Gärdet
- För andra betydelser, se Gärdet (olika betydelser).
Ladugårdsgärdet | |
Kommun | Stockholm |
---|---|
Kommunområde | Innerstaden |
Stadsdelsområde | Östermalm |
Bildad | 1926 |
Antal invånare | 21 330 (2014) |
Landareal | 512 hektar |
Smeknamn | Gärdet |
Postort | Stockholm |
Postnummer | 115 XX |
Gärdet, officiellt Ladugårdsgärdet, är en stadsdel i Stockholms innerstad. Stadsdelen ligger öster och nordost om Östermalm. Gränsen mot Östermalm utgörs av Valhallavägen samt i en linje norr om Filmhuset och vidare öster om kvarteret Kompaniet vid Gärdesgatan. Lidingövägen bildar gräns mot Norra Djurgården och Hjorthagen. Gränsen mot Djurgården går i Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen. Den består dels av ett tättbebyggt område, dels av ett stort huvudsakligen gräsbevuxet område med inslag av skog som är en del av Nationalstadsparken. Stadsdelen bildades 1926 genom en delning av stadsdelen Östermalm.
Gärdet är också namnet på den stora öppna ytan med gräs, också skådeplatsen för de stora "drakfestivalerna" som på 1960- och 1970-talen arrangerades av Konstfackskolans elevkår och för Gärdetfestivalerna som gick av stapeln vid ett antal tillfällen på 1970-talet och som ibland ses som en av de samlande startpunkterna för den progressiva musikrörelsen i Sverige. Fältet är en populär plats för olika idrotter med beachvolleybollbana, gräsfotbollsbana, amerikanska fotbollsmål samt långfärdsskidåkning på vintern. På Kristi himmelsfärds dag är det Drakfest på Gärdet och då samlas folk för att flyga med pappersdrakar. På Gärdet betade också från 1940-talet till 1991 Stockholms Stad fårhjord (i folkmun kallades de för kungens får).
Inom stadsdelen finns ett flertal offentliga byggnader och institutioner, bland annat Kaknästornet, Kungliga Musikhögskolan, Sjöhistoriska museet, Tekniska Museet, Etnografiska museet, Försvarets materielverk, Svenska Filminstitutet, Högkvarteret, Krigsarkivet, Livgardet (f.d. Livgardets dragoner) och Försvarshögskolan, Frihamnen, Värtahamnen, Förvaltningsrätten i Stockholm med flera.
Bostadsområdet
Stadsplanetävlingen för det nya området vanns år 1929 av arkitekten Arvid Stille vars förslag omarbetades till färdig stadsplan 1931.[1] Gärdet bebyggdes till större delen under samma period, 1930-talet och framåt, och är därför arkitektoniskt likformigt. Den dominerande byggnadsstilen är tidig funktionalism. Området användes som förebild för bostadsområden i hela världen. Det nyskapande ifråga om stadsdelens planering var framför allt att kvarteren inte är slutna utan husen ligger fristående från varandra. Det finns också många grönområden mellan husen.
Historia
De stora öppna ytorna tjänade som militärt övningsfält från 1672 (Karl XI). Under Karl XIV Johans tid röjdes och planerades en större del av Gärdet för att även kavallerier och artilleriet skulle kunna spränga fram här. Kungen höll mönstring och exercis under sommaren när han vistades på Rosendals slott. Oftast såg han emellertid på från avstånd uppe på Borgen. För att komma till Gärdet red han på en särskild byggd bro över Djurgårdsbrunnskanalen vars brorester man fortfarande anar, den låg i höjd med Sjöhistoriska museet. År 1905 flyttade militären ut till Järvafältet istället.
Mellan 1919 och 1936 låg Lindarängens flyghamn vid Lindarängsvägen 36. Den 16 september 1936 invigdes Bromma flygplats och den landbaserade flygtrafiken kom att ersätta den sjöbaserade.
Under 1990-talet byggdes stadsdelen ut i nordvästlig riktning då gamla militära övningsfält ersattes med bostadsområdet Starrbäcksängen. Utbyggnadens sista etapp i hörnet av Valhallavägen och Lidingövägen avslutades år 2007 med Svea torn. I samband med nybyggnationen för Kungliga Musikhögskolan på 2010-talet uppfördes bostadsområdet Svea Fanfar på den angränsande marken.
Platser, byggnader och institutioner (urval)
- Karl XI:s skans mellan Hakberget uppförd 1672, arkitekt J P Kirstenius och Borgen, 1818–1822 ritad av arkitekten Fredrik Blom.
- Kullen närmast filmhuset heter Hakberget. Platsen var mål för 1 maj-demonstrationerna mellan 1890 och 1965. På kullen står ett monument; tre stycken granitblock av Torsten Fridh kallat Protest, resta 1986.
- Fyrtalet kallas ett studentbostadshus i kvarteret Rio vid Värtavägen 66. Byggnaden uppfördes 1965-66 efter ritningar av arkitekt Léonie Geisendorf. Namnet "Fyrtalet" härrör från den ursprungliga planeringen med fyra likadana hus, men enbart ett kom till utförande.
- Invid Djurgårdsbrunnsviken, mellan Dragongården och Djurgårdsbrunns värdshus, ligger en Roddklubb. I huset finns även ett café
- Kampementsbadet mellan Värtavägen och Sandhamnsgatan erbjuder utomhuspoolbad.
- Öster om Kaknästornet vid slutet av Mörka kroken finns en populär lekplats för barn med linbana och klätteranläggning.
- Vid östra änden av Djurgårdsbrunnsviken ligger Hunduddens småbåtshamn och kanotklubb. Området är ett populärt promenadstråk med cykelmöjligheter längs Lilla Värtan med utsikt över Nacka, Fjäderholmarna och Lidingö som slutar vid Lidingöbro värdshus. (Första Lidingöbron hade sitt ena brofäste här)
- Vid Studentbacken, i närheten av tingsrätten genomförde Lasermannen (John Ausonius sitt första attentat den 2 augusti 1991.
- Starrbäcksängens bostadsområde och park. Parken tilldelades år 1992 Sveriges Arkitekters Sienapris, som då var nyinstiftat.
Institutioner
- Kaknästornet
- Etnografiska museet
- Polismuseet
- Riksidrottsmuseet
- Sjöhistoriska museet
- Tekniska museet
- Kaknäs Djurkyrkogård
- Kinas ambassad
Bildgalleri
-
Hakberget
-
Lada öster om Borgen
-
Askrikegatan med bostadshus uppförda 1937-1938
-
Gärdets sportfält från Lindarängsvägen
Se även
Referenser
- ^ Ann Lindegren Westerman (2010) (PDF). Arkitekterna Albin Stark och Erik Stark. Stockholm: Arkitektur. Libris 11746239. ISBN 978-91-86050-77-1. http://www.sthbyggnadsforening.se/UserFiles/Stark_091118_WEB.pdf. Läst 10 augusti 2011
Vidare läsning
- Lägret på Ladugårdsgärde, tidskriften Kulturvärden, 2000