Östersunds garnison

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östersunds garnison
Mittuniversitetet Östersund.jpg
Kanslihuset vid Norrlands artilleriregemente
Plats Östersund
Typ Armé- och flygvapengarnison
Byggd 1893
I bruk Nej
Kontrollerad av Försvarsmakten
Garnison Jämtlands fältjägarregemente,
Norrlands artilleriregemente,
Jämtlands flygflottilj

Östersunds garnison var en paraplyorganisation för den militära närvaron i Östersund mellan åren 1893 och 2006. Garnisonens historia kan sägas sträckas tillbaka till när Norrlands artilleriregemente 1893 blev förlagt i nybyggda kaserner på Regementsgatan i Östersund. Garnisonen sträckte sig över hela staden och inkluderade även Frösön utanför Östersund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

När garnisonen var som störst innehöll den A 4, F 4 och I 5 samt militärområdes- och fördelningsstab. Garnisonens olika förband/staber/skolor har varit hotade i olika försvarsbeslut under 1990-talet och fram till och med 2004. I försvarsbeslutet 1996 beslutades att Norrlands artilleriregemente skulle läggas ner, och att Jämtlands försvarsområde (Fo 22) skulle slås samman med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23). I samband med detta tillkom Jämtlandsgruppen inom garnisonen.

Garnisonen lades ned genom försvarsbeslutet 2004 och levde sedan fram till och med den 30 juni 2006, då den tretungade örlogsflaggan halades för sista gången. När garnisonen lades ned hade den cirka 1400 anställda vilket motsvarade cirka 5 % av arbetskraften inom Östersunds kommun. En del kritiker menar att garnisonen var unik och en av Sveriges bästa, då de olika verksamheter Försvarsmakten hade inom garnisonen skapade stora möjligheter för samordning.

Planerade förband[redigera | redigera wikitext]

Enligt försvarsbeslutet 1914 avsågs att förlägga Norrlands ingenjörkår (Ing 5), och även genom ett beslut 1916 avsågs Fjärde intendenturkompaniet (Int 4) till staden. Dock kom dessa aldrig att sättas upp, utan planeringen av Ing 5 avvecklades helt i samband med försvarsbeslutet 1925, och Int 4 förlades till Sollefteå.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Frösön[redigera | redigera wikitext]

63°11′43″N 14°28′55″Ö / 63.19528°N 14.48194°Ö / 63.19528; 14.48194

Se även: Frösö läger

På Frösön har den militära närvaron funnits sedan 1682. Och från början var det Jämtlands regemente som hade sitt läger på ön. Mellan åren 1802 och 1893 var Jämtlands hästjägarkår förlagda till lägret. När sedan Jämtlands fältjägarregemente flyttade in 1910 till Fältjägargränd blev lägret remontdepå för kavalleriet. År 1926 övertogs lägret av vad som blev Jämtlands flygflottilj (F 4). Fram till 1926 hade ett 60-tal byggnader uppförts. Och senare för flottiljen tillkom ett 50-tal byggnader som byggdes först i så kallad funkisstil och senare efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar. År 1958 öppnades fältet för civil passagerartrafik. Efter nedläggningen av Jämtlands fältjägarregemente flyttade Fältjägargruppen från Fältjägargränd ut till Frösön.

Regementegatan 25-27[redigera | redigera wikitext]

63°10′34″N 14°38′50″Ö / 63.17611°N 14.64722°Ö / 63.17611; 14.64722

Norrlands artilleriregemente (A 4) flyttade mellan åren 1893 och 1895 in successivt i kaserner uppförda efter 1892 års härordnings byggnadsprogram. Etablissemanget bestod ursprungligen av 18 byggnader men genom åren uppfördes det cirka 75 byggnader. När regementet avvecklades såldes anläggningen till Vasallen och 14 äldre byggnader inom den centrala delen av kasernområdet förklarades som statligt byggnadsminne. Till förbandet tillhörde tre övningsfält: Grytans skjutfält, Hokrenslägret och Björnängelägret. Inom området har även två skolor verkat, Artilleriets kadettskola (ArtKS) och Artilleriets officersaspirantskola (ArtOAS). ArtKS mellan åren 1945–1951 och ArtOAS åren 1942–1997.

Fältjägargränd 13[redigera | redigera wikitext]

63°11′2″N 14°38′30″Ö / 63.18389°N 14.64167°Ö / 63.18389; 14.64167

Jämtlands fältjägarregemente (I 23) flyttade 1910 in i kaserner, uppförda efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang. Dryga 60 byggnader uppförde inom kasernområdet plus lika många inom förrådsområdet. Förutom Jämtlands fältjägarregemente fanns inom området även Svea ingenjörkårs mobiliseringscentral i Östersund (Ing 1 Ö) åren 1940–1951 och sedan Svea ingenjörregemente mobiliseringscentral i Östersund (Ing 3 Ö) åren 1951–1956. Genom försvarsbeslutet 2000 flyttades utbildningsbataljonen från Norrlands trängregemente över till Jämtlands fältjägarregemente.

Ishallsvägen[redigera | redigera wikitext]

63°11′47″N 14°38′34″Ö / 63.19639°N 14.64278°Ö / 63.19639; 14.64278
Enligt ett beslut 1916 avsågs Fjärde intendenturkompaniet (Int 4) förläggas till staden. Arbetet med kaserner och bageri avbröts 1919. Kvar fanns ett sex våningar högt hus avsett som havremagasin, vilket färdigställdes 1921. Byggnaden användes åren 1919–1990 av Förplägnadsanstalten i Östersund. År 1990 tog Jämtlands läns museum över byggnaden för att använda den som magasin.

Genvägen 35[redigera | redigera wikitext]

63°10′41″N 14°39′22″Ö / 63.17806°N 14.65611°Ö / 63.17806; 14.65611

På Genvägen uppfördes 1984 en anläggning för Försvarsmaktens skolverksamhet, där följande skolor etablerades:

Övriga verksamheter[redigera | redigera wikitext]

Utöver nämnda förband och skolor har det funnits flertalet staber och förvaltningsstaber inom garnisonen.

Krigsförband[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över svenska infanteribrigader

Staber[redigera | redigera wikitext]

Se även: Militärterritoriell indelning

Förvaltningsstaber[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen

Camera-photo.svg Jämtland län vapen.svg Denna artikel om en plats i Jämtlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.