Skövde garnison

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skövde garnison
Skaraborgs regemente kanserngård.jpg
Skaraborgs regemente
Datum 1905–
Land Sverige
Typ Garnison
Storlek ca 1000 + vpl
Del av Försvarsmakten
Förläggningsort Skövde

Skövde garnison ligger intill Västra stambanan i Skövde. Garnisonen innehåller två regementen (Trängregementet och Skaraborgs Regemente) samt tre skolor och är den fjärde största arbetsgivaren i Skövde efter Volvo, Skövde kommun och Västra Götalands läns landsting. Kasernetablissemanget vid garnisonen är statligt byggnadsminne (SBM) sedan 15 augusti 2002.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Garnisonens historia kan sägas sträckas tillbaka till 1904 och 1905, då Göta trängkår och Livregementets husarer förlades till staden. Dock så etablerades 3.militärdistriktet till staden redan 1885 som levde kvar under olika namn och former fram till den 31 december 1997.

Garnisonen har gynnats av de förbandsnedläggningar som skett genom försvarsbeslutet 1992, försvarsbeslutet 1996, försvarsbeslutet 2000 och försvarsbeslutet 2004, genom att ny kompetens, utrustning och materiel tillförts garnisonens förband. Inför försvarsbeslutet 2008 spekulerades det ett tag om att garnisonen fanns med bland förslagen på vilka förband som kunde flyttas eller läggas ned. De förslag som fanns var bl.a. lägga ned Skaraborgs regemente och omlokalisera Trängregementet till Halmstads garnison samt koncentrera Markstridsskolan helt till Borensberg / Kvarn.[2] Regeringen meddelade den 13 september 2008 att inga förband kommer att läggas ned.[3]

Högskolevägen[redigera | redigera wikitext]

Göta trängkår flyttade in i nya kaserner i Skövde, som byggts efter typritningar uppförda för trängen av Kungliga Fortifikationen. Göta trängkårs kaserner var ett av fyra kasernetablisimang som uppfördes efter sådana ritningar. De övriga var Sala, Hässleholm och Örebro. 1984 lämnade kåren området för att överta området som Livregementets husarer lämnade efter sig i samband med dess flytt till Karlsborg. Kasernerna som Göta Trängkår i sin tur lämnade har senare byggts om till bostäder samt lokaler för Högskolan i Skövde och området går sedan dess under namnet Trängen.

Heden[redigera | redigera wikitext]

Samma år flyttade även Livregementets husarer in från Örebro i kaserner uppförda efter typritningar för kavalleriet. I samband med att Livregementets husarer omlokaliserades till Karlsborgs garnison i Karlsborg 1984 kom dess område att övertas av Göta trängkår.

Pansarvägen[redigera | redigera wikitext]

År 1913 lämnade Skaraborgs regemente sin tidigare mötesplatsAxevalla hed för förläggas i nya kaserner i Skövde. Arméns kasernbyggnadsnämnd hade fått i uppdrag att bygga 15 av totalt 27 anläggningar avsedda för infanteriet. Skaraborgs regementes kasernerna tillhörde den första serien av totalt två som uppfördes mellan 1910-talet och 1920-talet.

Kasernerna är byggda i modifierad fransk klassicism med en slätputsade och stänkputsade fasad. Liknande kaserner uppfördes för Värmlands regemente i Karlstad, Upplands regemente i Uppsala, Bohusläns regemente i Uddevalla, Jönköpings regemente, Älvsborgs regemente i Borås, Västgöta regemente i Vänersborg och samt för Livregementets grenadjärer i Örebro.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Under åren har följande staber, förband och skolor varit lokaliserade till garnisonen.

Staber[redigera | redigera wikitext]

Förband[redigera | redigera wikitext]

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Fortifikation[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ Svd.se (2008-05-30) Skövde töms på militär verksamhet Läst 10 januari 2010
  3. ^ Svd.se (2009-0913) Inga militära förband läggs ned Läst 10 januari 2010

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. sid. 49-50. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 217. ISBN 91-87184-74-5