Frizon (HBTQ)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En upp- och nervänd rosa triangel, omgiven av en grön cirkel, används som symbol för att symbolisera sympati med HBTQ-rättigheter och en frizon mot kränkningar.[1]

En frizon är ett begrepp som används för att visa att en lärare, utbildningsinstitution eller studentsammanslutning inte tolererar kränkningar eller trakasserier specifikt gentemot HBTQ-individer och att man därmed vill skapa en säker plats för dessa. Termen har även utsträckts till att omfatta en plats för alla marginaliserade, där de kan utbyta erfarenheter, typiskt inom ett universitetsområde.[2] Begreppet och företeelsen har kritiserats för att motarbeta yttrandefrihet.

Kanada[redigera | redigera wikitext]

Frizoner, positive spaces, finns vid flera universitet i Kanada, bland annat McGill University, University of Toronto, University of British Columbia och Queen's University.[3][4][5]

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Under 2015 ledde det ökande inrättandet av frizoner vid brittiska universitet till diskussioner där företeelsen anses begränsa yttrandefriheten och olika politiska åsikter.[6]

I april 2016 skedde en omröstning vid studentkåren vid Edinburgh University om huruvida studenten Imogen Wilson skulle förvisas från ett möte i en frizon då hon ansågs ha brutit mot reglerna för frizonen, eftersom hon gestikulerat på ett sätt som upplevdes som negativt. Hon hade sträckt upp handen för att protestera mot ett påstående som fällts om henne av en annan talare. Omröstningen utföll till hennes favör med siffrorna 33-18 och hon fortsatte delta i mötet.[7]

Den brittiske skådespelaren Stephen Fry, som själv är homosexuell, har fördömt frizoner och begreppet aktivator eftersom han anser att dessa utgör ett förtryck mot yttrandefriheten och hindrar individens emotionella utveckling.[8]

USA[redigera | redigera wikitext]

I USA kom ursprungsidén till frizoner från kvinnorörelsen, där den "innebär en viss frihet att tala och agera, att skapa kollektiv styrka och att skapa motståndsstrategiger... en metod snarare än en åtgärd, och inte bara en fysisk plats, utan en mötesplats för kvinnor i behov av gemenskap."[9] De första frizonerna var gay-barer och så kallade medvetandegrupper, consciousness raising groups.[9]

År 1989 utvecklade organisationen Gay & Lesbian Urban Explorers (GLUE) ett frizonsprogram. Vid träffarna, där man bland annat organiserade så kallad diversity training och hade arbetsmöten om antihomofobiska frågor, delade man även ut magneter med en upp- och nervänd rosa triangel (då en symbol för AIDS Coalition to Unleash Power), omgiven av en grön cirkel som skulle symbolisera allmän acceptans. Man tillfrågade också "heterosexuella personer att sätta upp magneterna för att visa att man sympatiserade med HBTQ-invididers rättigheter och för att dessa skulle göra sina arbetsplatser till frizoner, fria från homofobi".[10]

Advocates for Youth definierar en frizon som "en plats där vem som helst kan koppla av och känna sig fri att uttrycka sig själv, utan rädsla för att känna sig obekväm, ovälkommen eller utsatt bara på grund av sitt kön, ras, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet eller -uttryck, kulturell bakgrund, ålder, eller fysiskt eller psykiskt handikapp; en plats där reglerna är till för att slå vakt om varje individs självrespekt, värdighet och känslor, och för att uppmuntra alla att respektera andra".[11]

Generellt sett kan frizoner vara individer eller organisationer som stödjer frizoner för anställda och HBTQ-studenter. De kan erbjuda utbildning för personalen i relevanta frågor, ta med frizonsbegreppet i sin verksamhetsbeskrivning, utveckla och anslå sin värdegrund i lokalerna, på internet eller i tryckt form, eller, om man är en del av en större organisation, uppmana moderorganisationen att göra detsamma.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nicole Christine Raeburn (2004). Changing Corporate America from Inside Out: Lesbian and Gay Workplace Rights. University of Minnesota Press. sid. 209. ISBN 978-0-8166-3998-4. http://books.google.com/books?id=pO_9ASZo6I4C&pg=PA209 
  2. ^ Amenabar, Teddy (19 maj 2016). ”The New Vocabulary of Protest”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/sf/style/wp/2016/05/19/2016/05/19/what-college-students-mean-when-they-ask-for-safe-spaces-and-trigger-warnings/. Läst 15 juli 2016. 
  3. ^ Office of Student Life. ”Positive Space Campaign”. University of Toronto. http://www.positivespace.utoronto.ca/. Läst 18 juni 2011. 
  4. ^ Queen's Positive Space Program. ”The Queen's Positive Space Program”. Queen's University. http://www.queensu.ca/positivespace/. Läst 18 juni 2011. 
  5. ^ Positive Space. ”The Positive Space Campaign”. University of British Columbia. http://positivespace.ubc.ca/. Läst 18 juni 2011. 
  6. ^ Dunt, Ian (6 februari 2015). ”"Frizon eller frihet? Debattkrisen vid brittiska universitet" ("Safe space or free speech? The crisis around debate at UK universities"). The Guardian. http://www.theguardian.com/education/2015/feb/06/safe-space-or-free-speech-crisis-debate-uk-universities. 
  7. ^ Mann, Sebastian (5 april 2016). ”"Student 'bröt mot universitetets frizonsregler... genom att sträcka upp handen vid ett möte' ("Student 'violated university safe space rule... by raising her arm at a meeting'")”. Evening Standard. http://www.standard.co.uk/news/uk/student-violated-university-safe-space-rule-by-raising-her-arm-at-a-meeting-a3218101.html. Läst 9 maj 2016. 
  8. ^ "Stephen Fry kritiserad för 'farliga' åsikter då han talar om offer för barnmisshandel och frizoner" ("Stephen Fry blasted for 'dangerous' views as he discusses child abuse victims and 'safe spaces'"”. Daily Mirror. 11 april 2016. http://www.mirror.co.uk/3am/celebrity-news/stephen-fry-blasted-dangerous-views-7733815. Läst 9 maj 2016. 
  9. ^ [a b] Kenney, Moira Rachel (2001). Mapping Gay L.A.: The Intersection of Place and Politics. sid. 24. ISBN 1-56639-884-3 
  10. ^ Raeburn, Nicole C. (2004). Changing Corporate America from Inside Out: Lesbian and Gay Workplace Rights. sid. 209. ISBN 0-8166-3999-X 
  11. ^ ”Glossary”. Advocates for Youth. http://www.advocatesforyouth.org/index.php?option=com_content&task=view&id=607&Itemid=177. Läst 24 mars 2012. 
  12. ^ ”Tips and Strategies for Creating a Safe Space for GLBTQ Youth”. Advocates for Youth. http://www.advocatesforyouth.org/index.php?option=com_content&task=view&id=496&Itemid=177. Läst 24 mars 2012. 

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]