Smålands artilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Smålands artilleriregemente
(A 6)
Smålands artilleriregemente vapen.svg
Vapensköld för Smålands artilleriregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Smålands artilleriregemente
Datum 1895–1985
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Artilleriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Första Göta artilleriregemente
Wendes artilleriregemente
Del av Södra militärområdet (1942–1985)
Högkvarter Stockholm (1894–1895)
Göteborg (1895–1898)
Jönköping (1898-1985)
Övningsplats Tånga Hed (1896–1898)
Skillingaryd (1898–1986)
Kronheden (1940–1945)
Barnarp (1940–1945)
Beskyddare Sankta Barbara
Färger Högröd     
Marsch "Smålands artilleriregementes marsch" (Rune)[1]
Årsdagar 4 december
Dekorationer SmålartregGM
SmålartregSM
Förtjänstmedalj
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Tilläggstecken m/1906 AM.040884.jpg
Tilläggstecken m/1959 MILI.009987.jpg

Smålands artilleriregemente (A 6), var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1895–1985. Förbandet var förlagt till Jönköping.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Andra Göta artilleriregemente (No 6) började organiserades 1894 i Stockholm, genom en sammanslagning av två batterier ur Första Göta artilleriregemente (No 2) och ett batteri ur Wendes artilleriregemente (No 3). Den 1 oktober 1895 bildades regementet officiellt, och förlades till Göteborg, där det blev kvar fram till 1898 då det omlokaliserades till Jönköping. Regementets lokalisering var inför flytten föremål för en politisk strid mellan Linköping och Jönköping, där städerna försökte överträffa varandra med hur mycket bidrag som skulle lämnas till kasernbyggnationerna.[2] År 1905 bytte regementet namn till Smålands artilleriregemente (No 6), och 1914 erhöll regementet beteckningen A 6.

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att Positionsartilleriregementet (A 9) skulle avvecklas och uppgå i Smålands artilleriregemente. Positionsartilleriregementet avvecklades den 31 december 1927, och från den 1 januari 1928 markerades sammanslagningen med att Smålands artilleriregemente fick det nya namnet Smålands arméartilleriregemente (A 6). År 1942 återfick regementet namnet Smålands artilleriregemente.[2]

Genom försvarsbeslutet 1972 beslutades det om en minskning av personalen inom försvaret vilket mynnade ut i OLLI-reformen. Reformen syftade till en organisationsförändring på lägre regional och lokal nivå inom armén och marinen där försvarsområdesstaberna slogs samman med ett förband och blev ett så kallat försvarsområdesregemente. Smålands artilleriregemente tillhörde vid denna tidpunkt Kalmar och Växjö försvarsområde (Fo 18/16), men flyttades över till det återuppsatta Jönköpings försvarsområde (Fo 17). Det leddes från och med den 1 juli 1974 från Norra Smålands regemente (I 12).[5] Vilket medförde att Smålands artilleriregemente organiserades till ett utbildningsförband, ett så kallt B-förband. Regementets mobiliserings- och materialansvar överfördes till Norra Smålands regemente, som blev ett försvarsområdesförband, ett så kallt A-förband.[6]

Inför försvarsbeslutet 1982 förespråkade ÖB Lennart Ljung att avveckla ett artilleriregemente, med hänvisning till att det under mitten av 1980-talet skulle uppstå ett överskott på 1200 utbildningsplatser inom artilleriet. Valet kom då att stå mellan de syd- och mel­lansvenska artilleriregementena. Redan tidigt så stod det klart att Svea artilleriregemente (A 1) eller Smålands artilleriregemente skulle avvecklas.[7]

I södra och mellersta Sverige undantogs både Wendes artilleriregemente (A 3) och Bergslagens artilleriregemente (A 9) från en avveckling. För Wendes artilleriregemente berodde det på att pansarartilleriutbildningen skulle vara kvar i Skåne. Bergslagens artilleriregemente undantogs dels av regionalpolitiska skäl, men även på grund av dess närhet till Sveriges två största skjutfält, Älvdalen och Villingsberg.[7]

Att det sedan blev Smålands artilleriregemente som avvecklades, och inte Svea artilleriregemente i Linköping, berodde på den integration som förelåg mellan Svea artilleriregemente (A 1) och Livgrenadjärregementet (I 4) i Linköping, då de bland annat hade ett gemensam kasernområde.[7]

Genom proposition 1981/1982:102 beslutades det om en avveckling av Smålands artilleriregemente och Miloverkstaden i Jönköping (MVJ). Artilleriets officershögskola (ArtOHS) som hade sin stab i Jönköping, omlokaliserades till Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn. Regementets skjutfält, Skillingaryds skjutfält, undantogs från avveckling.[7]

Smålands artilleriregemente avvecklades officiellt lördagen den 30 juni 1985, då överste Lars Carlson lämnade av regementet till ÖB, general Lennart Ljung. Från den 1 juli 1985 övergick regementet till A 6 avvecklingsorganisation, och i november 1985 var avvecklingen av regementet färdig, och A 6 avvecklingsorganisation upplöstes.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 1895 bildades regementet officiellt, och förlades till Göteborg. Dock så hade en expedition organiserats redan den 25 april 1894 i Stockholm, vilken då varit förlagd vid Svea artilleriregemente kaserner på Valhallavägen. I Göteborg var regementet förlagda till Första Göta artilleriregemente före detta förläggning på Kaserntorget 11 i Otterhällan (efter 1904 känt som Kungshöjd). Den 6 april 1898 flyttade regementet officiellt in i det nyuppförda kasernområdet på Kompanigatan 6 i Jönköping. Inflyttningen i Jönköping hade dock pågått sedan den 4 februari 1898. Under 1905 gjordes vissa tillbyggnader, och 1942 uppfördes två nya kaserner.[4]

Efter att regementet var avvecklat, köpte Jönköpings kommun 365 hektar av totalt 370 hektar för 12 miljoner kronor. Commercial City Center AB köpte sedan 25 hektar av marken, den del med bland annat kasernbyggnaderna. I april 1987 omvandlades regementsområdet till köpcentrumet A6 Center, vilket består av ett köpcentrum och kontorslokaler i de före detta kasernerna.[8]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet hade sin övningsplats från 1896 på Tånga Hed och från den 6 juni 1898 i Skillingaryds skjutfält. Regementet hade även under åren 1940–1945 övningsverksamhet vid Kronheden och Barnarp i Jönköping.[4] Den 1 juli 1985 övergick förvaltningen av Skillingaryds skjutfält till Smålands regemente (I 12/Fo 17).[8]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet tilldelades ett förbandsstandar av kung Gustav V på hans födelsedag den 16 juni 1938. Minnes av regementet kom efter avvecklingen att föras vidare av Norra Smålands regemente (I 12).[2] Från den 1 juli 2000 vårdas Smålands artilleriregementes traditioner av Artilleriregementet (A 9).[9]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefer verksamma vid regementet åren 1895–1985.[3][8][10]

  • 1895–1898: S G A Geijer
  • 1898–1899: A I R de Laval
  • 1899–1902: O J W Virgin
  • 1902–1902: C V G Grönvall (tf)
  • 1902–1905: A O Staël von Holstein
  • 1905–1908: A O Staël von Holstein
  • 1908–1914: D Hedengren
  • 1914–1915: D Hedengren
  • 1915–1922: P A R L Hammarskiöld
  • 1922–1927: Bo Tarras-Wahlberg
  • 1928–1931: J C Sylvan
  • 1931–1932: Per Sylvan
  • 1932–1937: S H Thorén
  • 1937–1942: J G H Schmiterlöw
  • 1942–1949: R N A Årmann
  • 1949–1949: Curt Kempff (Tf.)
  • 1949–1951: Hilding Kring
  • 1951–1957: I Thorson
  • 1957–1957: N I Carlborg (Tf.)
  • 1957–1964: W Lundqvist
  • 1964–1970: S O P Tegmo
  • 1970–1973: C Carlsten
  • 1973–1976: Gösta Gärdin
  • 1976-1976: Å Hessler (Stf.)
  • 1976–1980: S Geijer
  • 1980–1982: Fredrik Lilliecreutz
  • 1982–1985: Lars Carlson

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Andra Göta artilleriregemente 1894-10-01 1905-02-01
Kungl Smålands artilleriregemente 1905-02-02 1927-12-31
Kungl Smålands arméartilleriregemente 1928-01-01 1942-09-30
Kungl Smålands artilleriregemente 1942-10-01 1974-12-31
Smålands artilleriregemente 1975-01-01 1985-06-30
Avvecklingsorganisation 1985-07-01 1985-11-??
Beteckningar
No 6 1894-10-01 1914-09-30
A 6 1914-10-01 1985-06-30
Förläggningsorter och övningsfält
Stockholms garnison (F) 1894-04-25 1895-09-30
Göteborgs garnison (F) 1895-10-01 1898-04-05
Jönköping (F) 1898-04-06 1985-06-30
Tånga Hed (Ö) 1896 1898-06-05
Skillingaryds skjutfält (Ö) 1898-06-06 1985-06-30

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 208
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 201–203
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 305
  4. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 28
  5. ^ Holmberg (1993), s. 70
  6. ^ prop. 1973:75
  7. ^ [a b c d] prop. 1981/1982:102
  8. ^ [a b c] a6kamrat
  9. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 17 juli 2016. 
  10. ^ Åke Hessler Överstelöjtnanten Åke Hessler, Jönköping, har avlidit 90 år gammal. Han närmaste är dottern Christina med familj och framlidna dottern Agnetas dotter Lotta med familj, samt sönerna Carl och Olle. - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 29 augusti 2008. http://www.dn.se/arkiv/familj/ake-hessler-overstelojtnanten-ake-hessler-jonkoping-har-avlidit-90-ar/. Läst 8 februari 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linderstam, Gunnar (1985). Glimtar ur ett regementes liv under 90 år. [Jönköping]: [Smålands artilleriregemente]. Libris 7666787. ISBN 91-7810-240-5 
  • Mollstadius, Axel (1947). Jönkiöpings Fältartollerie 1691-1699. Skrifter / utgivna av Genealogiska föreningen, 0346-7473 ; 3. [Stockholm]: [Fören.]. Libris 1427553 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]