Helgdagar i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En helgdag är i Sverige en arbetsfri dag avsedd för vila eller religiösa högtider. I Sverige är helgdagarna fastställda i Sveriges rikes lag som en söndag, eller en annan dag i en lista av helgdagar, varav somliga alltid hamnar på en fix veckodag, medan andra beräknas så att de hamnar på olika veckodagar olika år.[1] Helgdagar kallas röda dagar då de ofta utmärks med rött i kalendrar, medan övriga är märkta i svart.

Sverige har två sekulära helgdagar, första maj sedan 1939 respektive Sveriges nationaldag sedan 2005. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i kristendomen – med undantag av midsommardagen som levt kvar sedan forntiden. Även juldagen har ett icke-kristet ursprung men har kommit att bli en kyrklig helgdag.

Allmänna helgdagar och helgdagsaftnar i Sverige 2016[redigera | redigera wikitext]

Söndagar är i lagens mening allmänna helgdagar, men här räknas övriga helgdagar och dessas helgdagsaftnar upp.

Datum 2016 Veckodag 2016 Namn Arbets/öppettids-
reduktion
[källa behövs]
Beräkning
1 jan Fredag Nyårsdagen[Not 1] Fast datum, 1 januari
5 jan Tisdag Trettondagsafton[Not 2] Fast datum, 5 januari
6 jan Onsdag Trettondedag jul Fast datum, 6 januari (Trettondedagen)
24 mar Torsdag Skärtorsdagen[Not 2] -4 Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen
25 mar Fredag Långfredagen Rörligt datum, fredagen före Påskdagen
26 mar Lördag Påskafton Rörligt datum, lördagen före Påskdagen.
27 mar Söndag Påskdagen Rörligt datum, första söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen
28 mar Måndag Annandag påsk Rörligt datum, dagen efter påskdagen
30 apr Lördag Valborgsmässoafton[Not 2] -4 Fast datum, 30 april
1 maj Söndag Första maj Fast datum, 1 maj
5 maj Torsdag Kristi himmelsfärdsdag Rörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen
14 maj Lördag Pingstafton Rörligt datum, dagen före pingstdagen
15 maj Söndag Pingstdagen Rörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen
6 jun Måndag Sveriges nationaldag Fast datum, 6 juni
24 jun Fredag Midsommarafton[Not 3] Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni och 25 juni (fredagen före midsommardagen)
25 jun Lördag Midsommardagen Rörligt datum, lördagen mellan 20 juni och 26 juni
4 nov Fredag Allhelgonaafton[Not 2] -4 Rörligt datum, fredag mellan 30 oktober och 5 november
5 nov Lördag Alla helgons dag Rörligt datum, lördagen som infaller under perioden från 31 oktober till 6 november
24 dec Lördag Julafton[Not 3] Fast datum, 24 december
25 dec Söndag Juldagen Fast datum, 25 december
26 dec Måndag Annandag jul Fast datum, 26 december
31 dec Lördag Nyårsafton[Not 3] Fast datum, 31 december

Noter:

  1. ^ Föregående dag, alltså 31 december nederst i tabellen, räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.
  2. ^ [a b c d] Denna dag har inte lagstadgad ställning som arbetsfri dag. Många arbetsplatser har ändå förkortad arbetstid enligt kollektivavtal eller lokala avtal.
  3. ^ [a b c] Denna dag räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.

Se även Helgafton och Annandag.

Allmänt lediga dagar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Tre helgdagsaftnar är sedan 2009 jämställda med söndagar, nämligen midsommarafton, julafton och nyårsafton. Detta regleras i 3 a § av Semesterlagen. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter helt stängt. Post delas heller inte ut dessa dagar.

Andra helgdagsaftnar är i regel inte arbetsfria enligt gällande avtal på arbetsmarknaden. Däremot är det vanligt att många arbetsplatser genom åren avtalat sig till ledighet genom att arbeta lite mer på andra dagar och det är då en så kallad halvdag. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter öppet, fast med begränsade öppettider. Post delas ut som på en vardag.

Huruvida man är helt eller halvt ledig på de helgdagsaftnar som inte är att jämställa med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras i regel i kollektivavtal. För statsanställda gäller följande arbetstidsförkortning för denna grupp av helgdagsaftnar:

  • Trettondagsafton – arbetstiden förkortas med 4 timmar
  • Skärtorsdagen – arbetstiden förkortas med 2 timmar
  • Valborgsmässoafton – arbetstiden förkortas med 2 timmar, förutom när valborgsmässoafton infaller på en fredag då arbetstiden förkortas med 4 timmar
  • Allhelgonaafton, dagen före alla helgons dag – arbetstiden förkortas 4 timmar
  • Den 23 december – arbetstiden förkortas med 4 timmar om det är en fredag, annars ingen arbetstidsförkortning

Inom handeln har man ofta generösa öppettider. Köpcentrum brukar ha öppet söndagar och helgdagar, medan enskilda butiker ofta har stängt sådana dagar. Men det är stängt i de flesta köpcentrum på nyårsdagen, påskdagen, midsommardagen och juldagen, ganska ofta även nyårsafton, midsommarafton och julafton.

Helgdagsreformer[redigera | redigera wikitext]

1571 års kyrkoordning[redigera | redigera wikitext]

Under reformationen avskaffades ett stort antal av de helgondagar som hade växt fram i den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa. De kvarvarande helgdagarna listades i 1571 års kyrkoordning:[2][3]

Kungliga förordningen den 4 november 1772[redigera | redigera wikitext]

År 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning. Några helgdagar flyttades till följande söndag medan andra avskaffades helt.[5]

Första maj[redigera | redigera wikitext]

Första maj blev allmän helgdag i Sverige 1939, som den första icke-kristna helgen.

Lag 1952:48[redigera | redigera wikitext]

År 1952 antogs lag 1952:48 som började gälla året efter. Den berörde tre helgdagar. Jungfru Marie bebådelsedag flyttades till närmaste söndag. Midsommardagen förlades på samma sätt till närmaste lördag. Dessutom infördes en ny helgdag, Alla helgons dag, på lördagen före allhelgonadagen. Anledningen till förändringen var bland annat att man ville ge yrkesarbetande en sammanhängande ledighet. Lördagarna var vid den tiden arbetsdagar.[2]

Nationaldagen[redigera | redigera wikitext]

Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. Samma år förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus och blev vanlig arbetsdag.

Tidningsfria dagar[redigera | redigera wikitext]

Tidningsfria dagar är ett begrepp som används om vissa helgdagar då inga av de stora dagstidningarna (eller övriga tidningar som i vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut i pappersform och distribueras. Nu för tiden uppdateras de dock vanligen på internet även dessa dagar, som är följande:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
  2. ^ [a b] 6 juni-utredningen (2004). Nationaldagen - ny helgdag. Stockholm. Sid. 18. ISBN 91-38-22129-2. https://books.google.se/books?id=n_ukOPxda-gC. Läst 26 december 2015 
  3. ^ [a b] Om betydelsen af uttrycket festum terræ i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen (1922)
  4. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904–26 (om NF)
  5. ^ Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt. Jönköping: J. Sandwall. 1846. Sid. 140. https://books.google.se/books?id=OzIuAAAAYAAJ. Läst 26 december 2015 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]