Helgdagar i Sverige

En helgdag är i Sverige en arbetsfri dag avsedd för vila eller religiösa högtider. I Sverige är helgdagarna fastställda i Svensk författningssamling som en söndag, eller en annan dag i en lista av helgdagar, varav somliga alltid hamnar på en fix veckodag, medan andra beräknas så att de hamnar på olika veckodagar olika år. Helgdagar kallas röda dagar då de ofta utmärks med rött i kalendrar, medan övriga dagar vanligtvis är märkta i svart.

Sverige har två sekulära helgdagar, första maj sedan 1939 respektive Sveriges nationaldag sedan 2005. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i kristendomen – med undantag av midsommardagen som levt kvar sedan forntiden (men som sedan 300-talet e.Kr. även firats som Johannes Döparens födelsedag). Även juldagen har ett icke-kristet ursprung men har kommit att bli en kyrklig helgdag.

Allmänna helgdagar och helgdagsaftnar i Sverige 2017

Söndagar är i lagens mening allmänna helgdagar, men här räknas övriga helgdagar och dessas helgdagsaftnar upp.

Datum 2017	Veckodag 2017	Namn	Arbets/öppettids- reduktion	! Beräkning
1 jan	Söndag	Nyårsdagen		Fast datum, 1 januari
5 jan	Torsdag	Trettondagsafton	-4	Fast datum, 5 januari
6 jan	Fredag	Trettondedag jul		Fast datum, 6 januari (Trettondedagen)
13 apr	Torsdag	Skärtorsdagen	-2	Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen
14 apr	Fredag	Långfredagen		Rörligt datum, fredagen före Påskdagen
15 apr	Lördag	Påskafton		Rörligt datum, lördagen före Påskdagen.
16 apr	Söndag	Påskdagen		Rörligt datum, första söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen
17 apr	Måndag	Annandag påsk		Rörligt datum, dagen efter påskdagen
30 apr	Söndag	Valborgsmässoafton	-4	Fast datum, 30 april
1 maj	Måndag	Första maj		Fast datum, 1 maj
25 maj	Torsdag	Kristi himmelsfärdsdag		Rörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen
3 jun	Lördag	Pingstafton		Rörligt datum, dagen före pingstdagen
4 jun	Söndag	Pingstdagen		Rörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen
6 jun	Tisdag	Sveriges nationaldag		Fast datum, 6 juni
23 jun	Fredag	Midsommarafton	-8	Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni och 25 juni (fredagen före midsommardagen)
24 jun	Lördag	Midsommardagen		Rörligt datum, lördagen mellan 20 juni och 26 juni
3 nov	Fredag	Allhelgonaafton	-4	Rörligt datum, fredag mellan 30 oktober och 5 november
4 nov	Lördag	Alla helgons dag		Rörligt datum, lördagen som infaller under perioden från 31 oktober till 6 november
24 dec	Söndag	Julafton		Fast datum, 24 december
25 dec	Måndag	Juldagen		Fast datum, 25 december
26 dec	Tisdag	Annandag jul		Fast datum, 26 december
31 dec	Söndag	Nyårsafton		Fast datum, 31 december

Noter:

Se även Helgafton och Annandag.

Allmänt lediga dagar i Sverige

Tre helgdagsaftnar är sedan 2009 jämställda med söndagar, nämligen midsommarafton, julafton och nyårsafton. Detta regleras i 3 a § av Semesterlagen. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter helt stängt. Post delas heller inte ut dessa dagar.

Andra helgdagsaftnar är i regel inte arbetsfria enligt gällande avtal på arbetsmarknaden. Däremot är det vanligt att många arbetsplatser genom åren avtalat sig till ledighet genom att arbeta lite mer på andra dagar och det är då en så kallad halvdag. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter öppet, fast med begränsade öppettider. Post delas ut som på en vardag.

Huruvida man är helt eller halvt ledig på de helgdagsaftnar som inte är att jämställa med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras i regel i kollektivavtal. För statsanställda gäller följande arbetstidsförkortning för denna grupp av helgdagsaftnar:

• Trettondagsafton – arbetstiden förkortas med 4 timmar
• Skärtorsdagen – arbetstiden förkortas med 2 timmar
• Valborgsmässoafton – arbetstiden förkortas med 2 timmar, förutom när valborgsmässoafton infaller på en fredag då arbetstiden förkortas med 4 timmar
• Allhelgonaafton, dagen före alla helgons dag – är en afton och skall räknas som ledig
• Den 23 december – arbetstiden förkortas med 4 timmar om det är en fredag, annars ingen arbetstidsförkortning

Inom handeln har man ofta generösa öppettider. Köpcentrum brukar ha öppet söndagar och helgdagar, medan enskilda butiker ofta har stängt sådana dagar. Men det är stängt i de flesta köpcentra på nyårsdagen, påskdagen, midsommardagen och juldagen, ganska ofta även nyårsafton, midsommarafton och julafton.

Helgdagsreformer

1571 års kyrkoordning

Under reformationen avskaffades ett stort antal av de helgondagar som hade växt fram i den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa. De kvarvarande helgdagarna listades i 1571 års kyrkoordning:

• Kristusdagarna:
  • De fyra juldagarna
  • Nyårsdagen
  • Trettondedag jul
  • Skärtorsdagen
  • Långfredagen
  • De fyra påskdagarna
  • Kristi himmelsfärdsdag
  • De fyra pingstdagarna
  • Kristi förklaring
• Mariadagarna:
  • Kyndelsmässodagen
  • Jungfru Marie bebådelsedag
  • Jungfru Marie besökelsedag
• Apostladagarna (utom Petrus Cathedraticus):
  • Pauli omvändelse, 25 januari
  • Mattias dag, 24 februari
  • Filippos och Jakob den yngres dag, 1 maj
  • Petrus och Paulus dödsdag, 29 juni
  • Jakob den äldres dag, 25 juli
  • Petri fäng, 1 augusti
  • Bartolomeus dag, 24 augusti
  • Matteus dag, 21 september
  • Judas Taddeus och Simon Ivrarens dag, 28 oktober
  • Andreas dödsdag, 30 november
  • Tomas dag, 21 december
  • Johannes dag, 27 december
• Den helige Johannes Döparens dag
• Mickelsmäss
• Allhelgonadagen

Kungliga förordningen den 4 november 1772

År 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning. Några helgdagar flyttades till följande söndag medan andra avskaffades helt.

• Kyndelsmässodagen, mickelsmäss och allhelgonadagen flyttades till följande söndag.
• Tredjedag och fjärdedag jul, påsk och pingst, Jungfru Marie besökelsedag, skärtorsdagen, apostladagarna och gångdagarna efter bönsöndagen avskaffades helt.

Första maj

Första maj blev allmän helgdag i Sverige 1939, som den första icke-kristna helgen.

Lag 1952:48

År 1952 antogs lag 1952:48 som började gälla året efter. Den berörde tre helgdagar. Jungfru Marie bebådelsedag flyttades till närmaste söndag. Midsommardagen förlades på samma sätt till närmaste lördag. Dessutom infördes en ny helgdag, Alla helgons dag, på lördagen före allhelgonadagen. Anledningen till förändringen var bland annat att man ville ge yrkesarbetande en sammanhängande ledighet. Lördagarna var vid den tiden arbetsdagar.

Nationaldagen

Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. Samma år förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus och blev vanlig arbetsdag.

Tidningsfria dagar

Tidningsfria dagar är ett begrepp som används om vissa helgdagar då inga av de stora dagstidningarna (eller övriga tidningar som i vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut i pappersform och distribueras. Nu för tiden uppdateras de dock vanligen på internet även dessa dagar, som är följande:

• Nyårsdagen, 1 januari
• Trettondedag jul, 6 januari
• Långfredagen
• Annandag påsk
• Första maj
• Kristi himmelsfärdsdag
• Nationaldagen, 6 juni
• Midsommardagen
• Alla helgons dag
• Juldagen, 25 december
• Annandag jul, 26 december (varierar, exempelvis Dagens Nyheter utkommer inte, men Göteborgs-Posten har traditionellt sett utkommit, 2009 och 2010 var den dock helt tidningsfri)

Se även

• Bankdag
• Öppettider i Sverige
• Lagen om allmänna helgdagar

Externa länkar

• nackan.se - Visa helgdagar för olika år
• riksdagen.se - Lag (1989:253) om allmänna helgdagar