Gunilla Backman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gunilla Backman
Gunilla Backman 2012.jpg
Född 18 juni 1965 (51 år)
Stockholm
Bakgrund Sverige Sverige
Genre(r) Musikal
Pop
Rock
Roll Sångerska
skådespelare
År som aktiv 1980-talet-
Relaterade artister Katz
Webbplats Officiell hemsida

Gunilla Katarina Backman, född 18 juni 1965 i Stockholm[1], är en svensk musikalartist, skådespelare och sångerska.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunilla Backman kommer från en musikalisk familj och gick 1972–1982 på Kungliga Teaterns balettskola samt därefter på Balettakademien, Statens Dansskola och Cullbergs elevskola. Hon gick på Adolf Fredriks musikklasser sedan 1975 och har studerat sång sedan 17 års ålder, då hon musikaldebuterade i rollen som Liesl i Sound of MusicFolkan, följd av samma teaters barnteateruppsättning av Snövit och de sju dvärgarna året därpå. I båda produktionerna lärde hon känna medaktören Peter Jöback, som hon sedan samarbetat med. Efter detta blev inriktningen helt på sång och musikal. 1984 turnerade hon bland annat med Carola Häggkvist. Tillsammans med Hariette Johnsson bildade hon popduon Katz, gjorde skivinspelning och turnerade i Europa, där det även blev solo-singelinspelningar i Italien 1989.

Musikal och teater[redigera | redigera wikitext]

1990 fick hon rollen som Cosette i Les MisérablesCirkus i Stockholm och denna musikal har hon spelat över 1000 föreställningar i Sverige, Tyskland och London. 1992 gjorde hon huvudrollen Maria i Riksteaterns West Side Story och därefter revy med Bosse Parnevik, Monica Zetterlund med flera. 1994 medverkade hon i Ingmar Bergmans annorlunda produktion av Shakespeares En vintersagaDramaten och därefter Elvira Madigan på Riksteatern.

1996 inledde hon flera års internationell verksamhet med Andrew Lloyd-Webbers Sunset Boulevard i Wiesbaden, Les Misérables i Tyskland och London, Miss Saigon med mera i London, konsertturné i Sydafrika och Chess i Danmark. 2002 återvände hon till Stockholm och Oscarsteatern för titelrollen som Greta Garbo i Garbo The Musical, följt av det verkliga genombrottet som huvudrollen Donna i den svenska produktionen av Mamma Mia! på Cirkus 2005–2007. För denna tilldelades hon Guldmasken 2006. Tillsammans med Maria Antoniou skrev hon och turnerade med Riksteatern i föreställningen Nära mig.

Under våren 2009 medverkade hon i showen PrimaDONNORHamburger Börs tillsammans med Charlott Strandberg och Sussie Eriksson, som Backman arbetat med i Mamma Mia. Hösten 2010 och våren 2011 spelade hon huvudrollen som Norma Desmond i Göteborgsoperans uppsättning av Sunset Boulevard. För den rollen erhöll hon 2010 Tidskriften Operas musikalpris.[3] År 2012 spelade hon Maria Magdalena i Jesus Christ Superstar med Ola SaloGöta Lejon i Stockholm. Våren 2013 fick hon också stor framgång som Desiree Armfeldt i Stephen Sondheims Sommarnattens leendeMalmö Opera.[4] Senare samma år spelade hon i den musikaliska komedin You, I like.

Turnéer och konserter[redigera | redigera wikitext]

Backman har även turnerat då och då, till exempel 2005 och 2007 med Rhapsody in Rock och i Ted Gärdestad-hyllningsturnén Sol, vind & Vatten 2008. Vintern 2007 medverkade hon i showen Stjärnklart med Anders Berglunds orkester. 2013 gjorde hon tv-inspelad arena-turné med Peter Jöback i I Love Musicals. Hon har gjort konserter med Malmö Brandkårs Musikkår i sällskap med bland andra Jan Malmsjö, Marianne Mörck, Loa Falkman och Best of Broadway-konserter i Berwaldhallen och Dalhalla samt diplomatkonserter i New York och New Delhi och DN-konserten med Kungliga Filharmonikerna.

Television och film[redigera | redigera wikitext]

Backman har medverkat i tv-program och festkonserter såsom Allsång på Skansen, Allsång på Liseberg, TV-huset, Så ska det låta, Sing along, Doobidoo, Nationaldagen och Nyårsfirande från Skansen. Hon hade en roll i Melodifestivalmusikalen, som var en serie mellanakter under Melodifestivalen 2007.

Hon har även dubbat röster till filmer som Tummelisa.[2]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Hon är gift med Christer Sturmark och den 25 november 2009 fick de sitt första barn, en son.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1982 Liesl Sound of Music
Richard Rodgers och Oscar Hammerstein II
Stig Olin Folkan[5]
1992 Medverkande Mulliga vitaminer, revy
Calle Norlén, Sven Hugo Persson, Tomas Tivemark
Mikael Hylin Stora teatern, Stockholm[6]
1993 Medverkande Parneviks Cirkusparty, revy
Bosse Parnevik
Anders Albien Cirkus, Stockholm[7]
2002 Greta Garbo Garbo The Musical
Michael Reed, Jim Steinman och Warner Brown
Scott Faris Oscarsteatern[8]
2006 Medverkande Oscars 100-årsjubileum
Hans Marklund Oscarsteatern[9]
2013 Desirée Armfeldt Sommarnattens leende
Stephen Sondheim och Hugh Wheeler
Dennis Sandin Malmö Opera[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gunilla Backman”. IMDb.com. http://akas.imdb.com/name/nm1960986/. Läst 26 september 2012. 
  2. ^ [a b] ”Gunilla Backman”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=200552&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dGunilla+Backman%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 26 september 2012. 
  3. ^ Musikalpriset 2010, Tidskriften Opera.
  4. ^ Ingmar Bergman 2 februari 2013, "Sommarnattens leende"
  5. ^ Marcus Boldemann (18 september 1982). ”'Sound of Music': Lyckokast vid stupet”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1982-09-18/253/18. Läst 20 augusti 2015. 
  6. ^ Marcus Boldemann (19 september 1992). ”Sällsynta pärlor i platt text”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-09-19/255/22. Läst 26 januari 2016. 
  7. ^ ”Parneviks Cirkusparty”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/parneviks-cirkusparty/. Läst 3 september 2015. 
  8. ^ ”GARBO THE MUSICAL”. Annica Edstam. http://home.swipnet.se/AnnikaEdstam/gg.html. Läst 22 september 2016. 
  9. ^ ”Oscars 100-årsjubileum”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/oscarsteaterns-100-ars-jubileum/. Läst 3 september 2015. 
  10. ^ ”Sommarnattens leende”. Malmö Opera. http://www.malmoopera.se/forestallningar/sommarnattens-leende. Läst 24 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]