Malmöhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Malmöhus (olika betydelser).
Malmöhus, Malmöhus slott
Riksfäste
Malmöhus slott
Malmöhus slott
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Kommun Malmö
Ort Malmö
Koordinater 55°36′18″N 12°59′15″Ö / 55.60500°N 12.98750°Ö / 55.60500; 12.98750
Kulturmärkning
Statligt
byggnadsminne
25 januari 1935
 - Beteckning i BBR Innerstaden 10:284
Byggherre Albert Jepsen Ravensberg m fl
Ägare Statens Fastighetsverk
Färdigställande 1434
Större förändringar 1526: ombyggnad, 1927: restaurering
Webbplats: http://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Museer--utstallningar/Malmo-Museer/Aktuella-utstallningar/Slottsholmen/Malmohus-slott.html

Malmöhus eller Malmöhus slott är ett slott med medeltida anor beläget på Slottsholmen i Malmö. Det uppfördes mellan 1526 och 1539 och är därmed Nordens äldsta bevarade renässansslott. Slottet Malmöhus är en del av Malmö museer. Det ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. [1]Här finns också Malmö konstmuseum. Nära slottet finns även Kommendanthuset och Slottsmöllan.

Rekonstruktion av det äldre Malmöhus.
Malmöhus slott i kvällsbelysning.
Flygbild från nordväst.
Flygbild söderifrån.
Interiör från borggården.

Byggnadshistoria[redigera | redigera wikitext]

Slottets föregångare började byggas 1434 av kung Erik av Pommern. Kungen beordrade en kraftfull utbyggnad av Malmös försvar mot sjösidan. Sedan början av 1400-talet hade det pågått ett uppbyggande av en strandmur i staden. På kunglig order påskyndades nu detta arbete samtidigt som den nya borgen kom att bilda strandmurens västra försvarspunkt. Borgen, den så kallade Møntergaarden (Myntargården), var av typen kastell, det vill säga en rektangulär anläggning omgiven av höga murar med ett porttorn. Borgen har haft en förborg i öster men denna försvann redan vid anläggandet av det nuvarande slottets vallgrav på 1530-talet.

Fredrik I beordrade år 1525 sin länsherre på Malmöhus Albert Jepsen Ravensberg att bygga ett nytt slott. 1530 fick han utbetalt en enorm summa (5690 Mark) för fyra års byggnadsarbete. Det var under denna period som den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. Slottets inre borggård skulle inramas av en tre våningar hög skyttegång. Entrén till slottet flyttades samtidigt genom tillkomsten av den västra förborgen. Från själva huvudbyggnaden skulle också utgå en fyra våningar hög skyttegång åt både väster och öster. I väster anslöt denna till det nuvarande porttornet vilket från början haft ytterligare en våning. Det är främst genom tydliga spår i de existerande murarna som slottets äldsta byggnadsfaser har kunnat utläsas.

År 1529 utbröt en eldsvåda på slottet. Hur omfattande denna varit finns dock inga uppgifter om. Efterföljande år höjs emellertid länsintäkterna som ska användas till slottet byggande från 300 Mark till 500 Mark och 1532 till hela 888 Mark. Detta visar att byggandet av det nuvarande slottet pågått under denna tid. År 1534 bröt grevefejden ut och borgarna rev då den väldiga mur med skyttegångar som utgick från huvudbyggnaden och som kringgärdade slottets inre borggård. Fortfarande kan man se de sargade spåren efter denna mur i huvudbyggnaden, ett bevis på att det nuvarande slottet är uppfört före året 1534. I litteratur om Malmöhus framhålls ofta att det nuvarande slottet uppförts efter grevefejdens slut, en uppgift som således svårligen stämmer med bevarade byggnadsspår och räkenskaper. Åren 1537–1540 förstärktes i stället slottet på order av Kristian III genom anläggande av en vallgrav och vallar med fyra stora hörntorn av tegel.

Personhistoria[redigera | redigera wikitext]

Slottsmöllan, en gammal väderkvarn som ligger på resterna av bastion Stenbocken, sydväst om slottet.

År 1526 skapades Malmöhus län genom indragandet av det forna Lindholms län vilket bestod av de tre häraderna Oxie, Ingelstads och Järrestads härader. Dessutom tillkom Högby län (nuvarande Hyby i Bara härad). Genom intäkterna från länen skapades förutsättningar för att förvalta ett stort riksslott som Malmöhus. Länsherrarna på Malmöhus tillsattes av kungen själv. Dessa kom därför oftast från Danmarks mera rika adelsätter.

Länsherrar under 1500-talet[redigera | redigera wikitext]

  • 1526–1532: Albert Jepsen Ravensberg (död 1532).
  • 1532–1535: Mogens Gyldenstjerne
  • 1539–1542: Jörgen Urne
  • 1542–1544: Ejler Hardenberg
  • 1544–1549: Jesper Fris
  • 1549–1554: Mogens Gyldenstjerne
  • 1554–1565: Ejler Hardenberg
  • 1565–1580: Björn Kaas
  • 1580: Axel Viffert (död 1580)
  • 1580–1591: Korfits Viffert (död 1591)
  • 1591–1595: Hak Ulfstand
  • 1595–1597: Preben Gyldenstjerne
  • 1597–1602: Christen Barnekow

Under åren 1554–1559 residerade tronföljaren, sedermera kung Frederik II på Malmöhus. Maria Stuarts tredje gemål, earlen av Bothwell, hölls fången här 1567–1573. Den siste danske kungen som under kortare tid bott på slottet var Frederik III år 1652. I början av svenska tiden efter 1658 användes slottet av slottskommendanterna. Det användes även till förvaring av politiska fångar, bland vilka kan nämnas Jörgen Krabbe och Anjalamannen Carl Gustaf Armfeldt d.y., som dog här 1792.

Fängelser[redigera | redigera wikitext]

År 1822 överlämnades byggnaderna till fångvårdsstyrelsen och 1828 öppnades Malmö Correctionella Arbetshus, som då var Sveriges största och modernaste fängelse.[2] Ett länsfängelse enligt cellsystemet uppfördes utanför Malmöhus vallgrav 1854-1855 med 102 ljusa och 5 mörka celler. Efter slottsbranden 4 september 1870 revs Kristian IV:s stora västra flygelbyggnad och ersattes 1876 av ett centralfängelse i en större byggnad med 137 celler och 304 logementsplatser.

I och med tillkomsten av det nya centralfängelset vid Lundavägen 1914, togs anläggningarna på Malmöhus ur bruk. Man tog dock emot fångar även en kort tid 1919-1921. Byggnaderna för centralfängelset revs 1933. Länsfängelsedelen användes som nödbostäder innan de revs 1927.[3][4]

Kända fångar[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

Slottsbrons skyltplatta med dess inskription.

Först 1937 kunde museet flytta in på slottsholmen. De tre fängelselängorna hade då rivits och ersatts med de nuvarande museibyggnaderna. Själva slottsbyggnaden hade restaurerats redan 1928 och den ger en uppfattning om hur det såg ut på 1500- och 1600-talet.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Björklund, Eva (1998). Malmöhus. En vandring genom slottet och dess historia. ISBN 9187336286 
  2. ^ Statens fastighetsverk, Malmöhus slott
  3. ^ Åman, Anders (1976). Om den offentliga vården : byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och 1900-talen  : en arkitekturhistorisk undersökning. Stockholm: Sveriges arkitekturmuseum. sid. 123-124. Libris 7258267. ISBN 91-38-02839-5 
  4. ^ Andersson, Louise. ”Makt över människor” (på sv). malmo.se. http://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Museer--utstallningar/Malmo-Museer/Artiklar/Makt-over-manniskor.html. Läst 22 januari 2016. 
  5. ^ De centrale Strafanstalter i Norden ved Aar 1900. Bilag till nordisk Tidskrift för Fængselsvæsen og praktisk Strafferet ; Aarg. 23. Kjöbenhavn. 1900. sid. 17-28. Libris 3093760. http://runeberg.org/ntff/1900bilag/0020.html 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]