Korsholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Korsholm (olika betydelser)
Korsholm
Mustasaari (finska)
Kommun
Mustasaari vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Smedsby
Area 3 178,61 km² (2013-01-01)[1]
 - land 848,72 km²
 - vatten 2 329,89 km²
Folkmängd 19 296 (2014-12-31)[2]
Befolkningstäthet 22,74 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Rurik Ahlberg
 - Kommunfullm.
ordf.
Carola Lithén
 - Kommunstyr.
ordf.
Michael Luther
 - Politisk fördelning (43) (2013–2016)
- SFP: 33
- MSK: 4
- SDP: 3
- KD: 2
- SF: 1
Kommunkod 499
GeoNames 651299
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
63° 07’ 00”
21° 43’ 00”
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
28,5 %
71,5 %
0,0 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Österbotten
-Regioncentrum Vasa
-Härad Korsholm
-Magistrat Vasa
-Skattebyrå Vasa
-Sjukvårdsdistrikt Vasa
-Försäkringskrets Västra Finland
-Nödcentral Österbotten
-Räddningsverk Österbotten
-EU-målområde övergångsperiod
Mustasaari.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.korsholm.fi
Korsholms vapen 1960-1975

Korsholm (finska Mustasaari) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. Korsholm har &&&&&&&&&&019296.&&&&&019 296 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&03178.6100003 178,61 km². Centralort i Korsholm är Smedsby. Den vidsträckta skärgården gör att strandlinjen är mycket lång – ungefär 1 600 km. Norra gloppet är en fjärd i Korsholm.

Korsholm är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (72 %) och finska som minoritetsspråk (28 %).

Korsholm är grannkommun till staden Vasa samt kommunerna Laihela, Malax och Vörå. Finlands längsta bro, Replotbron, finns i Korsholm.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Det första kända skriftliga omnämnandet av namnet Korsholm är från 1384, då i formen Crysseborgh. År 1388 skrevs det Krytzeborgh. Den tyska namnformen har tolkats som ett tecken på att det slott som namnet åsyftar anlades av Albrekt av Mecklenburg. Från och med 1393 användes den försvenskade formen Korsholm.[3]

Korsholms finska namn, Mustasaari ("Svartholmen"), var namnet på den socken och den handelsplats där Korsholms slott anlades. I försvenskad form blev det Mustesar, Mustesår, Mussar etc. När Vasa stad grundades i socknen 1606 kallades den Mussar stad innan namnet Vasa togs i bruk 1611.[4]

Korsholm användes som namn för häraden, fögderiet och länet, Mustasaari för socknen. År 1927 togs Korsholm i bruk som kommunens svenska namn, men på finska heter den fortsatt Mustasaari.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mustasaari socken nämns första gången 1348 i ett brev om handelsfrihet utfärdat av kung Magnus Eriksson.[5]

Wij Magnus, med Gudz Nådom Konung Sverigis, Norgis och Schonis, kongorom allom mannom at Uij thenna brefv[is] arom allom, som boo i Nerpis Sochn, Messtasaari Sochn och Pedersöre Sochn, gifvom och unnom af våre särdeles nåd, at the måge låfliga, utan huar mans genmäle och hindran, sällia och kiöpa huar androm sin emellan alla ätande vahror, såsom råg, smör och annor slijkt, som the skola till sina kost hafua...
Magnus Eriksson, Hausen, Medeltidsurkunder I. 544, pag. 212)

I Mustasaari socken anlades i slutet av 1300-talet Korsholms slott som en utpost för försvaret av det svenska rikets territorium mot nordost. Korsholm blev administrativt centrum för Korsholms län, som fram till 1441 omfattade landområden på ömse sidor om Kvarken och Bottenviken. I samband med sexårsgärden 1413 upptogs under rubriken Korsholm socknarna Mustasaari, Kyro och Kemi i nuvarande Finland samt Torneå, Luleå, Piteå, Skellefteå, Lövånger, Bygdeå och Umeå i nuvarande Sverige.

År 1606 grundades staden Vasa i socknens kyrkby, till en början med namnet Mussar stad, för att året 1611 döpas om efter den kungliga ätten Vasa.

Sin nuvarande storlek fick kommunen 1973 då fem mindre kommuner – Korsholm, Kvevlax, Replot, Björköby och Solf – slogs ihop till en stor under namnet Korsholm. Samtidigt blev Sundom by, som tidigare varit en del av Solf kommun, en del av Vasa stad. Kommunens vapen, med fem gyllene band som flätas ihop, symboliserar kommunsammanslagningen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Korsholms kommunfullmäktige har 43 platser, varav 33 innehas av Svenska folkpartiet under perioden 2013-2016. Det näststörsta partiet är egentligen en förening; MSK eller Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö r.f. (översatt; De finskspråkigas kommunorganisation i Korsholm) som kom till 1960 för att säkra den finskspråkiga minoritetens intressebevakning i kommunen. Föreningen har fyra platser i fullmäktige. Socialdemokratiska partiet har tre platser, Kristdemokraterna har två medan Sannfinländarna har en plats.

Kyrklig organisation[redigera | redigera wikitext]

De svenskspråkiga medlemmarna av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är i Korsholms kommun uppdelade på fyra församlingar vilka i stort sett motsvarar de kommuner som fanns före sammanslagningen 1973: Korsholms svenska församling, Kvevlax, Replot och Solf. De bildar tillsammans Korsholms kyrkliga samfällighet. De finskspråkiga medlemmarna hör till Korsholms finska församling (Mustasaaren suomalainen seurakunta) som omfattar hela nuvarande Korsholms kommun.[6]

Skolor[redigera | redigera wikitext]

I det geografiskt utsträckta Korsholm finns det femton svenskspråkiga lågstadieskolor, medan det finns två finskspråkiga lågstadier. I Korsholm finns det ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt högstadium. Korsholm har ett gymnasium, det svenskspråkiga Korsholms gymnasium. De finskspråkiga gymnasieeleverna åker mest in till Vasa för sin utbildning.

Byar och ortnamn i Korsholm[redigera | redigera wikitext]

I kommundelen Replot, som tidigare var en egen kommun, finns byarna och bosättningsområdena Brändövik, Bulleråsen (hamn), Dommelskat (färjehamn), Klobbskat (fiskehamn), Norra Vallgrund, Panike (fi. Panikivi), Sommarö sund, Söderudden, Södra Vallgrund och Vistarna. Här finns också öarna Klobbhällan, Korsören, Norrskären (med fyr), Replotlandet, Ritgrund (fyr och lotsplats), Storkallan, Vallgrundslandet, halvön Bredskär samt fjärden Revöfjärden.

I kommundelen Kvevlax, som var egen kommun fram till 1973, finns byarna och bydelarna Koskö, Kuni, Lappsund, Vassor (där riksväg 8 passerar Vassorfjärden) samt Väster- och Österhankmo. Här finns också öarna Harapois, Hylpet, Keskar (uttalas tj-, fi. Kaiskenkari), Köklot och Värlax. Östra gloppet är en fjärd i Kvevlax och Vörå-Maxmo.

Veikars är en av de så kallade älvbyarna i Korsholms kommun. Med älvbyarna menas de byar i Korsholms kommun som ligger längs Kyro älv: Anixor, Martois, Miekka, Staversby, Veikars och Voitby. Byn fungerar i viss mån som älvbyarnas centrum med sin lågstadieskola, sitt planområde och idrottsplanen. I Veikars finns även en sommarteater, Korsholms Teater.

I resten av kommunen finns byarna och bosättningsområdena Alskat, Anixor, Barkarmo, Björköby (på ön Björkö), Böle, Helsingby, Iskmo, Kalvholm, Karkmo (fi. Karkkimala), Karperö, Kråklund, Majorna, Martois (fi. Martoinen), Miekka, Mobacken, Munsmo, Mälsor, Petsmo, Rimal (fi. Riimala), Singsby, Smedsby, Solf (fi. Sulva), Staversby (fi. Taurila), Svedjehamn, Toby, Tölby, Vallvik, Veikars (fi. Veikkaala), Vikby, Vistan, Voitby (fi. Voitila), Västersolf och Östersolf. Här finns också öarna Lappörarna, Slåttskäret, halvön Skalören, fjärdarna Norra gloppet, Södra gloppet, sundet Valsörsgloppet, vattendraget Toby å (fi. Laihianjoki) och slätten Söderfjärden. Halvön Bodön gränsar mot Vörå-Maxmo. Kyro älvs (fi. Kyrönjoki) fall i Voitby är en av de större forsarna i Österbotten.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Korsholm har ett ishockeylag som heter KoMu HT och ett fotbollslag som heter FC Korsholm. I Korsholm finns även andra fotbollslag, bl.a. FC KoMu, Vasa IFK, FC Kuffen och I JBK.

Kulturliv[redigera | redigera wikitext]

Musikfestspelen Korsholm är en årlig finländsk kammarmusikfestival i Vasa och Korsholm.

Musikinstitutet i Korsholm ger undervisning i musik och dans. Dessutom finns ett flertal fria musikskolor i kommunen.

Revyer ordnas sommartid på olika platser i kommunen, bland annat i Replot.

Solf hade under många år Junsele i Västernorrland som musikalisk vänort, då musikledarna Bjarne Berg (Solf) och Erik Nordien (Junsele) arbetade för ett ökat kulturutbyte.

Skådespelerskan Stina Ekblad kommer från Solf i Korsholms kommun.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2014”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8698&site=3&id=0. Läst 25 januari 2015. 
  3. ^ [a b] ”Korsholm, Korsholm, Österbotten”. Finlandssvenska bebyggelsenamn. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2436/korsholm-korsholm/. Läst 19 juli 2015. 
  4. ^ ”Mustasaari, Korsholm, Österbotten”. Finlandssvenska bebyggelsenamn. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2451/mustasaari-korsholm/. Läst 19 juli 2015. 
  5. ^ Nordlund, K.I. (1931). ”Allmogeseglationen i Närpes socken från 1300-talet till 1900-talet”. Blad ur Närpes historia. http://sydaby.eget.net/swe/allma.htm. Läst 13 juli 2015. 
  6. ^ ”Församlingen idag”. Korsholms svenska församling. http://www.korsholmssvenskaforsamling.fi/?page_id=35. Läst 23 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]