Fränsta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fränsta
Ljungaverk och Fränsta
Tätort
Vy mot Fränsta med Torps kyrka i blickfånget.
Vy mot Fränsta med Torps kyrka i blickfånget.
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Ånge kommun
Distrikt Torp
Koordinater 62°29′46″N 16°7′13″Ö / 62.49611°N 16.12028°Ö / 62.49611; 16.12028
Area 609 ha (2015)[1]
Folkmängd 2 091 (2017)[1]
Befolkningstäthet 3,433 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Fränsta, Ljungaverk
Postnummer 840 1X
Riktnummer 0691
Tätortskod T7472[2]
GeoNames 2713797
Ortens läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västernorrlands län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Fränsta är en del av en tätort i Ånge kommun, Medelpad och kyrkbyn i Torps socken. Orten ligger vid Torpsjön i Ljungans dalgång. Både E14 och järnvägen mellan Sundsvall och Östersund med bland annat Norrtåg passerar samhället. Bebyggelsen i Fränsta avgränsades före 2015 till en egen tätort för att vid avgränsningen 2015 vara hopväxt med den i Ljungaverk, och den gemensamma tätorten har av SCB namnsatts till Ljungaverk och Fränsta.

I närheten av orten ligger Sveriges geografiska mittpunkt, Flataklocken.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet uttalas fränn-sta, med betoning på första stavelsen.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

På den plats där nuvarande Torps kyrka ligger byggdes sannolikt en träkyrka1100-talet. Den ersattes av en stenkyrka på 1200-talet. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes åren 1782 till 1785, med tornöverbyggnad som tillkom 1882 till 1883 efter att den äldre förstörts i ett blixtnedslag. I samband med att långhusets takspån lades om 1924 upptäcktes på ett av spånen en inskription med årtalet 1782.

En apoteksfilial upprättades 1827 i Fränsta i samband med att läkare anställdes. 1850 invigdes gamla skolan i Fränsta, Torps första skolhus, numera församlingshem. 1954 invigdes det nya ålderdomshemmet Torpsro. Getbergets slalombacke med liftanläggning och toppstuga invigdes i december 1964. Sim- och gymnastikhuset med 25-metersbassäng och tävlingsmässig gymnastiksal invigdes hösten 1968.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fränsta/Ljungaverk och Fränsta 1950–2015[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 113 ##
1960
  
1 093 208
1965
  
1 148 216
1970
  
1 347
1975
  
1 380
1980
  
1 401
1990
  
1 403 229
1995
  
1 435 231
2000
  
1 320 231
2005
  
1 243 231
2010
  
1 256 230
2015
  
2 062 609
Anm.: 2015 sammanvuxen med Ljungaverk, nytt namn Ljungaverk och Fränsta.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Samhället hyser Ålsta folkhögskola vars elever årligen arrangerar Fränstaglacialen, där allmänheten kan beskåda konstelevernas isskulpturer.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Fränsta ligger Riksarkivets Mediakonverteringscentrum (MKC), en anläggning för digitalisering av arkiv- och biblioteksmaterial som digitaliserar 100.000 bilder per dygn och därmed är den största i sitt slag i Europa.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Fränstafestivalen är ett stort årligt evenemang i mitten på juli.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Här finns Fränsta IK (Fotboll, Längdskidor), Fränsta IBK (Innebandy), Getbergets Alpina IF och Fränsta Skytte Förening

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Medelpads högsta rapporterade temperatur är 34.6° som uppmättes i Fränsta den 16 augusti 1947. Fränsta kan även ståta med landskapets köldrekord med -42.0° som inträffade sent den 31 december 1978.[8].

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

En sevärdhet i Fränsta är Vikbron, en av Sveriges längsta träbroar. På södra sidan av bron kommer man ut på Viknäset med ett gravfält från järnåldern.

Getberget ligger strax väster om Fränsta, precis utanför Ljungaverk. Här finner man slalombacke och lift, kaffeservering och en utsiktsplats. Getberget är också botaniskt intressant med sydväxtberg-flora bl.a.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Följande är exempel på personer med rötter i Fränsta som uppmärksammats i riksmedia:


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 27 oktober 2013
  3. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 8
  4. ^ Torps historia Arkiverad 24 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. av Helge Nyberg. Ur boken Torps Socken n:r 11 från år 1973.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 231. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 72 
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016. 
  8. ^ SMHI väder och vatten 11/2006: Medelpads klimat