Hovdala slott

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hovdala slott
Slott
Hovdala slott
Hovdala slott
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Kommun Hässleholm
Koordinater 56°06′16″N 13°42′45″Ö / 56.10444°N 13.71250°Ö / 56.10444; 13.71250
Kulturmärkning
Enskilt
byggnadsminne
18 april 1947
 - Beteckning i BBR Hovdala 1:3
Ägare Statens fastighetsverk
Byggstart 1500-talet
GeoNames 2704706
Webbplats: http://www.hovdala.se
Porttornet
Porttornet

Hovdala är ett slott i Brönnestads socken i Hässleholms kommun.

Hovdala slott ligger vid Finjasjön, 7 km söder om Hässleholm och 10 km sydost om Tyringe.

Slottet har anor från medeltiden och består av två delar, mangården och ladugården.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hovdala omtalas första gången på 1300-talet. På Gårdstaliden, omkring en kilometer öster om slottet, låg tidigare en borg från högmedeltiden där man gjort flera arkeologiska undersökningar. Den första kända ägaren till egendomen hette Magnus Råbock (Raboc) och omnämns på slutet av 1300-talet.[1]

I slutet av 1400-talet kom Hovdala i släkten Laxmands ägo.

På 1500-talet flyttade borgen till sitt nuvarande läge[2] på en holme, närmare Finjasjön och i anslutning till Hovdalaån, för att bättre kunna motstå belägring och stormning.

Else Björnsdatter Laxmand gifte sig med den danske rikskanslern Ejler Grubbe och slottet hamnade på så vis släkten Grubbe. Deras son Sivert ärvde Hovdala 1585 och lät år 1600 bygga det mäktiga port- och försvarstornet som leder in till förborgen eller det vi idag kallar ladugården.

Med sitt läge i gränslandet mellan Sverige och Danmark spelade Hovdala en viktig roll under krigen mellan dessa länder på 1600-talet. År 1612 stormades Hovdala av svenskar i samband med Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark, men utan framgång. Till minne av denna händelse finns en huggen stenplatta inmurad i porttornet, uppsatt 1633[3].

Sivert Grubbe överlät 1634 Hovdala till sin svärson Jochum Beck. Han satsade sin stora förmögenhet på Andrarums alunbruk och dog utfattig 1682. Redan 1648 hade Beck fått avträda Hovdala till några av sina långivare, som 1656[4] delade upp egendomen mellan sig.

1665 köpts Hovdala av dansken Jens Michelsen, eller på svenska Jöns Michelsson, som blev adlad Ehrenborg av Karl XI 1687. Under hans tid sägs det att Hovdala stormades och brändes av snapphanar den 7 augusti 1678, men troligare var det delar av den retirerande danska armén som tidigare under skånska kriget befunnit sig under belägring i Kristianstad. Michelsson hade under kriget en svensk här förlagd på Hovdala och straffades av den danska armén genom att slottet stormades och sattes i brand.

Ryttmästaren Casper Ehrenborg, J Michelssons sonson, gjorde Hovdala till fideikommiss. Hovdala var ett mycket stort gods med cirka 7 000 hektar mark. Slottet beboddes av släkten Ehrenborg under åren 1665–1981[5][6][7], men marken kom i svenska statens ägo genom expropriering redan 1944 och användes som militärt övningsområde. Idag ägs markerna av Hässleholms kommun.

Slottet ägs sedan expropieringen av staten och är ett nationellt kulturarv och sedan 1947 ett statligt byggnadsminne och 2003 tilldelades slottet det prestigefyllda Europa Nostra Award[8] för varsam restaurering, storslagen enkelhet och en köksträdgård utöver det vanliga.

Hovdala castle as seen from the garden

Byggnad[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande mangårdsbyggnaen byggdes i början av 1500-talet som en kringbyggd borg på pålbäddar på en holme. Borgen omgavs av vallgravar med vatten från ån och Finjasjön. Vallgravarna finns fortfarande kvar, men är torrlagda efter att man sänkt vattennivån i Finjasjön 1904[9].

Dagens mangårdsbyggnad består dock enbart av tre längor:

  • Den norra, som byggdes i början av 1500-talet, (ankarjärnen bär årtalet 1511).
  • Den östra, som varit det egentliga boningshuset, byggdes 1681-82 av Jens Mikkelsen, adlad Ehrenborg av Karl XI 1687.
  • Den södra längan byggdes 1805.

Ladugården består av en stor ladu- och magasinsbyggnad som uppfördes av Jens Mikkelsen 1680, en stor stenladugård från 1868 samt ett imponerande porttorn byggt år 1600[10].

Tornet bär än i dag spår av strider som utkämpades i slutet av 1600-talet då snapphanar understödda av danskar angrep Hovdala under skånska kriget 1675–1679.

Till slottet hör även en äldre park med lövträd, fruktträd, kryddgård, labyrint och ett orangeri från 1763, som restaurerades i mitten av 1990-talet.

Slottet är sedan 1998 öppet för allmänheten. Sommartid anordnas guidade visningar. På slottet finns restaurang och café.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kewenter Eva, Hovdala slott 2008
  2. ^ ”Hovdala slott — SFV”. www.sfv.se. https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/skane-lan-m/hovdala-slott/. Läst 23 augusti 2020. 
  3. ^ Kewenter Eva, Hovdala slott 2008 s.18
  4. ^ Anna Hansen. ”HOVDALA SLOTT - en trädgårdshistorisk studier”. Sveriges lantbruksuniversitet - SLU. https://stud.epsilon.slu.se/1190/2/hansen_a_100519.pdf. 
  5. ^ Anna Hansen. ”HOVDALA SLOTT - en trädgårdshistorisk studier”. Sveriges lantbruksuniversitet - SLU. https://stud.epsilon.slu.se/1190/2/hansen_a_100519.pdf. 
  6. ^ ”Hovdala, Sverige |”. slottsguiden.info. https://slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=52. Läst 25 september 2020. 
  7. ^ ”Visningar - Hässleholm Tourist Center”. turism.hassleholm.se. http://turism.hassleholm.se/hovdala-slott/hovdala-slott/besok/visningar.html. Läst 25 september 2020. 
  8. ^ ”Hovdala Slott - Svenskt Kulturarv”. www.svensktkulturarv.se. http://www.svensktkulturarv.se/skaane/hovdala-slott/. Läst 23 augusti 2020. 
  9. ^ Staffan Nilsson (2020). ”Hovdala slott i västra Göinge - Ärans borg”. Tidskriften Kulturvärden 2002:4 (Statens Fastighetsverk) (2). https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2002_04/s3-hovdala_slott_i_vastra_goinge_arans_borg.pdf. 
  10. ^ ”Hovdala slott — SFV”. www.sfv.se. https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/skane-lan-m/hovdala-slott/. Läst 23 augusti 2020. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bakbok : recept från Hovdala slotts kök. Stockholm: BoD. 2015. Libris länk. ISBN 978-91-7463-638-3 
  • Brogårdh, Thore (2001). Hovdala slott. Hässleholm: Hovdala slottsförvaltning. Libris länk 
  • Hovdala slott : en upplevelse i tid och rum. Stockholm: Statens fastighetsverk. 2010. Libris länk 
  • Nilén, Kristina (2009). Hovdala slott huvudbyggnaden : dokumentation i samband med fasadrenovering : byggnadsarkeologisk dokumentation 2007, Brönnestads socken, 1031, Hässleholms kommun, Skåne län. Rapport / Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne, 1651-0933 ; 2009:10. Kristianstad: Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Libris länk 
  • Nilén, Kristina Johnsson (2000). Hovdala slott : kompletterande dokumentation i samband med restaurering 1997–1998. Rapport / Regionmuseet i Skåne, 1404-0239 ; 2000:1. Kristianstad: Regionmuseet i Skåne. Libris länk 
  • Persson, Lars (2008). På jakt efter Hovdala by : en kulturgeografisk studie av huvudgården Hovdalas ägoområde : Brönnestads socken i Hässleholms kommun, Skåne län : kulturhistorisk utredning. Rapport (Enheten för kulturmiljövård, Malmö kulturmiljö), 1653-493X ; 2008:15. Malmö: Enheten för kulturmiljövård, Malmö kulturmiljö. Libris länk 
  • Åberg, Alf (1966). Kungaslott och adelsborgar från vasatiden / [text:] Alf Åberg ; [foto:] Ola Terje. Stockholm: Forum. sid. 160–166. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]