Valborgsmässoafton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Valborgsmässoafton (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Valborg” leder hit. För andra betydelser, se Valborg (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Majbrasan” leder hit. För kappseglingen, se Majbrasan (kappsegling).
Valborgsmässoafton
Valborgsbrasa-1.jpg
Valborgsbål vid Ringsjöns strand 2004.
Typ Högtid
Datum 30 april-1 maj
Geografi och firare Europa Europa
Period Gammal tradition
Anledning Vårfest
Traditioner Tända brasa


Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga Valborg.

Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens denna dag hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland annat genom scenen "Walpurgisnacht" i Goethes Faust), och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.[1][2]

Valborgsmässoafton infaller på solens "kvartspunkt" i solhjulet, mitt emellan vårdagjämning och midsommar, och motsvaras av det hedniska Beltaine.

Allmänt firande i Finland och Sverige[redigera | redigera wikitext]

Valborgseld

På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, kanske i folkmun populäraste, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.

De flesta svenskar firar Valborgsmässoafton men förbinder inte firandet med heliga Valborg. Valborgsfesten står oftare som symbol för våren och ljuset, därigenom går firandet längre tillbaka i tiden än kristendomen som, när den vann utbredning i Norden, knöt an till de gamla festerna. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i valborgselden. Seden att fira olika våreldar har därigenom botten i både kristen och hednisk tradition. När Sverige kristnades på 1000-talet byggdes vissa av de kristna kyrkorna på den gamla religionens högtidsplatser och knöt också rumsligt an till de rådande högtiderna. Till exempel byggdes gamla Uppsala kyrka direkt i anslutning till det tempel som fanns där långt in på 1000-talet.

Valborg som akademisk högtid[redigera | redigera wikitext]

Dagen är en av årets stora högtidsdagar vid flertalet av Finlands och Sveriges högskolor och universitet, där man den 30 april sätter på sig studentmössan, eller sommarmössan i de sammanhang där även vinterstudentmössa används.[3] I Göteborg anordnar teknologerna vid Chalmers tekniska högskola Cortègen, och i Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår Forsränningen.

Valborgsmässofirande i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Studenttåg med studentorkestrar och -föreningar avgår från de olika kårhusen för att sammanstråla i Trädgårdsföreningen klockan 15. Där spelar olika orkestrar och vårtal hålls, vilket avslutas med mösspåtagning.

Höghjulingen och quattrocyklotronen vid Chalmerscortègen i Göteborg

Klockan 18.15 inleds Cortègen från Chalmers. Det är en lång karavan som under ett par timmar ringlar genom stadens centrala gator, huvudsakligen utgjord av lastbilar med av studenter byggda scener i papp och papier maché där studenterna agerar skådespelare. Scenerna anknyter till aktuella händelser. Mellan lastbilarna förekommer så kallade "lösnummer". Det kan till exempel vara fantasifullt ombyggda bilar, motoriserade badkar, toaletter och stolar, diverse spektakulära hemmabyggen. Inför Cortègen har chalmeristerna under en månads tid sålt Cortègeprogram - en publikation baserad på studentikos humor - på stan iklädda vita rockar och ibland Chalmers vintermössa. Cortègen ses av ett par hundra tusen göteborgare. Cortègetraditionen går tillbaka till 1909.

Traditionsenlig valborg i Helsingfors[redigera | redigera wikitext]

Vid valborg (Vappen) inleds festligheterna den 30 april klockan 18.00 i Helsingfors med att studenterna samlas vid statyn Havis Amanda för att klä den med en studentmössa. De olika högskolorna har sina egna program på kvällen och natten, men på morgonen den 1 maj hör det till att bevista studentsången; den svenskspråkiga Akademiska sångföreningen gör det i Kajsaniemiparken, följda av teknologernas blåsorkester Humpsvakar. De finskspråkiga Ylioppilaskunnan Laulajat sjunger i Ulrikasborg. Vid tjänlig väderlek kombineras valborgsfirandet med picknick.

Traditionsenlig valborg i Linköping[redigera | redigera wikitext]

På valborg i Linköping brukar dagen inledas med lekar eller tävlingar vid Stångån eller Tinnerbäcken. Därefter är det kortege till Borggården vid Linköpings slott. Akademiska föreningen har traditionsenlig champagnelunch på Nationernas Hus.

Studentorkestern LiTHe Blås marscherar genom stan och kommer klockan 15 fram till Borggården där Linköpings Studentsångare inleder med vårsånger på Borggården. Mösspåtagning sker efter den första sången. En representant för studentkårerna och en representant för lärarkollegiet håller vårtal. På kvällen har sektionerna eller nationerna middag eller bal.

Studentorkesterfestivalen har byggstart för kortegelagen där man tävlar om att få en bra plats på byggområdet. På kvällen är det kravall, Akuten som hålls på Kårallen.

Den så kallade Valborg-kortegen, med närmare 1000 motorcyklar, startar i Linköping, åker via centrum och vidare till Väderkvarnsbacken i Skänninge.

Traditionsenlig siste april i Lund[redigera | redigera wikitext]

En traditionsenlig valborgsmässoafton i det akademiska Lund kallas för siste april. Siste april-festligheterna i Lund var ursprungligen en förfest inför studentkårens rektorsuppvaktning den 1 maj. Numera firas siste april i Lund med kamp mellan nationerna i grenar såsom pajkastning och dragkamp. Dessa så kallade Siste april-lekar instiftades av Aron Borelius, professor i konsthistoria vid Lunds universitet 1958-1964. Övriga befolkningen beger sig till Stadsparken för en gigantisk picknick och de minsta åker karusell på södra lekplatsen. Under hela dagen hålls aktiviteter såsom sillfrukost på någon av studentnationerna, lekar och tävlingar i Stadsparken (tidigare på Centrala idrottsplatsen), Stadsparken, picknick i Stadsparken, karuseller och tivoli, traditionell mösspåtagning på Tegnérsplatsen. Radio AF sänder traditionsenligt direkt från Stadsparken. Tal av Lunds Universitets Studentkårers vice ordförande, samt sång av Studentsångarna som sjunger ut vintern, traditionsenlig siste-apriluppsättning av Lundaspexarna, Wermlands Nations traditionsenliga bal på Grand Hotel eller Sittning på någon av nationerna och också många fester natten lång. På 1 maj avslutar många sitt siste april-firandet med frukostbuffé på Grand Hotel för att på så sätt sätta punkt för ett komplett dygns firande. Rektorsuppvaktning 1 maj (studenterna uppvaktar rektorn på Universitetshusets trappa) och traditionsenligt hälsar Studentsångarna våren välkommen från Universitetshusets trappa som direktsänds i TV4.

Traditionsenlig valborg i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Majbrasa på Skansen under valborg.

Skansen i Stockholm har man firat vårens ankomst sedan 1894 och programmet består av studentsång, konserter, vårtal och valborgsmässobål. Klockan 15.00 inleds den traditionella mösspåtagningen för studenterna.

Traditionsenlig valborg i Umeå[redigera | redigera wikitext]

En av de äldsta traditionerna vid Umeå universitet är Renhornens konserter, som numera hålls i Aula Nordica två gånger under eftermiddagen. Valborg är också dagen för Medicinska studentkårens sillunch på kårhuset Villan. Av tradition brukar också nationerna samlas för champagnefrukost vid universitetsdammen. Alltmer populärt är också att samlas för grillfester, vid campus, i studentområden och i naturen runt universitetet.

Sedan 2006 – det år Umeå utsetts till Årets studentstad [4]– firas också Valborg på campus, som är ett samarrangemang med Umeå kommun och Akademiska hus, och därför en angelägenhet för tusentals umebor (utöver studenter och akademiker).

Firandet brukar inledas kl. 18.00 med uppträdande och diverse aktiviteter för hela familjen. Strax innan kl. 20 framträder Valborgskören, med medlemmar från Umeå Studentkör, Nationskören, Umeå vokalensemble och ibland även från Sångkraft.

Kl 20.00 hålls ett vårtal av någon av universitets doktorer eller professorer, varpå brasan tänds. Firandet avslutas med musikuppträdanden, hittills ofta med något lokalt band som Isolation Years, David Sandström Overdrive och Deportees.[5]

Traditionsenlig Sista april eller Valborg i Uppsala[redigera | redigera wikitext]

Carolinabacken sedd från Carolina Redivivas balkong, strax före mösspåtagningen i Uppsala

Firandet av vårens ankomst är en urgammal tradition som under 1800-talets första hälft övertogs av studenterna i bland annat Uppsala. Under denna tid började studenterna manifestera sig som en särskild samhällsgrupp med egna traditioner och fester. År 1842 fastslog Upsala studenters sångförening (Allmänna Sången) att valborgsmässoafton skulle vara en av fyra årliga högtider som studenterna särskilt skulle fira. De tre övriga var Gustav Vasas födelsedag den 12 maj och Gustav II Adolfs och Karl XII:s dödsdagar 6 respektive 30 november. Från mitten av 1850-talet till och med 1904 firades även unionsdagen 4 november under livliga former. Av dessa fem särskilda festdagar har bara valborgsmässoafton och (i någon mån) 6 november överlevt in i vår tid.

Av olika memoarskildringar framgår ganska väl hur valborgsfirandet gick till under 1800-talet. Sången var viktig, nationsidentiteten var viktig. Stora torget var den stora festplatsen, där samlades studenterna på dagen och där avslutades på nattkröken det hela med ringdans (ofta till lokalbefolkningens och polisens förtret).

Under 1900-talet har traditionen utvecklats och förändrats. Torgny T:son Segerstedt blev 1955 rektor vid Uppsala universitet. Han skapade tidigt traditionen att rektor skulle vinka med sin studentmössa exakt kl. 15 från Carolinas balkong.

Sedan 1975 äger den så kallade forsränningen rum klockan 10 på sista april. Den började som en informell tävling i gummibåtar utmed Fyrisåns centrala delar, men utvecklades snart till en karnevalskiknande företeelse. Tusentals åskådare kantar åns sidor under evenemanget varje år.

Studenterna börjar två dagar före valborg, den 28 april med det som kallas "skvalborg" som dagen efter följs av "kvalborg" då man ofta har grillfester, lekar och annat under dagen och sedan går ut på nation och festar till kl 03. För studenterna som läser på Teknat-fakulteten och/eller bygger en flotte till Forsränningen börjar festligheterna ännu tidigare, redan 24 april börjar Forsfestivalen där flottarna byggs och det finns massa aktiviteter som är öppna för allmänheten. På sista april börjar man sedan i regel ganska tidigt på morgonen. En normal valborgsmässoafton kan se ut på följande sätt:

  • 07.00–09.30 Champagnefrukost i Slottsbacken eller på gräset i någon av stadens parker, alternativt i privat regi i någons hem.
  • 10.00–12.00 Forsränning nedför Fyrisån från Eddaspången till Islandsfallet med stilbedömning vid Kvarnfallet. Studenter från hela Sverige åker i flottar bestående av cellplast och trä. Cirka 100 flottar brukar delta.
  • 12.00–14.30 Sillunch vilket brukar ske i privat regi, på nation eller i någon av parkerna.
  • 13.30 Mansstämmor från Uppsala Domkyrkas Gosskör bjuder på Valborgssång i Engelska parken.
  • 15.00 (exakt) Rectrix magnifica hälsar våren kommen från balkongen på Carolina Rediviva. Rektor höjer sin vita studentmössa vilket är signalen till att Studentsången ska sjungas och sedan sker Mösspåtagning, allmänt vårjubel och därefter rusning nerför Carolinabacken till champagnegalopp eller champagnelyx på stadens studentnationer då man i oömma kläder sprutar mousserande vin på varandra till livemusik. I dag får det dock anses vara omöjligt att förena mösspåtagningen med att gå på champangegalopp då nationerna ej kan rymma alla studenter. De studenter som vill gå på champagnegalopp måste i regel köa utanför nationerna långt före kl 15.00.
  • 15.15 Orphei Drängar ger konsert i universitetets aula och i universitetsparken.
  • 17.30 (tidigast) sittning på respektive nation. Middag, dans, allmän gamman - med avbrott för:
  • 21.00 Vid Gunillaklockan håller Curator curatorum tal till våren, med sånger framförda av Allmänna Sången.
  • 22.00 Åter till respektive nation för sexa och fortsatt fest.

Under natten kan festandet vara ganska hårt och det finns bland annat en tradition att kasta ut möbler och andra föremål genom fönstren i studentområdena.

Idag har många av de traditionella aktiviteterna fått ge vika för picknick i stadens parker. Framför allt Ekonomikumparken brukar från tidig morgon invaderas av tusentals festande studenter.

Dagen efter valborg (finalborg) håller många nationer en majmiddag som bevistas av de tappraste studenterna som inte fått nog efter 30-40 timmars konstant festande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Traditionsenlig valborg i Åbo[redigera | redigera wikitext]

Valborgsfirandet inleds för de svenskspråkiga studenterna i Vårdbergsparken klockan 18, med konsert av Brahe Djäknar och mösspåtagning. Konserten och firandet sänds i television. De finska studenterna firar i Puolalaparken. Efter detta samlas alla studenterna vid Aura ås strand, där statyn Liljan får studentmössa. Kvällen firas i vänners lag, ofta på olika restauranger. Nästa dag, första maj, ordnar Åbo universitets och Åbo Akademis studentkårer picknick i Vårdbergsparken.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Valborg i Nordisk familjebok (första upplagan, 1893)
  2. ^ Valborg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  3. ^ Se Lista över teknologmössor
  4. ^ SFS - Årets student
  5. ^ Valborg på campus vid Umeå universitet Hämtad 20 april 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]