Mittbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Mittsverigebanan.
Mittbanan
Mittbanan Storlien.JPG
Mittbanan i närheten av Storlien
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Storlien - Sundsvall
Anslutande järnvägslinjer Meråkerbanan
Inlandsbanan
Stambanan genom övre Norrland
Norra stambanan
Ådalsbanan
Ostkustbanan
Organisation
Invigd 1882
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SJ
Tågkompaniet
Green Cargo (gods)
Hector Rail (gods)
m.fl.
Biljettoperatör SJ
Norrtåg
Tekniska fakta
Längd 358 kilometer
Antal spår Enkelspår
Dubbelspår Bräcke-Ånge
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 25 Sundsvall - Östersund, 22,5 Östersund - Storlien ton
Största tillåtna vikt per meter 8,0 / 6,4 ton/m
Största lutning 19 
ATC ATC-2
Fjärrblockering System H
Hastighet 160 km/h
Elektrifierad 1939 Ånge-Östersund
1942 Ånge-Sundsvall
1945 Östersund-Storlien
Matning 15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Lastprofil A
Källor[1]
Linjekarta
Unknown BSicon "LSTR"
MeråkerbanenTrondheim
Station on track
0 Storlien
Station on track
13 Enafors
Unknown BSicon "SKRZ-Gu"
 E 14
Station on track
24 Ånn
Bridge over water
 Indalsälven
Bridge over water
 Indalsälven
Station on track
48 Duved
Station on track
56 Åre
Station on track
70 Undersåker
Bridge over water
 Liten
Station on track
83 Järpen
Unknown BSicon "PSL"
93 Mörsil
Small non-passenger station on track
96 Äggfors
Small non-passenger station on track
104 Mattmar
Unknown BSicon "SKRZ-Gu"
 E 14
Unknown BSicon "SKRZ-Gu"
 E 14
Unknown BSicon "PSL"
115 Trångsviken
Bridge over water
 Ytterån
Small non-passenger station on track
130 Nälden
Unknown BSicon "PSL"
136 Storflon
Small non-passenger station on track
138 Krokom OJ
Stop on track
141 Krokom
Bridge over water
 Indalsälven
Small non-passenger station on track
142 Hissmofors
Unknown BSicon "SKRZ-Gu"
 E 14
Unknown BSicon "ABZg+l"
InlandsbananGällivare
Stop on track
161 Östersund V
Station on track
162 Östersund C
Unknown BSicon "PSL"
169 Ope
Station on track
177 Brunflo
Unknown BSicon "ABZgr"
InlandsbananMora
Station on track
195 Pilgrimstad
Station on track
209 Gällö
Bridge over water
 Revsundssjön
Station on track
222 Stavre
Bridge over water
 Gimån
Unknown BSicon "ABZg+l"
Stambanan genom övre Norrland
Station on track
233 Bräcke
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
SCA Virkesterminal
Unknown BSicon "ABZq+r" Junction both to and from right
261 Norra stambanan
Unknown BSicon "LSTR" Station on track
263 Ånge
One way leftward Unknown BSicon "ABZgr"
Norra stambanan
Bridge over water
 Ljungan
Station on track
277 Erikslund
Small non-passenger station on track
182 Callans såg
Unknown BSicon "PSL"
284 Johannisberg
Stop on track
286 Ljungaverk
Unknown BSicon "exKBSTaq" Unknown BSicon "eABZg+r"
286 Ljungaverk lastplats
Station on track
292 Fränsta
Station on track
301 Torpshammar
Stop on track
304 Bodaborg
Unknown BSicon "PSL"
307 Viskan
Station on track
317 Stöde
Unknown BSicon "PSL"
332 Nedansjö
Unknown BSicon "SKRZ-Gu"
 E 14
Unknown BSicon "PSL"
340 Vattjom
Unknown BSicon "PSL"
346 Töva
Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
 Riksväg 86
Track change to left
Motväxel från Ådalsbanan
Track change to right
Medväxel till Ådalsbanan
Track change to right
Medväxel till Ådalsbanan
Stop on track
357 Sundsvall V
Track change to left
Motväxel från Ådalsbanan
Station on track
358 Sundsvall C
Continuation forward
OstkustbananGävle
Teckenförklaring
Källor[2]

Mittbanan är järnvägen mellan Sundsvall vid Sveriges ostkust och Storlien vid gränsen till Norge och utgör den svenska delen av mellanriksbanan som fortsätter till Trondheim. Den högsta punkten på Sveriges järnvägar (600,77 meter över havet) befinner sig en kilometer öster om Storlien. Banan är enkelspårig förutom den 30 kilometer långa sträckan mellan Ånge och Bräcke där banan delar sträckning med Norra stambanan i dubbelspår. Tre kilometer väster om Storlien, vid riksgränsen, övergår banan i norska Meråkerbanen som ansluter till Norges övriga järnvägar i Trondheim. Banan är elektrifierad mellan Sundsvall och Storlien, sträckan till Trondheim är inte elektrifierad. Mellan Brunflo och Östersund Västra delar Mittbanan sträckning med Inlandsbanan.

Persontrafik[redigera | redigera wikitext]

Den regionala trafiken på sträckan Sundsvall–Storlien bedrivs med Alstom X62-tåg som körs av Tågkompaniet under länsbolaget Norrtågs varumärke. Fjärrtågen körs av SJ och utgörs dels av SJ 3000- och Intercity-tåg Stockholm–Östersund, dels av nattåg till Duved med vagnar från Stockholm och Göteborg. SJ-tågen går huvudsakligen från Ånge via Norra stambanan till Stockholm. Vintern 2007 startade dåvarande Veolia Transport, numera Transdev med varumärket Snälltåget, konkurrerande trafik med nattåg Göteborg-Stockholm-Storlien (då kallat Utmanartåget).

Sträckan Brunflo–Östersund trafikeras även av Inlandsbanans tåg från Mora, dock endast under delar av året.

Mellan Storlien och Trondheim går norska dieselmotorvagnståg, typ BM92. Sedan 2012 är det Norrtåg som ansvarar för trafiken inom Sverige och NSB inom Norge. Innan dess tillhörde denna trafik konceptet Mittnabotåget. Under vintersäsongen körs även en del special- och chartertåg med skidturister till främst Åre med till exempel Åretåget. Det är inte ovanligt att företag chartrar ett helt tåg för personalaktiviteter i Åre.

Godstrafik[redigera | redigera wikitext]

Godstrafiken på flera delsträckor är betydande, särskilt avsnittet mellan Ånge och Bräcke som förbinder stambanorna Gävle–Ånge och Bräcke-Boden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första delen av banan var Sundsvall–Torpshammars Järnväg, en c:a 60 km privat smalspårig järnvägslinje som invigdes 1878. Samtidigt byggdes statsbanan "Norrländska tvärbanan" Torpshammar–Östersund, som invigdes 1879. Först 1881 anslöts banan till Norra stambanan i Ånge, den då enda förbindelsen till södra Sverige. Samtidigt byggde dessutom den norska staten järnväg från Trondheim österut (svenska staten byggde järnvägarna mellan Sverige och Norge medan norska staten byggde järnvägarna inom Norge). Sträckan Trondheim–Östersund invigdes 1882. Sundsvall–Torpshammars Järnväg köptes av staten 1885, och byggdes om till normalspår 1886. Namnet "Norrländska tvärbanan" kom då att avse sträckan Sundsvall-Storlien. Efterhand byggdes åtskilliga väst-östliga banor ("på tvären") i Norrland. År 1990 gjorde Banverket en reform av banornas namn, och denna bana bytte namn från Norrländska tvärbanan till Mittbanan.

Banprofil från 1906 över mittbanan. Strax till vänster om Storliens järnvägsstation syns svenska järnvägsnätets högsta punkt.

November 2013 fick järnvägen akut stängas vid Stora Helvetet, en brant sluttning alldeles vid norska gränsen, där det upptäckts stor rasrisk. Sträckan öppnades igen 15 januari 2015. 100 miljoner kronor anslogs till ombyggnaden.[3] Platsens namn, Stora Helvetet, kommer från det ursprungliga byggets svårigheter med platsen. Hösten 2016 påbörjades bygget av en ny järnvägsbro för Mittbanan över Stora Helvetet och under byggtiden stängs banan åtminstone tidvis (ett brobygge ger mindre avstängning än ombyggning av banken). Den nya bron beräknas vara färdigställd hösten 2018.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trafikverket.se
  2. ^ Trafikverket
  3. ^ 100 miljoner till Stora Helvetet Arkiverad 9 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Starten har gått för bro över Stora Helvetet

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]