påbörjades av garnisonen 1997 såldes en större del av området 1998 till kommunen och området går numera under namnet Umestan.[11][12]

Förband vid I20-området
Västerbottens regemente 1909-04-01 2000-06-30
Västerbottens försvarsområde 1942-10-01 2000-06-30
Västerbottensbrigaden 1949-10-01 1972-12-31
Lapplandsbrigaden 1949-10-01 1997-12-31
Norrlands dragonregemente 1966-09-01 1980-03-31
Kavalleriets kadett- aspirantskola 1966-09-01 1981-05-31
Infanteriets och Kavalleriets officershögskola 1981-06-01 1991-06-30
Infanteriets och kavalleriets stridsskola 1991-07-01 1995-06-30
Stridsskola Nord 1995-07-01 1998-12-31
Totalförsvarets skyddsskola 1992-07-01 2000-06-30
Totalförsvarets skyddscentrum 2000-07-01
Västerbottensgruppen 2000-07-01

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Holmberg (1993), s. 130
  2. ^ ”Nytt bostadsområde planeras på I20 i Umeå – kräver att försvaret flyttar”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nytt-bostadsomrade-planeras-i-umea-kraver-att-forsvaret-flyttar. Läst 17 november 2020. 
  3. ^ ”Umeå kommun hoppas få köpa I20-området”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/umea-kommun-hoppas-fa-kopa-i20-omradet. Läst 17 november 2020. 
  4. ^ ”Fortifikationsverket utökar beståndet i Umeå”. fortifikationsverket.se. https://www.fortifikationsverket.se/nyheter/fortifikationsverket-utokar-bestandet-i-umea/. Läst 2 december 2020. 
  5. ^ Stadshuset i Umeå Arkiverad 27 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2010
  6. ^ Berg (2004), s. 373
  7. ^ ”Stadshusets historia”. umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/stadshusetshistoria.4.533ba3d3171b940e90011a.html. Läst 17 november 2020. 
  8. ^ Arnesson, Björn (1975). ”C G Moritz – hans testamente ger politikerna huvudvärk”. Västerbottens Folkblad (Umeå) Specialnummer om Umeå, april 1975: sid. 7. 
  9. ^ Berg (2004), s. 372
  10. ^ Historisk översikt Infanteri, Kavalleri och Pansartruppernas skolor Läst 3 januari 2010
  11. ^ Om Umestan och historien bakom... Arkiverad 5 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2010
  12. ^ Berg (2004), s. 375

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. sid. 371–376. Libris länk. ISBN 91-87184-75-3 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 89-92, 143–146. Libris länk. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]